Ulf Lönnberg: ”Identitetspolitik hör inte hemma i svensk religionspolitik”

Fr vänster: Professorerna Ulf Bjereld och Marie Demker och Bloggen Svensk Religionpolitisk Debatts Ulf Lönnberg

Bjereld/Demker på villovägar när de likställer intressepolitik och identitetspolitik som likvärdiga sakpolitiska områden.

Sedan två decennier är Sveriges politiska och religiösa landskap under stark omvandling. Under samma tid har identitetspolitiken slagit rot i några riksdagspartier. Nu ska vi enligt Professor Ulf Bjereld och Professor Marie Demker betrakta intressepolitik och identitetspolitik ”som två lika berättigade sakområden” (DN-Debatt 7ds).

Intressepolitik vs identitetspolitik

Men intresse- och identitetspolitik kan inte reservationslöst likställas och inordnas i de ideologiska matriserna.

Bjereld/Demker skriver:

”Den mest kontroversiella frågan i debatten om identitetspolitik är om personliga erfarenheter av det specifika förtryck en grupp utsätts för också ger ett tolkningsföreträde till den ”sanna verkligheten.”

Bjereld/Demker bortser från de motsättningar som växer okontrollerat när olika kulturella och religiösa ”sanna verkligheter” får ”sina identitetsdefinierade” friheter fullt ut – utan lagligt reglerade rättigheter med preciserade begränsningar.

Ingleharts-Welzes kulturella karta

Identitetspolitikens spännvidd illustreras i Ingleharts-Welzes kulturella karta över världens traditionella kontra sekulärt-rationella värden å ena ena sidan och överlevnad kontra självuttryck å den andra (det sekulära Sverige finns isolerat högst upp till höger).

Mänskliga rättigheter och religionsfrihet definieras och tillämpas oförenligt på olika håll i världen. Bjereld/Demker drar en uppseendeväckande slutsats:

”Det är därför avgörande för en god demokratisk diskussion att målmedvetet dekonstruera dessa identiteter, i syfte att peka ut det intresse som finns inbyggt i identiteten.”

Bjerelds/Demkers identitetspolitiska överrock

Bjereld/Demker efterlyser någon slags påverkan som ska få berörda personer att omformulera sina identitetspolitiska krav för att passa bättre på den traditionella väster-högerskalan. År 2021 – under Kyrkovalsåret och ett år före det allmänna valen till Riksdag, Regioner och Kommuner – skissar de två professorerna på identitetspolitiska överrockar i Sverige.

Politisk dekonstruktion

Att ”dekonstruera identiteter” à la Bjereld/Demker väcker frågan: Vem har/ska ta sig rätten att dekonstruera vems visioner?

Vill Bjereld/Demker i praktiken tvinga de politiska partierna att deklarera vilkas kulturella och religiösa identiteter som ska få större utrymme på andras bekostnad? Erfarenheter från Sovjet och Tredje Riket förskräcker. I Sverige behöver vi nu och framgent en vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. I alla tider har politiska makthavare nyttjat träffsäker identitetspolitik och stympad religionsfrihet för att egga och köpa populistiska och maktsugna aktörer.

Motsättning mellan integration och assimilering ska INTE i vår svenska demokratiska rättsstat lösas med identitetspolitisk dekonstruering i statlig eller partipolitisk regi.

Nej till identitetspolitiskt tolkningsföreträde

Rätten till ett identitetspolitiskt och praktiskt tolkningsföreträde kommer alltid att försvaras hårt och oresonligt av identitetspolitiska fundamentalister. Den strategin delas inte av de kulturellt och religiöst moderata aktörer som väljer partipolitiken före utomparlamentariska genvägar.

Varje individ som söker sig från krig och diktatur för ett tryggare liv har att nyttja de rättsliga och demokratiska verktyg som råder på den nya, givna platsen.

Det ska alltjämt vara upp till varje enskilt politiskt parti att attrahera väljare på demokratiska, egna meriter. Vänster- och högerextrema populister må för sin sak anamma Bjerelds/Demkers dekonstruktionspolitik.

Skiljelinjen är tydlig

Skiljelinjen går mellan de politiska strateger som aktivt vill dekonstruera kulturella och etniska olikheter och de politiker som i västerländsk rättslig och kristen tradition förmår att hålla stånd mot oprövad indentitetspolitisk och polariserande underminering av vår sekulära rättsstat på demokratins grundprinciper.

Ulf Lönnberg driver bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

”Lawfare” – om ett sätt att stressa vår religionsfrihet.

MAGNUS NORELL: ”Den yttrandefrihet som hotades är den som används för att undersöka, kritisera och ifrågasätta den islamistiska ideologin och de praktiska uttryck den tar sig i att ge sig på de som ses om belackare. I Hermansson fall blev det också delvis framgångsrikt, även om hon friades i tingsrätten, eftersom S i Göteborg avpolletterade henne från posten som kommunalråd. Ett beteende som S använt mot andra kvinnor som tagit strid som islamism och relaterade ämnen som hederskultur, som Carina Hägg och Nalin Pekgul.” http://www.gp.se/1.54257693

Värderingar ENLIGT VÄSTERLÄNDSK KRISTEN TRADITION

Enl Linnéuniversitetet ökar andelen väljare som anser att ”kristna värderingar” är viktiga (se citat nedan).

