Tål att upprepas i år igen: Jakob Forssmed (KD) Absurt att partier vill kontrollera kyrkan”

Kristdemokraternas 1:e v ordf Jakob Forssmed

Redan den 15 sep 2017 inför förra kyrkovalet skrev KDs v ordf Jacob Forssmed om att partierna inte har någon plats i kyrkan.

”De partier som anser att deras ideologi och partipolitiska ställningstaganden är applicerbara på kyrkan har kanske inte fullt ut förstått vad en kyrka är och vilken uppgift den har. Jag menar att detta faktum sannolikt gör dem mindre förmögna att hålla rågång mellan stat och kyrka när frestelsen dyker upp att göra kyrkan till statsmaktens lydiga redskap.”

Ulf Lönnberg: Det förtjänar att upprepas inför höstens kyrkoval. Här krävs att partierna, liksom KD, positionerar sig tydligt: inga politiska partier i kyrkovalet.

Vi väntar dock ännu på besked om vilka partier som fullt ut vill åtskilja staten och Svenska kyrkan: Skrota lagen om Svenska kyrkan (1998:1591).

(SD) ska utreda fortsatt medverkan i kyrkovalet – finns inte på kartan hos (S) och (C)

Sverigedemokraterna tar sig an religiösa traditioner och Svenska kyrkan med nya religionspolitiska ingångsvärden.

SD:s ordföranden Jimmy Åkesson har aviserat att Sverigedemokraterna efter kyrkovalet i höst ska utreda hur partiet ska förhålla sig till Kyrkovalen i framtiden.

– Men jag tänker också att vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna. Det förtroendet har jag inte för S, har Jimmie Åkesson sagt i en intervju i Kyrkans tidning. Det meddelade tidningen Dagen på nyhetsplats 22 aug.

Stefan Löfven har tvärtom bundit upp sin efterträdare: – Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrko­politiken, sa han i en intervju i Kyrkans tidning den 2ds.

Centern och Annie Lööf ska också fortsätta i kyrkopolitiken. På nätet skriver Centern inför kyrkovalet: ” – – att 16-åringar har rösträtt i kyrkovalet och att kyrkan varit delaktig i arbetet med att välkomna nysvenskar är några exempel där vårt arbete gett resultat.”

Hur ALLA partier förhåller sig till Svenska kyrkan kan redan inför valet 2022 bli en ny faktor att beakta för valmanskåren. Sverige har sedan två decennier ett annorlunda religiöst landskap.

Extrema krafter vill påtvinga Sverige islamska traditioner och koder i de offentliga rummen. Muslimska partier ställer upp i valet 2022. Rågången mellan vår rättsstats uppdrag och religionernas tillämpning inom vår religionsfrihets ramverk kommer att bli en allt viktigare faktor för hela väljarkåren att beakta.

Svenska kyrkan uppfattas som allt mer politiserad. Frikyrkor avstår vigselrätten och vill själva välja religiösa äktenskapsceremonier och låta staten sköta de juridiska vigslarna.

Det behövs nya partipolitiska agendor för en rättssäker religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar.

>Vilka partier ger besked om i valet 2022 att vilja skilja Svenska kyrkan fullt ut från staten?

>Idag ställer tre partier, s, c och sd upp i höstens kyrkoval – men vilka blir kvar i Kyrkovalet 2025?

Ulf Lönnberg

Dagen: ”Borgerligt alternativ i ovanligt samarbete med SD i kyrkovalet”

Det är Värmlands Folkblad som rapporterar om det oväntade och hittills unika samarbetsprojektet mellan Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna. I valet till Säffle pastorat har nämligen Borgerligt alternativ, som bildades då Moderaterna slutade ställa upp i kyrkoval, släppt in sju SD-politiker på sin lista. Listan rymmer totalt tio personer.

Länk till Dagen

https://www.dagen.se/nyheter/kyrkovalet/2021/09/04/borgerligt-alternativ-i-ovanligt-samarbete-med-sd-i-kyrkovalet/

Politik – trojansk häst i alla religiösa struktur

Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.

Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.

Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.

Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.

Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.

Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.

För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.

I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.

Vi behöver religionspolitisk agenda:

•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.

•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.

•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut

•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.

Ulf Lönnberg

Politik i och utanför Svenska kyrkan

Erik Janssons genmäle (17ds) på Per Sundins debattartikel (29/6) i Dagen är bra ingångar för de som vill – med eller utan religös tillhörighet – driva opinion för en tydlig rågång mellan religion och politik.

