Demokrati och rättsväsende står över religionsfriheten

Religiös propaganda och påverkan för att förändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

I

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder men vårt religionspolitiska landskapet inte statiskt.

De senaste decennierna har Sveriges förändrats och nu utmanas vår religionsfrihet av aktörer som vill tillämpa Koranens rättsskipning parallellt med gällande rättssystem. Det är nu nödvändigt att stärka religionsfrihe-tens rättigheter ytterligare och samtidigt lagstadga om preciserade begränsningar i religionsfriheten.

Religiöst förtryck strider mot våra normer och lagar. Våra rättsvårdande myndigheters plikt är att tillsam-mans med det civila samhället upprätthålla svenska lagars efterlevnad. Vi ska kväsa de politiska och religiösa rörelser som strategiskt missbrukar och övertolkar vår religionsfrihet för att omdana vår rättsordning i teokratisk riktning. Religiösa ledare och opinionsbildare som vill etablera politisk islam i Sverige ska bemötas i offentliga politiska samtal.

II

Sedan 1948 har synen på mänskliga rättigheters praktiska tillämpning (och religionsfriheten) genomgått förändringar på olika sätt i olika länder. I Kairodeklarationen 1999 reserverade sig ett antal asiatiska stater mot vissa delar i FN:s konventioner.

I Koranen är blasfemi straffbart. I teokratiska, muslimska regimer går det därmed inte att i ett offentligt samtal ifrågasätta lagen eller föreslå rättsliga reformer. Under sådana regimer kan heller ingen religionspolitisk debatt föras. Ingen kan där ifrågasätta eller kritisera läran som sådan, inte heller de politiska och religiösa le-darnas tolkningar av de religiösa urkunderna.

Många av de människor som har flytt eller flyttat från de stater som undertecknat Kairodeklarationen, har gjort ett livsavgörande vägval för att komma bort från det religiöst-politiska förtrycket. Med vår – här i Sveri-ge – svaga tillämpning av religionsfrihetens rättigheter och legala begränsningar, utsätts många nyanlända, inte sällan av sina egna landsmän, för liknande förtryck i Sverige som det som de ville lämna bakom sig.

III

Att påstå sig agera i sin religions namn gör ingen skillnad: opinionsbildning för och krav på parallell rättstil-lämpning – eller annan rättsskipning – är per definition i den demokratiska rättsstaten att agera politiskt.

Ingen religiöst bokstavstrogen, rättsligt verkande urkundstillämpning ryms inom vår religionsfrihet.

Lagar må vara inspirerade av religiösa urkunder men ingen sådan textmassa kan i vårt land och av egen kraft upphöjas till lagtext. Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Vi ska vara öppna för politisk opinionsbild-ning och bemöta eller anamma ståndpunkter efter ideo-logiska, politiska och sakliga överväganden.

Försåtlig religiös propaganda och påverkan för att för-ändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

Imamer som agerar politiskt ska bemötas politiskt. Imamer som är en fara för Sveriges säkerhet ska som andra hotfulla och våldsbejakande aktörer lagföras.

IV

Att studera bibelvetenskap benämnas som biblisk exe-getik. Studier och forskning i islam och islamologi vid Lunds universitet sägs ha lett fram religionsbeteendeve-tenskap, som också beskrivs som religionsfilosofi eller en exegetisk undersökning av islam och Koranen. Sådana exegetiska/teologiska/islamologiska spörsmål ana-lyseras och kartläggs inom forskningen.

Religiösa/politiskt konfessionella kraftmätningar ska ske på ´religiösa arenor´.

Politiska, sociala, juridiska och andra sakpolitiska re-formkrav – om än inspirerade av en religions urkunder och normer – ska i rättsstaten behandlas i politiska demokratiska processer och beslutas inom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Ulf Lönnberg

xxx

Ledarsidorna .se: ”Statsbidrag betalas ut till trossamfund med parallella rättsystem”

https://www.jw.org/sv/

– – –

Bra att Ledarsidorna nu också observerar Jehovas Vittnen’s bidragsrättighet.

Nu dags för de politiska partierna att ta sig an en vidareutvecklad religionsfrihet med rättigheter och begränsningar.

Ledarsidorna skriver: ”Det finns inom Jehovas vittnen en parallell rättsstruktur i förhållande till majoritetssamhället. De dömande kommittéerna som bland annat utreder och dömer i situationer med misstänkta sexuella övergrepp av någon form.”

