”Förbud mot muslimska friskolor skulle bryta mot religionsfriheten”

Bo Nyberg

Debattartikel av Bo Nyberg,ordförande i Kristna friskolerådet och styrelseledamot i Friskolornas riksförbund

Dessa, de som valt att förstå, lära, göra rätt och lära ut med hög kvalitet är i dag en integrationsresurs i Sverige. De aktörer som ertappades drog sig däremot tillbaka och har av allt att döma, i enlighet med sin övertygelse, i det tysta fortsatt göra fel. De är skolsabotörer.

Till debattartikeln i Dagen

Debatten om problematiska inslag i islam hindras av språkpoliser

Jacob Rudenstrand, Dagen:

Men kritik av, och debatt om, företeelser inom islam kan aldrig reduceras till bara en fobi lika lite som kritik av kristen tro till kristofobi. – – Att debatten om problematiska idéer inom islam och muslimska organisationer ständigt hindras av språkpoliser snarare än följs upp av fördjupande frågor tyder tyvärr på motsatsen.

Länk till artikeln

Se även hans tidigare artikel Ointresse för religionsfrihet bidrar till åsiktskorridor

Politik i och utanför Svenska kyrkan

Erik Janssons genmäle (17ds) på Per Sundins debattartikel (29/6) i Dagen är bra ingångar för de som vill – med eller utan religös tillhörighet – driva opinion för en tydlig rågång mellan religion och politik.

Per Sundin

Per Sundin, kandidat till kyrkomötet för KR i Härnösands stift, kritiserar med rätta de partibundna nomineringsgrupperna för att nyttja Svenska Kyrkan som bas för partipolitisk opinionsbildning. Han anklagar de grupperna för att ha ”fått kyrkan att – – ändra sin position – – för att anpassa sig till utvecklingen i samhället utanför på gott och ont”. Med den passusen snuddar Erik Jansson vid frågan om gränsdragningen mellan religion och politik.

Eskil Jonsson

Eskil Jonsson, å sin sida, ser en koppling mellan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Jesu bergspredikan. Han hänvisar till Bibelns ”undervisning om Guds rike, som – – [bl a] betonar rättfärdighet – – medmänsklighet och rättvisa”. Han förstår att den kopplingen kan uppfattas som vänsterpolitik – i och utanför Svenska kyrkan. Men religiösa urkunder och politiska internationella konventioner är en sak och nationell lagstiftning är en annan.

Sundin och Jansson tar avstamp i sitt inomkyrkliga perspektiv. Måhända skönjer vi deras vilja att problematisera religionen som normativ och existentiell ledstjärna inom ramen för religionsfriheten och under vår demokratiskt antagna rättsordning.

Hoppas Sundin och Jansson ser hur viktig frågan om gränssnittet religion/politik också är utanför kyrkan – ute i samhället bland alla och envar som verkar och bor i Sverige.

Sedan dryga tre decennier har Sveriges religiösa landskap omdanats. Många flyktingar och migranter kommer från länder med islam som statsreligion där det råder en rättsordning som har Koranen som rättskälla.

Inte sällan vill aktivistiska grupper och klaner från sådana länder påtvinga oss och sina landsmän normer, religiösa påbud. Propåer om könsseparation, tvingande klädkoder och sharialagar är per definition politiska förslag. Politisk opinionsbildning ska bemötas med politiska argument oavsett om avsändaren definierar sitt agerande som religiös tillämpning inom ramen för vår religionsfrihet.

Sundin och Jansson skulle tillsammans genom sin kyrkliga/religiösa hemvist äga en annorlunda trovärdighet gentemot islamska religiösa ledare och muhammedaner i allmänhet. Sundin och Jansson skulle i samtal med dessa kunna öka förståelsen för rågången mellan religion och politik i en svensk kontext.

Jag uppmanar Sundin och Jansson att sinsemellan formulera en minsta gemensamma nämnare för synen på religionens plats och tillämpning. I Sverige tillämpar vi religionsfrihetens rättigheter och begränsningar inom FN:s mänskliga rättigheter och under vår nationella lagstiftning som står över allas praktiska och offentliga religionstillämpning.

Vi behöver fler som informerar migranter från länder med andra religiösa traditioner och andra rättsordningar om det svenska samhällets demokratiska och rättssäkra grundbultar.

