SD manar biskopar att starta regnbågs-kyrka

Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?

Daniel Engström (SD) m fl skriver: ”Om biskoparna drivs av en ideologi som inte stämmer överens med den kristna tron – utan vill närma sig en icke-biblisk regnbågsreligion – borde de starta ett nytt samfund.”

Länk till debattartikeln i Expressen d 12ds

Ulf Lönnberg:

SD:s kyrkopolitiker hänvisar till det andra vigningslöftet: ”Vill ni stå fasta i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramenten? ”

I en ’vanlig’ idéburen organisation/sammanslutning med kunskapskrav och eller invalsförfarande skulle en diskussion om löftets/åtagandets formulering redan påbörjats… (av progressiva/revolutionära krafter).

Dags nu att fullfölja skilsmässan mellan staten och kyrkan fullt ut – skrota Lagen om Svenska Kyrkan. I inget annat religiöst samfund är lagreglerat.

Partierna (s), (c) och (sd) ställde upp under egen partibeteckning vid förra kyrkovalet. De partier som säger sig ställa upp i nästa kyrkoval är (s) och (c). Partiledare Åkesson (sd) har sagt att partiet ska utreda sin fortsatta medverkan i kyrkovalet – men ngt mer om detta har vi inte hört.

-Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?

-Bort med partiernas nomineringsgrupper i nästa kyrkoval!

Muslimer är ingen folkgrupp

Den här artikeln ligger ute på Face-Book där den kommenterats. Nedan, efter artikeln, ett uppföljningsinlägg av Bengt Sareld.

Bengt Sareld

Jag förstår inte det återkommande talet om att muslimer skulle vara en folkgrupp.

Muslimer är ingen folkgrupp! Lika lite som nazister är en folkgrupp. Eller kommunister. Inte heller mormoner eller Livets ord är en folkgrupp.

Judar är en folkgrupp. Och romer. Är du romsk så är du, du kan inte plötsligt bestämma dig för att du istället vill vara same. Men en religion eller politisk ideologi kan du byta. Du kan på grundval av nyförvärvad information eller nya erfarenheter ta steget och lämna en nazistisk övertygelse, eller konvertera från en religion till en annan.

Det särskilda skydd för folkgrupp som lagen föreskriver har ju tillkommit just för att du inte själv har valt din folkgrupp, inte är ansvarig för detta val, och inte kan förändra denna tillhörighet.

Att ha en politisk eller religiös tillhörighet däremot är ett eget val, ett val som du själv har ansvar för. Och detta ansvar gäller även om du ”tilldelats” en politisk eller religiös tankevärld av dina föräldrar: Så snart du är i ålder att du kan tänka självständigt har du ett eget ansvar vad beträffar ditt val av religiös eller politisk ideologi. Och för att du ska ha möjlighet att utöva detta ansvar krävs att samhället kan härbärgera en öppen och fri debatt.

Och om viss kritik av religion eller politik förbjuds eller undertrycks är debatten inte fri.

En fri debatt innebär ett skydd för den som framför åsikter som någon annan ogillar. Att införa blasfemilagar innebär att vi måste börja avgöra vad som är blasfemi. Det är en hopplös uppgift: Är det ljudnivån på den som hävdar sin kränkthet som ska avgöra vad som är blasfemi?

Vad beträffar islam vill de gärna se sig själva som en folkgrupp. Det gör de bland annat genom att i sin politiska och religiösa dogmsamling ha föreskriften att du inte får lämna gruppen. Förbudet mot apostasi – som dock inte följs 100-procentigt – är så pass starkt, att det i nära nog alla världens ca 50 islamdominerade länder finns straff i kriminallagen mot detta. Och i 13 av dessa länder är det till och med dödsstraff! I områden där islam är i minoritet sker ändå ett visst bestraffande, om inte annat så genom social exkommunicering. Den kan gå så långt att en apostat kan välja att flytta, eller till och med gå under jorden, för att säkra sitt eget liv.

För oss som är icke-muslimer: Att bejaka tanken på att islam är en folkgrupp innebär de facto ett halvt bejakande av det muslimska förbudet mot apostasi. Vill vi ha det så? Är det rätt att en muslim som överväger att lämna islam ska känna sig hotat av de egna?

Om nu inte islam är en folkgrupp är rimligen inte heller lagen om hets mot folkgrupp relevant när det gäller kritik av islam eller framförande av det som från muslimskt håll uppfattas som blasfemi. Men fortfarande gäller ett krav på anständighet i kritiken av islam. En anständighet som det inte finns skäl att lagstifta om. Lika lite som vi förordar lagar mot oanständigheterna i Pride-paradernas provokationer.

