Stridsfråga inför kyrkovalet: Planer på att foga samman kyrka med moské
Tidningen uppger att Lars Alexandersson (SD), invald i kyrkofullmäktige, och Marie-Louise Warnström (Borgerligt alternativ), vice ordförande i kyrkorådet i Nacka församling, i fjol skrev en motion med begäran om ett möte för att diskutera gränser för församlingens deltagande i den interreligiösa dialogen.
Motionen behandlades av kyrkorådet som beslutade att fullmäktige skulle avslå begäran om ett möte.
– Jag tycker att det är dumt att dra i gång denna diskussion om ”Guds hus” innan kyrkovalet i höst,
”Ett bättre angreppssätt för borgerligheten är att utan sidoblickar utgå från den egna samhällssynen.
Vi borgerliga vet, eller borde veta, att kyrkan är en central del av samhället. Samhället är större än staten och de delar av samhället som ligger utanför politiken är inte små petitesser.
Vi borgerliga vet, eller borde veta, att Sverige som nationell gemenskap inte uppstod med vikingarna, utan 1541 när den första svenska bibelöversättningen kom ut.
Vi borgerliga vet, eller borde veta, att kyrkan är institutionen som mer än andra förvaltar traditioner, skapar andlig trygghet och förmedlar den etiska grundvalen till nästa generation.
Dessa saker är i sig mer än nog för att som medlem stå upp för och stärka kyrkan. Att ta sig till vallokalen är en väldigt liten insats för att värna institutionens fortlevnad. Så agerar en självsäker borgerlighet.”
Jonas Frycklund är aktiv i Borgerlig Kristen Samverkan – Sundbyberg
Ulf Lönnberg: Frycklunds återgivna sammanfattning ovan är en välgrundad orientering för borgerliga politiker som tar sin politiska gärning till nästa nivå med ett eget mått av ansvarstagande för samhällsutvecklingen i vår sekulära demokratiska rättsstat Sverige.
Jonas Frycklund, som ställer upp i kyrkovalet, beskriver i Svensk Tidskrift politikers optimalt praktiska tillämpning av västerländskt kristen tradition med tydlig rågång mellan politik och religion utan konfessionella inslag.
Intressant prioritering genom att forma ett nytt sakpolitiskt förbund för religionspolitiska frågor inom partiet. Välkommet att det ska värna västerländsk kristen tradition och försvara trossamfunds och individers grundlagsfästa religionsfrihet – och min förhoppning; utarbeta och fastställa preciserade gränser mot religiöst och politiskt-religiöst maktmissbruk i religionsfrihetens namn.
”De partier som anser att deras ideologi och partipolitiska ställningstaganden är applicerbara på kyrkan har kanske inte fullt ut förstått vad en kyrka är och vilken uppgift den har. Jag menar att detta faktum sannolikt gör dem mindre förmögna att hålla rågång mellan stat och kyrka när frestelsen dyker upp att göra kyrkan till statsmaktens lydiga redskap.”
Ulf Lönnberg: Det förtjänar att upprepas inför höstens kyrkoval. Här krävs att partierna, liksom KD, positionerar sig tydligt: inga politiska partier i kyrkovalet.
Vi väntar dock ännu på besked om vilka partier som fullt ut vill åtskilja staten och Svenska kyrkan: Skrota lagen om Svenska kyrkan (1998:1591).
Sverigedemokraterna tar sig an religiösa traditioner och Svenska kyrkan med nya religionspolitiska ingångsvärden.
SD:s ordföranden Jimmy Åkesson har aviserat att Sverigedemokraterna efter kyrkovalet i höst ska utreda hur partiet ska förhålla sig till Kyrkovalen i framtiden.
– Men jag tänker också att vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna. Det förtroendet har jag inte för S, har Jimmie Åkesson sagt i en intervju i Kyrkans tidning. Det meddelade tidningen Dagen på nyhetsplats 22 aug.
Stefan Löfven har tvärtom bundit upp sin efterträdare: – Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrkopolitiken, sa han i en intervju i Kyrkans tidning den 2ds.
Centern och Annie Lööf ska också fortsätta i kyrkopolitiken. På nätet skriver Centern inför kyrkovalet: ” – – att 16-åringar har rösträtt i kyrkovalet och att kyrkan varit delaktig i arbetet med att välkomna nysvenskar är några exempel där vårt arbete gett resultat.”
Hur ALLA partier förhåller sig till Svenska kyrkan kan redan inför valet 2022 bli en ny faktor att beakta för valmanskåren. Sverige har sedan två decennier ett annorlunda religiöst landskap.
Extrema krafter vill påtvinga Sverige islamska traditioner och koder i de offentliga rummen. Muslimska partier ställer upp i valet 2022. Rågången mellan vår rättsstats uppdrag och religionernas tillämpning inom vår religionsfrihets ramverk kommer att bli en allt viktigare faktor för hela väljarkåren att beakta.
Svenska kyrkan uppfattas som allt mer politiserad. Frikyrkor avstår vigselrätten och vill själva välja religiösa äktenskapsceremonier och låta staten sköta de juridiska vigslarna.
Det behövs nya partipolitiska agendor för en rättssäker religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar.