I den politiska debatten bör vi precisera begreppet till ”värderingar enl den västerländskt kristna traditionen” som kan bejakas långt utanför de som ser sig som aktiva utövare av religionen eller som kulturella kyrkobesökare. I alltför många gemenskaper med aktivt religionsutövande som grund tenderar dess i individer inkludera(eller nästintill pådyvla) de utanför gemenskaperna sin tro och sina normer. I det politiska samhällsengagemanget krävs ömsesidig respekt och tolerans av de som ser sig som politiska djur och de som upplever sig som religiöst vägledda i livet.

I denna skärningspunkt behöver professionella opinionsbildare inom och utom både politiken och kyrkorna värna begreppet ”värderingar enligt västerländsk kristen tradition”

Länk till DN https://www.dn.se/ledare/kristna-varderingar-ar-inte-alltid-det-man-tro/

Länk till linneuniversitet. https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-religios-forandring-i-sverige/

Ldarsedorna. se om RELIGIÖS RABATT

Islamister hävdar att de ger uttryck för en religös övertygelse, trots att islamismen i sig är mer influerad av såväl fascism, nazism som post-marxistiska ideal. – – I form av islamistiskt motiverade hatbrott och rasistiska organisationer är det som är mest intressant om regeringen kommer gå vidare med förslaget och om de i de undantag som sedan regleras kommer medge någon form av religiös rabatt om organisationer hänvisar till religiösa urkunder.

Till artikeln

Demokrati och rättsväsende står över religionsfriheten

Religiös propaganda och påverkan för att förändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

I

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder men vårt religionspolitiska landskapet inte statiskt.

De senaste decennierna har Sveriges förändrats och nu utmanas vår religionsfrihet av aktörer som vill tillämpa Koranens rättsskipning parallellt med gällande rättssystem. Det är nu nödvändigt att stärka religionsfrihe-tens rättigheter ytterligare och samtidigt lagstadga om preciserade begränsningar i religionsfriheten.

Religiöst förtryck strider mot våra normer och lagar. Våra rättsvårdande myndigheters plikt är att tillsam-mans med det civila samhället upprätthålla svenska lagars efterlevnad. Vi ska kväsa de politiska och religiösa rörelser som strategiskt missbrukar och övertolkar vår religionsfrihet för att omdana vår rättsordning i teokratisk riktning. Religiösa ledare och opinionsbildare som vill etablera politisk islam i Sverige ska bemötas i offentliga politiska samtal.

II

Sedan 1948 har synen på mänskliga rättigheters praktiska tillämpning (och religionsfriheten) genomgått förändringar på olika sätt i olika länder. I Kairodeklarationen 1999 reserverade sig ett antal asiatiska stater mot vissa delar i FN:s konventioner.

I Koranen är blasfemi straffbart. I teokratiska, muslimska regimer går det därmed inte att i ett offentligt samtal ifrågasätta lagen eller föreslå rättsliga reformer. Under sådana regimer kan heller ingen religionspolitisk debatt föras. Ingen kan där ifrågasätta eller kritisera läran som sådan, inte heller de politiska och religiösa le-darnas tolkningar av de religiösa urkunderna.

Många av de människor som har flytt eller flyttat från de stater som undertecknat Kairodeklarationen, har gjort ett livsavgörande vägval för att komma bort från det religiöst-politiska förtrycket. Med vår – här i Sveri-ge – svaga tillämpning av religionsfrihetens rättigheter och legala begränsningar, utsätts många nyanlända, inte sällan av sina egna landsmän, för liknande förtryck i Sverige som det som de ville lämna bakom sig.

III

Att påstå sig agera i sin religions namn gör ingen skillnad: opinionsbildning för och krav på parallell rättstil-lämpning – eller annan rättsskipning – är per definition i den demokratiska rättsstaten att agera politiskt.

Ingen religiöst bokstavstrogen, rättsligt verkande urkundstillämpning ryms inom vår religionsfrihet.

Lagar må vara inspirerade av religiösa urkunder men ingen sådan textmassa kan i vårt land och av egen kraft upphöjas till lagtext. Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Vi ska vara öppna för politisk opinionsbild-ning och bemöta eller anamma ståndpunkter efter ideo-logiska, politiska och sakliga överväganden.

Försåtlig religiös propaganda och påverkan för att för-ändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

Imamer som agerar politiskt ska bemötas politiskt. Imamer som är en fara för Sveriges säkerhet ska som andra hotfulla och våldsbejakande aktörer lagföras.