Länk till Ledarsidorna

NWT-ledaren: Skilj på politik och religion

”För den distinktionen är viktig, faktiskt avgörande. Islamism, alltså politiserad islam, är inte samma sak som religionen islam. Lika lite som någon annan politiserad religion, nu eller historiskt, är lika med religionen och trossystemet som sådant.”

Till NWT:s ledare

Se gärna mitt inlägg Hyfsa debatten igår på samma tema

Hyfsa debatten om religion, politik och ideologi

Varje begrepp ska så lång som möjligt spegla den definition och det innehåll som enligt praxis är den mest korrekt och mest tillämpade.

Lathund till vägledning och båtnad för opinionsbildare och politiker som vill kväsa makthungriga populister.

religion – existentiell positionering
religion – demokrati, rättssäkerhet
politik – demokrati och rättsordning
religion – utan åtskillnad till politik
ideologi – utan åtskillnad till religion

religion – existentiell positionering
Det står alla fritt att välja sin existentiella orientering och positionering. Alla får tycka vad de vill om olika religioner. Vi kan säga vad man vill om olika religioners och filosofiska yttringar – vi har ingen blasfemilagstiftning i Sverige. Hot och hat mot religiös utövning hör inte hemma i den demokratiska rättsstaten med särskild lagstiftning mot diskriminering och hat- och hedersbrott.

religion – demokrati, rättssäkerhet
Alla religiösa utövare oavsett religion har i den demokratiska rättsstaten Sverige att respektera och inordna sig under nationens lagfästa religionsfrihet såsom staten formulerat dess tillämpning i beslut om religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Nationella rättigheter och begränsningar i religionsfriheten ska rymmas inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter Europarådets konventioner.

politik – demokrati och rättsordning
Alla medborgare och individer som befinner sig i Sverige har att inordna sig under grundlagen, lagar och förordningar som i den demokratiska rättsstaten utvecklas över tid. Dessa ska alltid vara förutsägbara och likvärdiga för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning. Diskriminering ska motverkas, yttrande och åsiktsfrihet ska gälla.

religion – med åtskillnad till politik
I Sverige skiljer vi på begreppen islam och islamism. Individer med tillhörighet inom islam eller som utövar sin religion inom ramen för här gällande religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar ska åtnjuta samma medborgerliga rättigheter och skydd som andra religiösa tillhörigheter som respekterar vår lagstiftning. Det finns inget utrymme för hot, våld och tvång i religionsfrihetens namn. Men religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

ideologi – utan åtskillnad till religion
I teokratier sammanfaller ideologi och religion i det att rättsordningens lagar vilar religiösa urkunders påbud och lagar. I stater där islam råder utgör Koranen statens rättskällor. Flera sådana stater har i FN reserverat sig mot konventioner i de delar som de strider mot Koranen.
Det är en av de ideologier som det demokratiska rättssamhället bekämpar. Och åter igen: religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

I dec 2015 delades flygblad ut brevlådor i Märsta med uppmaningen att konvertera till islam och betala skyddsskatt eller dö genom halshuggning. Händelsen är polisanmäld. Även SÄPO tog sig an ärendet.

Idag rapporterar SVT att Radikal islamistisk rörelse värvar i Järva: ”De senaste veckorna har boende i Järvaområdet mötts av flygblad från Hizb ut-Tahrir, en radikal islamistisk rörelse. Deras antidemokratiska budskap är synligt bland annat i Rinkeby centrum och lappar har även delats ut i brevlådor i området.” Till SVT

Hotet mot vår demokrati tar sig allt fler uttryck också i vardagen. Vi får inte vänja oss vid och acceptera att sådan politiska aktörer – med religionen som täckmantel – får stå oemotsagda.

Hur reagerar de lokala politikerna?

Frankrike – mot religiöst tvång

”Frankrikes underhus – – röstade – – igenom ett lagförslag som skärper förbud mot vissa religiösa sedvänjor – – och tvång. Syftet med lagen – – är att motverka en islamistisk utveckling i landet.”

”Lagen lades fram inför parlamentet på dagen 115 år efter det att den lag som fastställde åtskillnad av stat och religion antogs.”