>Vilka partier ger besked om i valet 2022 att vilja skilja Svenska kyrkan fullt ut från staten?
>Idag ställer tre partier, s, c och sd upp i höstens kyrkoval – men vilka blir kvar i Kyrkovalet 2025?
Det är Värmlands Folkblad som rapporterar om det oväntade och hittills unika samarbetsprojektet mellan Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna. I valet till Säffle pastorat har nämligen Borgerligt alternativ, som bildades då Moderaterna slutade ställa upp i kyrkoval, släppt in sju SD-politiker på sin lista. Listan rymmer totalt tio personer.
Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.
Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.
Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.
Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.
Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.
Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.
För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.
I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.
Vi behöver religionspolitisk agenda:
•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.
•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.
•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut
•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.
Erik Janssons genmäle (17ds) på Per Sundins debattartikel (29/6) i Dagen är bra ingångar för de som vill – med eller utan religös tillhörighet – driva opinion för en tydlig rågång mellan religion och politik.
Per Sundin
Per Sundin, kandidat till kyrkomötet för KR i Härnösands stift, kritiserar med rätta de partibundna nomineringsgrupperna för att nyttja Svenska Kyrkan som bas för partipolitisk opinionsbildning. Han anklagar de grupperna för att ha ”fått kyrkan att – – ändra sin position – – för att anpassa sig till utvecklingen i samhället utanför på gott och ont”. Med den passusen snuddar Erik Jansson vid frågan om gränsdragningen mellan religion och politik.
Eskil Jonsson
Eskil Jonsson, å sin sida, ser en koppling mellan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Jesu bergspredikan. Han hänvisar till Bibelns ”undervisning om Guds rike, som – – [bl a] betonar rättfärdighet – – medmänsklighet och rättvisa”. Han förstår att den kopplingen kan uppfattas som vänsterpolitik – i och utanför Svenska kyrkan. Men religiösa urkunder och politiska internationella konventioner är en sak och nationell lagstiftning är en annan.
Sundin och Jansson tar avstamp i sitt inomkyrkliga perspektiv. Måhända skönjer vi deras vilja att problematisera religionen som normativ och existentiell ledstjärna inom ramen för religionsfriheten och under vår demokratiskt antagna rättsordning.
Hoppas Sundin och Jansson ser hur viktig frågan om gränssnittet religion/politik också är utanför kyrkan – ute i samhället bland alla och envar som verkar och bor i Sverige.
Sedan dryga tre decennier har Sveriges religiösa landskap omdanats. Många flyktingar och migranter kommer från länder med islam som statsreligion där det råder en rättsordning som har Koranen som rättskälla.
Inte sällan vill aktivistiska grupper och klaner från sådana länder påtvinga oss och sina landsmän normer, religiösa påbud. Propåer om könsseparation, tvingande klädkoder och sharialagar är per definition politiska förslag. Politisk opinionsbildning ska bemötas med politiska argument oavsett om avsändaren definierar sitt agerande som religiös tillämpning inom ramen för vår religionsfrihet.
Sundin och Jansson skulle tillsammans genom sin kyrkliga/religiösa hemvist äga en annorlunda trovärdighet gentemot islamska religiösa ledare och muhammedaner i allmänhet. Sundin och Jansson skulle i samtal med dessa kunna öka förståelsen för rågången mellan religion och politik i en svensk kontext.
Jag uppmanar Sundin och Jansson att sinsemellan formulera en minsta gemensamma nämnare för synen på religionens plats och tillämpning. I Sverige tillämpar vi religionsfrihetens rättigheter och begränsningar inom FN:s mänskliga rättigheter och under vår nationella lagstiftning som står över allas praktiska och offentliga religionstillämpning.
Vi behöver fler som informerar migranter från länder med andra religiösa traditioner och andra rättsordningar om det svenska samhällets demokratiska och rättssäkra grundbultar.
Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:
”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.
>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.
> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.
I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.
Dags att klippa all partipolitisk inblandningen i Svenska kyrkan. Moderaterna, ett av partierna som tagit beslutet att inte ställa upp i kyrkovalen, har tagit ett första steg i rätt riktning.
Inför kyrkovalet den 19 september bör Socialdemokraterna ställas till svars för sina politiska maktambitioner i Svenska Kyrkan.
Centerpartiet har att på samma grund förklara sitt politiska engagemang i Svenska Kyrkan hur och varför de vill ha makt över Svenska kyrkans inre angelägenheter.
Sverigedemokraterna, som nu är etablerat som Sveriges näst största oppositionsparti, borde redan tagit på sig ledartröjan för en ny och tydligare rågång mellan politik och religion.
Politisk islam, är ett av våra största politiska hot mot vår demokrati och den största utmaningen för vårt religiösa landskap som befinner sig i korselden mellan den politiserade Svenska kyrkan och de politiska islamen som har samröre med islamism. I denna kontext behöver Sverigedemokraterna förklara sig.
Dags nu att S, C och SD ställs till svars för sitt beslut att ställa upp i kyrkovalet den 19 september.
Staten osunda koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen och Lagen om Svenska kyrkan måste brytas.
Skrota Lagen om Svenska kyrkan. Inordna Svenska kyrkan under Lagen om trossamfund.
Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.
Utöver det ska
> Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.
> Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.
>Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.
> I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan.
