Richard Jomshof (SD): Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras

Richard Jomshof (sd)

Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.

Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.

Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.

Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.

Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.

Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid

Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”

De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.

Ulf Lönnberg, driver bloggen svenskreligionspolitiskdebatt.com

”Lägg ner muslimska friskolor – de bidrar inte med något positivt”

Richard Jomshof (sd)

Richard Jomshof redogör för en rad dokumenterade fall av fusk i och misskötsel av muslimska friskolor. Han skriver:

Jag är dock inte förvånad att det är så verkligheten ser ut. Islam bygger nämligen på en helt annan värdegrund än vad kristendomen gör. Skillnaden mellan islam och kristendom är lika stor som den mellan exempelvis liberalism och nationalsocialism. De muslimska friskolorna har ingenting positivt att bidra med. De bidrar endast till att ytterligare förstärka segregation och utanförskap samtidigt som vi ger islamisterna redskapen att ytterligare flytta fram sina positioner. Genom att lägga ned dessa skolor ger vi i stället dessa barn en möjlighet att gå i vanliga skolor och förhoppningsvis en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället.

Länk till artikeln i Dagen

Ulf Lönnberg: Socialdemokraterna enda parti i Kyrkovalet (2025)

Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.

Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939

Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.

Den katolska tidskriften Signum skriver:

”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”

Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.

På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.

För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.

(SD) ska utreda fortsatt medverkan i kyrkovalet – finns inte på kartan hos (S) och (C)

Sverigedemokraterna tar sig an religiösa traditioner och Svenska kyrkan med nya religionspolitiska ingångsvärden.

SD:s ordföranden Jimmy Åkesson har aviserat att Sverigedemokraterna efter kyrkovalet i höst ska utreda hur partiet ska förhålla sig till Kyrkovalen i framtiden.

– Men jag tänker också att vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna. Det förtroendet har jag inte för S, har Jimmie Åkesson sagt i en intervju i Kyrkans tidning. Det meddelade tidningen Dagen på nyhetsplats 22 aug.

Stefan Löfven har tvärtom bundit upp sin efterträdare: – Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrko­politiken, sa han i en intervju i Kyrkans tidning den 2ds.

Centern och Annie Lööf ska också fortsätta i kyrkopolitiken. På nätet skriver Centern inför kyrkovalet: ” – – att 16-åringar har rösträtt i kyrkovalet och att kyrkan varit delaktig i arbetet med att välkomna nysvenskar är några exempel där vårt arbete gett resultat.”

Hur ALLA partier förhåller sig till Svenska kyrkan kan redan inför valet 2022 bli en ny faktor att beakta för valmanskåren. Sverige har sedan två decennier ett annorlunda religiöst landskap.

Extrema krafter vill påtvinga Sverige islamska traditioner och koder i de offentliga rummen. Muslimska partier ställer upp i valet 2022. Rågången mellan vår rättsstats uppdrag och religionernas tillämpning inom vår religionsfrihets ramverk kommer att bli en allt viktigare faktor för hela väljarkåren att beakta.

Svenska kyrkan uppfattas som allt mer politiserad. Frikyrkor avstår vigselrätten och vill själva välja religiösa äktenskapsceremonier och låta staten sköta de juridiska vigslarna.

Det behövs nya partipolitiska agendor för en rättssäker religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar.

>Vilka partier ger besked om i valet 2022 att vilja skilja Svenska kyrkan fullt ut från staten?

>Idag ställer tre partier, s, c och sd upp i höstens kyrkoval – men vilka blir kvar i Kyrkovalet 2025?

Ulf Lönnberg

Dagen: ”Borgerligt alternativ i ovanligt samarbete med SD i kyrkovalet”

Det är Värmlands Folkblad som rapporterar om det oväntade och hittills unika samarbetsprojektet mellan Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna. I valet till Säffle pastorat har nämligen Borgerligt alternativ, som bildades då Moderaterna slutade ställa upp i kyrkoval, släppt in sju SD-politiker på sin lista. Listan rymmer totalt tio personer.

Länk till Dagen

https://www.dagen.se/nyheter/kyrkovalet/2021/09/04/borgerligt-alternativ-i-ovanligt-samarbete-med-sd-i-kyrkovalet/

Politik – trojansk häst i alla religiösa struktur

Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.

Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.

Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.

Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.

Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.

Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.

För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.

I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.

Vi behöver religionspolitisk agenda:

•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.

•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.

•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut

•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.

Ulf Lönnberg

Ldarsedorna. se om RELIGIÖS RABATT

Islamister hävdar att de ger uttryck för en religös övertygelse, trots att islamismen i sig är mer influerad av såväl fascism, nazism som post-marxistiska ideal. – – I form av islamistiskt motiverade hatbrott och rasistiska organisationer är det som är mest intressant om regeringen kommer gå vidare med förslaget och om de i de undantag som sedan regleras kommer medge någon form av religiös rabatt om organisationer hänvisar till religiösa urkunder.

Till artikeln

Men – ”Vad har några partier i kyrkan att göra, och vice versa?”

Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:

”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.

>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.

> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.

I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.

Vad har (s), (c) och (sd) i Kyrkovalet att göra?

Ulf Lönnberg

Dags att klippa all partipolitisk inblandningen i Svenska kyrkan. Moderaterna, ett av partierna som tagit beslutet att inte ställa upp i kyrkovalen, har tagit ett första steg i rätt riktning.

Inför kyrkovalet den 19 september bör Socialdemokraterna ställas till svars för sina politiska maktambitioner i Svenska Kyrkan.

Centerpartiet har att på samma grund förklara sitt politiska engagemang i Svenska Kyrkan hur och varför de vill ha makt över Svenska kyrkans inre angelägenheter.

Sverigedemokraterna, som nu är etablerat som Sveriges näst största oppositionsparti, borde redan tagit på sig ledartröjan för en ny och tydligare rågång mellan politik och religion.

Politisk islam, är ett av våra största politiska hot mot vår demokrati och den största utmaningen för vårt religiösa landskap som befinner sig i korselden mellan den politiserade Svenska kyrkan och de politiska islamen som har samröre med islamism. I denna kontext behöver Sverigedemokraterna förklara sig.

Dags nu att S, C och SD ställs till svars för sitt beslut att ställa upp i kyrkovalet den 19 september.

Staten osunda koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen och Lagen om Svenska kyrkan måste brytas.

Skrota Lagen om Svenska kyrkan. Inordna Svenska kyrkan under Lagen om trossamfund.

Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.

Utöver det ska

> Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.

> Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.

>Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.

> I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan.

Ulf Lönnberg