Till DNs artikel 16/2 -21

Annika Borg och Joel Halldorf kräver bot och bättring till demokratins försvar

Annika Borg är tydlig med sina kristna ingångsvärden medan Joel Halldorf – den här gången – prövar sig fram under radarn. Jag har just läst deras krönikor i Axess nr 1 2021. Annika Borg skriver under rubriken ”Återkristna Sverige?” och Joel Halldorf under rubriken ”Demokratins dygder och seder”.

Det behövs fler samhällsdebattörer som tar sig an vardagens, traditioners och demokratins prövningar med kristna värderingar och religiös distans. De må väcka nyfikenhet men också mångas oreflekterat avståndstagande. Vi är inte vana med att samhällsdebattens politiska utmaningar kommenteras med kristna företrädares perspektiv.

Delvis beror det på att i vår sekulära rättsstat med grundlagsfäst demokrati och med FNs mänskliga rättigheter i högsätet noga och konstruktivt håller rågången mellan politik och religion.

Men det beror också på religiösa företrädarnas missförstådda och förmenta avståndstagande från allt samröre med religionens praktiska tillämpning den politiska verkligheten.

Frikyrkan som vänt politiken – och därmed samhället – ryggen har sin del i att nödvändiga dygder och seder undanträngts av politiska utopier och politisk igenjörskonst. Sedan drygt ett kvartssekel är det politisk islam, med rättskällor i religiösa urkunder, som undantränger de nödvändiga dygderna och sederna som vår demokratis näring.

Annika Borgs text är utmanande i det att hon tydligt utgår från sin religiösa tillhörighet: ”Kristendomen är faktiskt inte är så tokig, om jag får säga det själv.” Hon utsätter sig därmed för risken att behöva ägna tid åt hur hon personligen upprätthåller rågången mellan religion och politik på vägen framåt till den politiska verklighet hon vill se. Med det sagt vill jag välkomna hennes kristna anslag i samhällsdebatten.

Joel Halldorf utvecklade i din bok Gud – återkomsten (1918) sitt begrepp ”demokratins ekosystem”. I sin krönika använder han det utan att definiera dess innehåll men låter oss förstå att han avser den intellektuella miljö i vilken demokratins dygder och seder överlever.

Han skriver: ”Dygd och demokrati hör alltså samman. För demokrati är inte bara ett juridiskt ramverk, utan ett sätt att leva.”

Hur stor påverkan och vilken religiös inverkan som en rättssäker västerländsk demokrati tål säger han inget om. Men eftersom han i sin bok från 1918 försvarar religiöst tankegods från olika religioner kommer han att avkrävas en tydlig positionering i sin syn på rågången mellan religion och politik med bibehållna kristna värderingar som grund. Med det sagt vill jag välkomna hans kristna anslag i samhällsdebatten.

Vårt sekulära Sverige behöver inom kort en fördjupad debatt om religionsfrihetens mer angivna rättigheter och med mer preciserade begränsningar inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter och Europakonventionen.

Att återkristna Sverige och försvara demokratins dygder och seder kommer att bifallas av en stor majoritet av de som verkar och bor i Sverige, sannolikt i högre grad än vad riksdagspartierna ger uttryck för.

De etablerade politiska i Sverige har en stor utmaning i att hålla politisk islam utanför parlamentet. För politiker är rågången mellan politik och religion absolut. Politisk islam kan och ska bemötas politiskt. I samhället, som är större än staten, dryftas olika filosofiska och religiösa modeller inom vidare gränser än den lagstiftande församlingens. Fler måste reagera mot hot och angrepp från politisk islam.

Utan att tillskriva Annika Borg och Joel Halldorf partipolitiskt hemvist välkomnas de som vår kulturs, demokratis och våra värderingars försvarare som de är.

Ulf Lönnberg, driver bloggen

http://www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Om oskuldskontroller

Omar Makram, sakkunnig GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime:

”Men ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller och ”oskuldsoperationer”, samt förser familjen med oskuldsintyg” Till artikeln

http://www.gp.se/1.40928498

Sveriges kristna råd till försvar för kyrkorestriktioner

Björn Cedersjö, tillförordnad generalsekreterare på SKR (Sveriges kristna råd):

”Jag tror att det finns en tveksamhet hos många att begära särskilda villkor med hänsyn till religionsfriheten. Men här kan man naturligtvis göra olika avvägningar”, skriver han.

VärldenIdag

http://www.varldenidag.se/archive/rep/2020/12/16/jy1h9HelQvO8x8OYGdyYfg/index.xml