Nej, islam är en kombination av politik och religion. Dess bekännare, den muslimska umman, är en religiös/politisk grupp som du väljer att tillhöra eller inte tillhöra, men islam är ingen folkgrupp.

Bengt Sareld
Fil. mag., pensionerad it-konsult

– – – – –

Bengt Sarelds uppföljningsinlägg i FB-tråden

Ja jag är medveten om att lagen inkluderar religion i den paragraf som hanterar hets mot folkgrupp.

Jag vänder mig mot detta, med argumentering enligt inlägget: ras hudfärg, nationellt ursprung och etniskt ursprung är egenskaper som följer dig vare sig du själv vill det eller inte. Du kan inte rimligen ställas till svars för dessa tillhörigheter.

Trosbekännelse däremot är ett eget val. Även om föräldrapåverkan spelar stor roll i mitt val av trosbekännelse, även efter att jag blivit myndig, så är det ändå ett val som jag kontinuerligt gör, med ledning av insikter och erfarenheter som jag förvärvar under livets gång. Även om den omgivande kulturen som jag växer upp i har stor betydelse för mina livsval, min tro, mina övertygelser och min livsåskådning, är det att underkänna varje människas eget ansvar om vi betraktar dessa val som ödesbestämda.

Notera också att politisk övertygelse INTE finns med i det som lagtexten förstår med folkgrupp. Det är en viktig iakttagelse: vår tids svenska lagstiftning hade t ex inte kunnat användas mot dem som på 1930-talet – med stora personliga risker, även i Sverige! – protesterade mot nazismen.

Just islam är både religion och politik. De båda är – enligt muslimerna själva – sammantvinnade till oskiljaktighet. För min egen del är det islams politiska ambitioner – som ju också ställer högst besynnerliga anspråk även på icke-muslimer! – som jag bekymras av, och som jag anser MÅSTE få kritiseras. Att en muslim kan känna sig kränkt av att jag kritiserar den politiska aspekten av islam ska INTE kunna medföra åtal mot mig enligt lagen om hets mot folkgrupp. Lika lite som de regelbundet förekommande hätska utfallen i riksdagen partierna emellan.

Den som inte ser islams politiska aspekter, eller i försonlighetens namn kanske inte VILL se dem, bör ta sig en titt på de ca 50 länder i världen där islam är i majoritet. Inget av dessa länder har ”alltid” varit islamdominerade. De kännetecknas av blasfemilagar som tolkas in absurdum och hämmar yttrandefriheten, av lagar som förbjuder apostasi vilket gör religionsfriheten till ett skämt, av en föråldrad patriarkal syn på förhållandet mellan könen, av ett vi- och dom-tänkande där ”otrogna” enlig lagen har ett lägre värde och begränsade rättigheter jämfört med de ”rättrogna”. I många av dessa länder är repressionen i guds namn ständigt närvarande – och uppbackad av den religiösa majoriteten. Inget av dessa samhällen vill jag själv leva i.

Det har stor angelägenhetsgrad att islam med dess politiska konsekvenser kan kritiseras utan att kritikerna ska kunna skrämmas till tystnad med hot om åtal enligt lagen om hets mot folkgrupp.

XXX

Kommer Muharrem Demirok (c) rita om Sveriges religiösa landskap?

Muharrem Demirok

Den 2ds valde Centerpartiet Muharrem Demirok till ny partiledare. Han är uttalad kulturell muslim med självvalt medlemskap i Svenska kyrkan. Han har dubbelt svensk/turkiskt medborgarskap.

Jan Andersson

Valberedningens ordförande Jan Andersson sa inget om huruvida Muharrem Demiroks tweetflöde granskats. Demiroks tweet den 24/6 2017 är anmärkningsvärd. Han skrev då ”Så, en höjdare i SD har öppet sagt vad de alltid tyckt. Well, ni får bry er. Vi muslimer är upptagna med att fira Eid. Och ta över Europa.” (min kursivering)

Centerpartiet är förutom Socialdemokraterna det parti som ställer upp i nästa Kyrkoval 2025 (SD ska utreda sin medverkan och övriga partier är indirekt eller direkt kopplade till någon av nomineringskommittéerna till kyrkovalet).

Kommer Centern med med Muharrem Demirok att politiskt rita om det svenska religiösa landskapet? Dags nu att redogöra för Centerns religionspolitiska mål:

1 Vill Muharrem Demirok återinföra lag om trosfrid i Sverige?

2 Vill Muharrem Demirok införa någon eller några muslimska helgdagar i Sverige?

3 Muharrem Demirok har utlovat en ny skolpolitik. Vill han att det ska vara tillåtet att öppna fler nya konfessionella friskolor?