Per Sundin

Per Sundin, kandidat till kyrkomötet för KR i Härnösands stift, kritiserar med rätta de partibundna nomineringsgrupperna för att nyttja Svenska Kyrkan som bas för partipolitisk opinionsbildning. Han anklagar de grupperna för att ha ”fått kyrkan att – – ändra sin position – – för att anpassa sig till utvecklingen i samhället utanför på gott och ont”. Med den passusen snuddar Erik Jansson vid frågan om gränsdragningen mellan religion och politik.

Eskil Jonsson

Eskil Jonsson, å sin sida, ser en koppling mellan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Jesu bergspredikan. Han hänvisar till Bibelns ”undervisning om Guds rike, som – – [bl a] betonar rättfärdighet – – medmänsklighet och rättvisa”. Han förstår att den kopplingen kan uppfattas som vänsterpolitik – i och utanför Svenska kyrkan. Men religiösa urkunder och politiska internationella konventioner är en sak och nationell lagstiftning är en annan.

Sundin och Jansson tar avstamp i sitt inomkyrkliga perspektiv. Måhända skönjer vi deras vilja att problematisera religionen som normativ och existentiell ledstjärna inom ramen för religionsfriheten och under vår demokratiskt antagna rättsordning.

Hoppas Sundin och Jansson ser hur viktig frågan om gränssnittet religion/politik också är utanför kyrkan – ute i samhället bland alla och envar som verkar och bor i Sverige.

Sedan dryga tre decennier har Sveriges religiösa landskap omdanats. Många flyktingar och migranter kommer från länder med islam som statsreligion där det råder en rättsordning som har Koranen som rättskälla.

Inte sällan vill aktivistiska grupper och klaner från sådana länder påtvinga oss och sina landsmän normer, religiösa påbud. Propåer om könsseparation, tvingande klädkoder och sharialagar är per definition politiska förslag. Politisk opinionsbildning ska bemötas med politiska argument oavsett om avsändaren definierar sitt agerande som religiös tillämpning inom ramen för vår religionsfrihet.

Sundin och Jansson skulle tillsammans genom sin kyrkliga/religiösa hemvist äga en annorlunda trovärdighet gentemot islamska religiösa ledare och muhammedaner i allmänhet. Sundin och Jansson skulle i samtal med dessa kunna öka förståelsen för rågången mellan religion och politik i en svensk kontext.

Jag uppmanar Sundin och Jansson att sinsemellan formulera en minsta gemensamma nämnare för synen på religionens plats och tillämpning. I Sverige tillämpar vi religionsfrihetens rättigheter och begränsningar inom FN:s mänskliga rättigheter och under vår nationella lagstiftning som står över allas praktiska och offentliga religionstillämpning.

Vi behöver fler som informerar migranter från länder med andra religiösa traditioner och andra rättsordningar om det svenska samhällets demokratiska och rättssäkra grundbultar.

Ulf Lönnberg

Men – ”Vad har några partier i kyrkan att göra, och vice versa?”

Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:

”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.

>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.

> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.

I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.

Vad har (s), (c) och (sd) i Kyrkovalet att göra?

Ulf Lönnberg

Dags att klippa all partipolitisk inblandningen i Svenska kyrkan. Moderaterna, ett av partierna som tagit beslutet att inte ställa upp i kyrkovalen, har tagit ett första steg i rätt riktning.

Inför kyrkovalet den 19 september bör Socialdemokraterna ställas till svars för sina politiska maktambitioner i Svenska Kyrkan.

Centerpartiet har att på samma grund förklara sitt politiska engagemang i Svenska Kyrkan hur och varför de vill ha makt över Svenska kyrkans inre angelägenheter.

Sverigedemokraterna, som nu är etablerat som Sveriges näst största oppositionsparti, borde redan tagit på sig ledartröjan för en ny och tydligare rågång mellan politik och religion.

Politisk islam, är ett av våra största politiska hot mot vår demokrati och den största utmaningen för vårt religiösa landskap som befinner sig i korselden mellan den politiserade Svenska kyrkan och de politiska islamen som har samröre med islamism. I denna kontext behöver Sverigedemokraterna förklara sig.

Dags nu att S, C och SD ställs till svars för sitt beslut att ställa upp i kyrkovalet den 19 september.

Staten osunda koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen och Lagen om Svenska kyrkan måste brytas.

Skrota Lagen om Svenska kyrkan. Inordna Svenska kyrkan under Lagen om trossamfund.

Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.

Utöver det ska

> Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.

> Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.

>Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.

> I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan.

Ulf Lönnberg

Fredrik Johansson: Lämnade M kyrkan i händerna på S?

Fredrik Johansson är kommunikationsrådgivare, tidigare Politisk planeringschef vid Moderaternas Riksorganisation och Huvudsekreterare i den Moderata Idéprogramsgruppen.

