Oskicket med politiskt partikopplade nomineringsgrupper leder fel. Kanske ngn invänder att det är Svenska kyrkan själv som har initierat konstruktionen med dessa nomineringsgrupper. Och även om Svenska kyrkan skiljs från staten och och Lagen om Svenska kyrkan slopas kommer kyrkan då, som vilken annan förening, kunna besluta om sin valprocess – med eller utan nomineringsgrupper. Det är idag endast (s) och (c) som ger klart besked om att fortfarande ställa upp i nästa kyrkoval. Partiet (sd) hör också till den gruppen men har också sagt att de ev ska utreda frågan. SD behöver ge tydligt besked på den punkten. Kyrkan tvådelade/gemensamma medlems- och ämbetsledning har i sig politiska motiv. Vilket part tar tag i kyrkopolitiken?
Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
Daniel Engström (SD) m fl skriver: ”Om biskoparna drivs av en ideologi som inte stämmer överens med den kristna tron – utan vill närma sig en icke-biblisk regnbågsreligion – borde de starta ett nytt samfund.”
SD:s kyrkopolitiker hänvisar till det andra vigningslöftet: ”Vill ni stå fasta i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramenten? ”
I en ’vanlig’ idéburen organisation/sammanslutning med kunskapskrav och eller invalsförfarande skulle en diskussion om löftets/åtagandets formulering redan påbörjats… (av progressiva/revolutionära krafter).
Dags nu att fullfölja skilsmässan mellan staten och kyrkan fullt ut – skrota Lagen om Svenska Kyrkan. I inget annat religiöst samfund är lagreglerat.
Partierna (s), (c) och (sd) ställde upp under egen partibeteckning vid förra kyrkovalet. De partier som säger sig ställa upp i nästa kyrkoval är (s) och (c). Partiledare Åkesson (sd) har sagt att partiet ska utreda sin fortsatta medverkan i kyrkovalet – men ngt mer om detta har vi inte hört.
-Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
-Bort med partiernas nomineringsgrupper i nästa kyrkoval!
I all hast några punkter i Tidöavtalet som indirekt eller direkt kan beröra religionspolitiska spörsmål:
Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök…
Ökade befogenheter för Skolinspektionen Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande…
Översyn av arvsrätten Ett uppdrag ges att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten.
Allm änna arvsfondens inriktning Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar…
Översyn av folkbildningsrådet En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet istället för av Folkbildningsrådet…
Förra veckan tog Tekniska nämnden beslut om att sälja mark om drygt två tusen kvadratmeter till föreningen för nästan 360 000 kronor. Två sverigedemokrater reserverade sig mot beslutet, övriga politiker i nämnden röstade ja.
Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.
Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.
Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.
Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.
Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.
Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid
Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”
De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.
Richard Jomshof redogör för en rad dokumenterade fall av fusk i och misskötsel av muslimska friskolor. Han skriver:
Jag är dock inte förvånad att det är så verkligheten ser ut. Islam bygger nämligen på en helt annan värdegrund än vad kristendomen gör. Skillnaden mellan islam och kristendom är lika stor som den mellan exempelvis liberalism och nationalsocialism. De muslimska friskolorna har ingenting positivt att bidra med. De bidrar endast till att ytterligare förstärka segregation och utanförskap samtidigt som vi ger islamisterna redskapen att ytterligare flytta fram sina positioner. Genom att lägga ned dessa skolor ger vi i stället dessa barn en möjlighet att gå i vanliga skolor och förhoppningsvis en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället.
Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.
Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939
Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.
”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”
Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.
På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.
För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.
Sverigedemokraterna tar sig an religiösa traditioner och Svenska kyrkan med nya religionspolitiska ingångsvärden.
SD:s ordföranden Jimmy Åkesson har aviserat att Sverigedemokraterna efter kyrkovalet i höst ska utreda hur partiet ska förhålla sig till Kyrkovalen i framtiden.
– Men jag tänker också att vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna. Det förtroendet har jag inte för S, har Jimmie Åkesson sagt i en intervju i Kyrkans tidning. Det meddelade tidningen Dagen på nyhetsplats 22 aug.
Stefan Löfven har tvärtom bundit upp sin efterträdare: – Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrkopolitiken, sa han i en intervju i Kyrkans tidning den 2ds.
Centern och Annie Lööf ska också fortsätta i kyrkopolitiken. På nätet skriver Centern inför kyrkovalet: ” – – att 16-åringar har rösträtt i kyrkovalet och att kyrkan varit delaktig i arbetet med att välkomna nysvenskar är några exempel där vårt arbete gett resultat.”
Hur ALLA partier förhåller sig till Svenska kyrkan kan redan inför valet 2022 bli en ny faktor att beakta för valmanskåren. Sverige har sedan två decennier ett annorlunda religiöst landskap.
Extrema krafter vill påtvinga Sverige islamska traditioner och koder i de offentliga rummen. Muslimska partier ställer upp i valet 2022. Rågången mellan vår rättsstats uppdrag och religionernas tillämpning inom vår religionsfrihets ramverk kommer att bli en allt viktigare faktor för hela väljarkåren att beakta.
Svenska kyrkan uppfattas som allt mer politiserad. Frikyrkor avstår vigselrätten och vill själva välja religiösa äktenskapsceremonier och låta staten sköta de juridiska vigslarna.
Det behövs nya partipolitiska agendor för en rättssäker religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar.
>Vilka partier ger besked om i valet 2022 att vilja skilja Svenska kyrkan fullt ut från staten?
>Idag ställer tre partier, s, c och sd upp i höstens kyrkoval – men vilka blir kvar i Kyrkovalet 2025?
Det är Värmlands Folkblad som rapporterar om det oväntade och hittills unika samarbetsprojektet mellan Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna. I valet till Säffle pastorat har nämligen Borgerligt alternativ, som bildades då Moderaterna slutade ställa upp i kyrkoval, släppt in sju SD-politiker på sin lista. Listan rymmer totalt tio personer.
Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.
Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.
Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.
Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.
Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.
Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.
För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.
I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.
Vi behöver religionspolitisk agenda:
•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.
•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.
•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut
•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.
Svensk religionspolitisk debatt 