4 Vill Muharrem Demirok förbjuda HBTQ-omvändelseterapi i framtida demokrativillkor för bidragsberättigade trossamfund?

5 Vill Muharrem Demirok utreda förbjud mot slöja på skolbarn?

Tidskriften Signum: Kritiska frågor om buffertzoner vid abortkliniker i England

Biskop John Sherrington

Det gäller huruvida det ska vara tillåtet att protestera, be, eller på annat sätt söka påverka kvinnor i området utanför

Lagförslaget som röstats igenom väcker frågor om statens befogenheter när det gäller individer i ett fritt samhälle, troende såväl som icke troende, säger Biskop John Sherrington, som är ledande för livsfrågor för den katolska biskopskonferensen i England och Wales.

Länk till artikeln https://signum.se/buffertzoner-infors-vid-abortkliniker-i-england/

Ledarsidorna: Svensk forskning tonar ner hotet från religiös fundamentalism

Det forskningskluster som trots allt finns kring radikal islamism togs på sängen av attentatet mot Salman Rushdie i New York under fredagen. Bland annat menar professor  Mohammad Fazlhashemi vid Uppsala Universitets teologiska institution att en fatwa av det slag som utfärdades mot Rushdie blek[…]

Läs vidare på: https://ledarsidorna.se/2022/08/svensk-forskning-tonar-ner-hotet-fran-religios-fundamentalism/

Dagen: 69% mot att statsreligion införs och 15% för i USA

15 procent vill att USA ska utropa sig till en kristen nation, alltså göra kristendom till statsreligion.

Men en klar majoritet håller inte med, utan anser tvärtom att det system som finns i dag ska behållas intakt. Så många som 69 procent av den amerikanska befolkningen anser att USA aldrig ska utse en statsreligion

Som en jämförelse kan nämnas att bland Demokraterna uppger 80 procent att USA aldrig ska ha en statsreligion Se vidare i länken

https://www.dagen.se/nyheter/2021/11/04/majoritet-av-amerikaner-sager-nej-till-kristen-statsreligion/

.

Bi Puranen om Migranters korta livsperspektiv ger problem med integrationen.

Utdrag ur den informativa artikeln: ”Föräldrar som har det korta livsperspektivet är överlag nöjda med sitt nya liv i Sverige – att man såväl kan ha en stor familj med många barn, som ha kvar möjligheten att praktisera sin religion och de seder och bruk man vuxit upp med.” Länk till hela artikeln

Ulf Lönnberg kommentar:

Att ”ha kvar möjligheten att praktisera sin religion” ingår självklart i den religionsfrihet som FN och vi i västerlandet formulerat den och tillämpar den. För den som kommer från teokratiska regimer finns inte samma rättsliga syn på religionen som där är den statens rättskälla och dessutom förbjuder den enskilde att lämna eller byta religion.

Utifrån de förutsättningarna behöver vi förtydliga religionsfrihetens rättigheter och införa ny skärpta och rättssäkra begränsningar i nationell lag inom ramen för FN:s gällande religionsfrihet.

Se min artikel Olika syn på religionsfrihet

Ulf Lönnberg: ”Identitetspolitik hör inte hemma i svensk religionspolitik”

Fr vänster: Professorerna Ulf Bjereld och Marie Demker och Bloggen Svensk Religionpolitisk Debatts Ulf Lönnberg

Bjereld/Demker på villovägar när de likställer intressepolitik och identitetspolitik som likvärdiga sakpolitiska områden.

Sedan två decennier är Sveriges politiska och religiösa landskap under stark omvandling. Under samma tid har identitetspolitiken slagit rot i några riksdagspartier. Nu ska vi enligt Professor Ulf Bjereld och Professor Marie Demker betrakta intressepolitik och identitetspolitik ”som två lika berättigade sakområden” (DN-Debatt 7ds).

Intressepolitik vs identitetspolitik

Men intresse- och identitetspolitik kan inte reservationslöst likställas och inordnas i de ideologiska matriserna.

Bjereld/Demker skriver:

”Den mest kontroversiella frågan i debatten om identitetspolitik är om personliga erfarenheter av det specifika förtryck en grupp utsätts för också ger ett tolkningsföreträde till den ”sanna verkligheten.”

Bjereld/Demker bortser från de motsättningar som växer okontrollerat när olika kulturella och religiösa ”sanna verkligheter” får ”sina identitetsdefinierade” friheter fullt ut – utan lagligt reglerade rättigheter med preciserade begränsningar.

Ingleharts-Welzes kulturella karta

Identitetspolitikens spännvidd illustreras i Ingleharts-Welzes kulturella karta över världens traditionella kontra sekulärt-rationella värden å ena ena sidan och överlevnad kontra självuttryck å den andra (det sekulära Sverige finns isolerat högst upp till höger).