IV

Att studera bibelvetenskap benämnas som biblisk exe-getik. Studier och forskning i islam och islamologi vid Lunds universitet sägs ha lett fram religionsbeteendeve-tenskap, som också beskrivs som religionsfilosofi eller en exegetisk undersökning av islam och Koranen. Sådana exegetiska/teologiska/islamologiska spörsmål ana-lyseras och kartläggs inom forskningen.

Religiösa/politiskt konfessionella kraftmätningar ska ske på ´religiösa arenor´.

Politiska, sociala, juridiska och andra sakpolitiska re-formkrav – om än inspirerade av en religions urkunder och normer – ska i rättsstaten behandlas i politiska demokratiska processer och beslutas inom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Ulf Lönnberg

xxx

Ledarsidorna .se: ”Statsbidrag betalas ut till trossamfund med parallella rättsystem”

https://www.jw.org/sv/

– – –

Bra att Ledarsidorna nu också observerar Jehovas Vittnen’s bidragsrättighet.

Nu dags för de politiska partierna att ta sig an en vidareutvecklad religionsfrihet med rättigheter och begränsningar.

Ledarsidorna skriver: ”Det finns inom Jehovas vittnen en parallell rättsstruktur i förhållande till majoritetssamhället. De dömande kommittéerna som bland annat utreder och dömer i situationer med misstänkta sexuella övergrepp av någon form.”

Länk till Ledarsidorna

NWT-ledaren: Skilj på politik och religion

”För den distinktionen är viktig, faktiskt avgörande. Islamism, alltså politiserad islam, är inte samma sak som religionen islam. Lika lite som någon annan politiserad religion, nu eller historiskt, är lika med religionen och trossystemet som sådant.”

Till NWT:s ledare

Se gärna mitt inlägg Hyfsa debatten igår på samma tema

Hyfsa debatten om religion, politik och ideologi

Varje begrepp ska så lång som möjligt spegla den definition och det innehåll som enligt praxis är den mest korrekt och mest tillämpade.

Lathund till vägledning och båtnad för opinionsbildare och politiker som vill kväsa makthungriga populister.

religion – existentiell positionering
religion – demokrati, rättssäkerhet
politik – demokrati och rättsordning
religion – utan åtskillnad till politik
ideologi – utan åtskillnad till religion

religion – existentiell positionering
Det står alla fritt att välja sin existentiella orientering och positionering. Alla får tycka vad de vill om olika religioner. Vi kan säga vad man vill om olika religioners och filosofiska yttringar – vi har ingen blasfemilagstiftning i Sverige. Hot och hat mot religiös utövning hör inte hemma i den demokratiska rättsstaten med särskild lagstiftning mot diskriminering och hat- och hedersbrott.

religion – demokrati, rättssäkerhet
Alla religiösa utövare oavsett religion har i den demokratiska rättsstaten Sverige att respektera och inordna sig under nationens lagfästa religionsfrihet såsom staten formulerat dess tillämpning i beslut om religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Nationella rättigheter och begränsningar i religionsfriheten ska rymmas inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter Europarådets konventioner.

politik – demokrati och rättsordning
Alla medborgare och individer som befinner sig i Sverige har att inordna sig under grundlagen, lagar och förordningar som i den demokratiska rättsstaten utvecklas över tid. Dessa ska alltid vara förutsägbara och likvärdiga för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning. Diskriminering ska motverkas, yttrande och åsiktsfrihet ska gälla.

religion – med åtskillnad till politik
I Sverige skiljer vi på begreppen islam och islamism. Individer med tillhörighet inom islam eller som utövar sin religion inom ramen för här gällande religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar ska åtnjuta samma medborgerliga rättigheter och skydd som andra religiösa tillhörigheter som respekterar vår lagstiftning. Det finns inget utrymme för hot, våld och tvång i religionsfrihetens namn. Men religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

ideologi – utan åtskillnad till religion
I teokratier sammanfaller ideologi och religion i det att rättsordningens lagar vilar religiösa urkunders påbud och lagar. I stater där islam råder utgör Koranen statens rättskällor. Flera sådana stater har i FN reserverat sig mot konventioner i de delar som de strider mot Koranen.
Det är en av de ideologier som det demokratiska rättssamhället bekämpar. Och åter igen: religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

I dec 2015 delades flygblad ut brevlådor i Märsta med uppmaningen att konvertera till islam och betala skyddsskatt eller dö genom halshuggning. Händelsen är polisanmäld. Även SÄPO tog sig an ärendet.

Idag rapporterar SVT att Radikal islamistisk rörelse värvar i Järva: ”De senaste veckorna har boende i Järvaområdet mötts av flygblad från Hizb ut-Tahrir, en radikal islamistisk rörelse. Deras antidemokratiska budskap är synligt bland annat i Rinkeby centrum och lappar har även delats ut i brevlådor i området.” Till SVT

Hotet mot vår demokrati tar sig allt fler uttryck också i vardagen. Vi får inte vänja oss vid och acceptera att sådan politiska aktörer – med religionen som täckmantel – får stå oemotsagda.

Hur reagerar de lokala politikerna?