”Ur ett borgerligt perspektiv var avpolitiseringen av kyrkan en konsekvens av det konstitutionella beslutet att skilja staten från kyrkan. Eller borde ha varit. Som någon konstaterade: vi har gått från en statskyrka till en partikyrka. – – – Vad som hände i fallet kyrkan ar att moderater med flera drog sig tillbaka, samtidigt som S stod kvar. I en artikel i SvD skrev den dåvarande Partisekreteraren Sofia Arkelsten och den moderata parti- och kyrkostyrelseledamoten Hans Wallmark att:

”” När det nu gått mer än tio år sedan de förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten finns det också anledning för partierna att fundera huruvida dessa aktivt ska agera inom Svenska kyrkan eller istället dra sig tillbaka och tydligare markera skillnaden mellan det civila samhället å ena sidan och de politiska organisationerna å den andra.””

Länk till Svensk tidskrift

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

(s), (c) och (sd) släpper inte taget om religion och kyrka

Socialdemokraterna är nu största parti inför kyrkovalet (31%) och (s) är ett av tre riksdagspartier som inte släppt taget om religionen och kyrkans inre angelägenheter.

Vid kyrkovalet sönd 19 sept i år har alla medlemmar i Svenska kyrkan rösträtt (de ska ha fyllt 16 år).

Inför förra kyrkovalet sade Stefan Löfven att ”vi vill ha en modern folkkyrka som utstrålar framtidstro – – – vi socialdemokrater anser att den öppna folkkyrkan ska vila på samma värden som den svenska modellen” (SvD 31/8 17). För ett år sedan Stefan Löfven också att han aldrig kommer att kritisera islam.

Alla religioner måste i ett demokratiskt rättssamhälle kritiseras om och när de påtvingar medborgare särskilda påbud och i ett sådant samhälle hör partibildningar inom en kyrka heller inte hemma.

Vid kyrkovalet sönd Kyrkovalet – demokrati i kyrkan. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år

Annie Lööf säger nu inför kyrkovalet 2021 ungefär samma som han sade inför det förra ”att partiet varit drivande i att kvinnor har fått rätt att prästvigas, att samkönade par har rätt att vigas i kyrkan och att 16-åringar får rösta i kyrkovalet, det är tre stora och viktiga frågor där vi som nomineringsgrupp har haft ett stort inflytande.” (Kyrkans Tidning 4/7 17)

Det politiska kravet att samkönade par ska få gifta sig enligt svensk lag är lagstiftarens ansvarsområde. Och den frågan utmanas idag av inget parti Sverige. Att som politiskt parti skaffa sig mandat i en kyrkans beslutande församlingar för att påverka dess inte arbete hör inte hemma i ett demokratiskt rättssamhälle.

Sverigedemokraterna värvar nu kandidater till kyrkovalet och beskriver sin politik i kyrkan sålunda: ”Söndagen den 19 september 2021 är det kyrkoval i Sverige, då får vi återigen möjlighet att frigöra kyrkan från dess socialdemokratiska grepp. Sverigedemokraternas vision är en bred och livskraftig folkkyrka där det kristna budskapet står i centrum för dess verksamhet. En kyrka som utan att ge avkall på sina värden, sin värdighet eller sina traditioner vänder sig till samhället och söker nya arbets- och kommunikationsformer.”

Vill man som politiskt parti försvara en kyrkas rättighet att inom religionsfrihetens ramar verka ”utan att ge avkall på sina värden” ska ett politiskt parti inte inneha mandat i denna kyrkas beslutande organ.

Det står varje trossamfund fritt – enligt Lagen om trossamfund – att organisera sina nomineringsprocesser inom ramen för demokratiskt vedertagna kriterier.

De politiker som låtit sig inväljas på sitt partis mandat utmärker sig särskilt. I den demokratiska rättsstaten ska rågången mellan politik och religion upprätthållas i alla led.

Sedan kyrkovalet 2017 sitter i Kyrkomötet 76 socialdemokrater med gruppledaren Jesper Eneroth, 34 centerpar-tister med gruppledare Niklas Larsson och 24 sverige-demokrater med gruppledare Aron Emilsson. Dessa ledamöter kan antas ha särskild religionspolitisk kompetens och vara väl insatta i deras resp partis ståndpunkter om den sekulära demokratiska rättsstatens fundament.

De duckar i det offentliga om sin syn på rågången mellan politik och religion. De borde istället stiga fram i det politiska samtalet nu och fram till kyrkovalet 2021.

/Ulf Lönnberg