Mänskliga rättigheter och religionsfrihet definieras och tillämpas oförenligt på olika håll i världen. Bjereld/Demker drar en uppseendeväckande slutsats:

”Det är därför avgörande för en god demokratisk diskussion att målmedvetet dekonstruera dessa identiteter, i syfte att peka ut det intresse som finns inbyggt i identiteten.”

Bjerelds/Demkers identitetspolitiska överrock

Bjereld/Demker efterlyser någon slags påverkan som ska få berörda personer att omformulera sina identitetspolitiska krav för att passa bättre på den traditionella väster-högerskalan. År 2021 – under Kyrkovalsåret och ett år före det allmänna valen till Riksdag, Regioner och Kommuner – skissar de två professorerna på identitetspolitiska överrockar i Sverige.

Politisk dekonstruktion

Att ”dekonstruera identiteter” à la Bjereld/Demker väcker frågan: Vem har/ska ta sig rätten att dekonstruera vems visioner?

Vill Bjereld/Demker i praktiken tvinga de politiska partierna att deklarera vilkas kulturella och religiösa identiteter som ska få större utrymme på andras bekostnad? Erfarenheter från Sovjet och Tredje Riket förskräcker. I Sverige behöver vi nu och framgent en vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. I alla tider har politiska makthavare nyttjat träffsäker identitetspolitik och stympad religionsfrihet för att egga och köpa populistiska och maktsugna aktörer.

Motsättning mellan integration och assimilering ska INTE i vår svenska demokratiska rättsstat lösas med identitetspolitisk dekonstruering i statlig eller partipolitisk regi.

Nej till identitetspolitiskt tolkningsföreträde

Rätten till ett identitetspolitiskt och praktiskt tolkningsföreträde kommer alltid att försvaras hårt och oresonligt av identitetspolitiska fundamentalister. Den strategin delas inte av de kulturellt och religiöst moderata aktörer som väljer partipolitiken före utomparlamentariska genvägar.

Varje individ som söker sig från krig och diktatur för ett tryggare liv har att nyttja de rättsliga och demokratiska verktyg som råder på den nya, givna platsen.

Det ska alltjämt vara upp till varje enskilt politiskt parti att attrahera väljare på demokratiska, egna meriter. Vänster- och högerextrema populister må för sin sak anamma Bjerelds/Demkers dekonstruktionspolitik.

Skiljelinjen är tydlig

Skiljelinjen går mellan de politiska strateger som aktivt vill dekonstruera kulturella och etniska olikheter och de politiker som i västerländsk rättslig och kristen tradition förmår att hålla stånd mot oprövad indentitetspolitisk och polariserande underminering av vår sekulära rättsstat på demokratins grundprinciper.

Ulf Lönnberg driver bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

”Lawfare” – om ett sätt att stressa vår religionsfrihet.

MAGNUS NORELL: ”Den yttrandefrihet som hotades är den som används för att undersöka, kritisera och ifrågasätta den islamistiska ideologin och de praktiska uttryck den tar sig i att ge sig på de som ses om belackare. I Hermansson fall blev det också delvis framgångsrikt, även om hon friades i tingsrätten, eftersom S i Göteborg avpolletterade henne från posten som kommunalråd. Ett beteende som S använt mot andra kvinnor som tagit strid som islamism och relaterade ämnen som hederskultur, som Carina Hägg och Nalin Pekgul.” http://www.gp.se/1.54257693

Värderingar ENLIGT VÄSTERLÄNDSK KRISTEN TRADITION

Enl Linnéuniversitetet ökar andelen väljare som anser att ”kristna värderingar” är viktiga (se citat nedan).

I den politiska debatten bör vi precisera begreppet till ”värderingar enl den västerländskt kristna traditionen” som kan bejakas långt utanför de som ser sig som aktiva utövare av religionen eller som kulturella kyrkobesökare. I alltför många gemenskaper med aktivt religionsutövande som grund tenderar dess i individer inkludera(eller nästintill pådyvla) de utanför gemenskaperna sin tro och sina normer. I det politiska samhällsengagemanget krävs ömsesidig respekt och tolerans av de som ser sig som politiska djur och de som upplever sig som religiöst vägledda i livet.

I denna skärningspunkt behöver professionella opinionsbildare inom och utom både politiken och kyrkorna värna begreppet ”värderingar enligt västerländsk kristen tradition”

Länk till DN https://www.dn.se/ledare/kristna-varderingar-ar-inte-alltid-det-man-tro/

Länk till linneuniversitet. https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-religios-forandring-i-sverige/