Ulf Lönnberg

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, uttalar sig om slöjförbud i skolan

”Men Kristina Patring säger att staten har rätt att begränsa utövandet av religion, exempelvis användandet av slöja. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas.

– Om det är ett hot mot den allmänna hälsan, den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den allmänna moralen får man inskränka religionsfriheten. Ingen får heller utsättas för tvång i samband med religionsutövning, säger Kristina Patring med hänvisning till Europakonventionen.”

Till tidn Dagen

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

I dec 2015 delades flygblad ut brevlådor i Märsta med uppmaningen att konvertera till islam och betala skyddsskatt eller dö genom halshuggning. Händelsen är polisanmäld. Även SÄPO tog sig an ärendet.

Idag rapporterar SVT att Radikal islamistisk rörelse värvar i Järva: ”De senaste veckorna har boende i Järvaområdet mötts av flygblad från Hizb ut-Tahrir, en radikal islamistisk rörelse. Deras antidemokratiska budskap är synligt bland annat i Rinkeby centrum och lappar har även delats ut i brevlådor i området.” Till SVT

Hotet mot vår demokrati tar sig allt fler uttryck också i vardagen. Vi får inte vänja oss vid och acceptera att sådan politiska aktörer – med religionen som täckmantel – får stå oemotsagda.

Hur reagerar de lokala politikerna?

Expressen: ”Schweiz röstar om burkaförbud”

Wobmann har kallat ansiktstäckning för ”en symbol för ett extremt, politiskt islam som inte har någon plats i Schweiz”. Samtidigt står inte i klartext i lagförslaget att det riktas mot just muslimer. I stället står att det syftar till att förbjuda ansiktsmasker vid våldsamma protester eller demonstrationer. Omröstningen har dock kommit att kallas ”burkaförbudet” i Schweiz.

Länk till Expressens artikel

Ann: Länder med slöjförbud, införandeår och info se SvT

Danmark, Österrike, Tyskland, Bulgarien, Nederländerna, Frankrike, Beligen, Italien.
I övriga Europa finns inga nationella förbud men det förekommer regionala. Exempelvis är det förbjudet att bära niqab och burka i Barcelona i Spanien och Stavropol i Ryssland

Rätt politiskt anslag för religionsfriheten

Att fördöma förföljelse av människor för deras religiösa tillhörighet – oavsett om de utgör en minoritet eller inte – är en politisk skyldighet lokalt, på nationell nivå och globalt. Politiker som pinpointar vissa staters och extremisters förföljelse av deras trosfränder ute i världen bör dock samtidigt koppla sin befogade kritik till de utpekade regimernas förhållningssätt till och tillämpning av FN:s konventioner om åsikts- och religionsfriheter. I det internationella umgänget hör inte religiöst färgade partsinlagors hemma.

Flera partier behöver försvara religionsfriheten.

Utrikesminister Ann Lindes underlåtenhet att lyfta religionsfriheten i Regeringens utrikesdeklaration borde mana oppositionspartierna att tydligt positionera sig i frågor om religionsfrihetens ställning och praktiska tillämpning.

Kristina Patring och Sanna Svensson på Svenska missionsrådet skriver träffsäker om detta i sin debattartikel i Dagen (1ds) Ann Lindes tystnad är talande – De skriver:

Debatt är viktigt. Men samtal och samarbete är viktigare för att nå hållbara resultat. Vi hoppas därför att Ann Linde inbjuder till partiöverskridande samtal om hur svensk utrikes- och utvecklingspolitik kan stärka religions- och övertygelsefrihet för alla, och hur detta kan stärka Sveriges trovärdighet i arbetet för demokrati och jämställdhet.

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen:

>>>Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.

Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.

”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.

Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.

Till artikeln

https://www.varldenidag.se/nyheter/religionsfrihet-namndes-inte-i-utrikesdeklarationen/repubx!mAyYVf9RN3t9E0nYjo@N@g/

Om religionsfrihet, virus och statsmakt

JAKOB LÖNDAHL och ANDERS PILTZ:

Vi får aldrig glömma att det är viruset som är vår fiende, inte statsmakterna. All retorik som spelar ut myndigheternas plikt att skydda medborgarna mot de troendes rättigheter att samlas för gudstjänst måste undvikas. Det är en kristen plikt att visa vad begreppet samhällssolidaritet betyder i handling.

Signum