Ldarsedorna. se om RELIGIÖS RABATT

Islamister hävdar att de ger uttryck för en religös övertygelse, trots att islamismen i sig är mer influerad av såväl fascism, nazism som post-marxistiska ideal. – – I form av islamistiskt motiverade hatbrott och rasistiska organisationer är det som är mest intressant om regeringen kommer gå vidare med förslaget och om de i de undantag som sedan regleras kommer medge någon form av religiös rabatt om organisationer hänvisar till religiösa urkunder.

Till artikeln

Läs Omar Makram’s analys om att vissa värdesystem är bättre än andra:

”Vi lever i andra tider nu på den del av jordytan vi bebor, och det privilegium som tilldelats religionen har haft sin tid.  Nu är det hög tid för religiös åskådning att behandlas på samma sätt som övrig åskådning.

Vi måste också en gång för alla begrava allt vad identitetspolitik heter, göra oss fullständigt kvitt kollektivistiskt grupptänkande utifrån identitet. Fokus måste återföras till individen och individuella rättigheter, inte gruppers rättigheter.”

>>> Ulf Lönnberg: Han berör religionsfriheten och hur vi bör förhålla sig till denna – återkommer med kommentar att anträda en process i flera steg.

Länk Bullentin

RÄTTELSE i REPLIKEN till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

På förfrågan fick jag följde fakta från Kalmar kommun

”Skribenten hänvisar till en policy från Kalmar kommun. Någon sådan policy finns inte.

Däremot finns information kring fasta (exempelvis ramadan) som i vissa fall går ut till vårdnadshavare.

Den typen av information skickas direkt från skolor/rektorer till vårdnadshavare.”

Länk till REPLIKEN till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

Replik till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

Valley Ghanem tycker att den religiöst påbjudna fastan för barn i skolan ifrågasätts med felaktiga ingångsvärden (i sin Insändare i DN 28/4): ”Vissa skolor tror sig veta bättre än muslimska föräldrar vad som är bäst för deras barns fysiska och psykiska hälsa”.

Valley Ghanem berättar om skolor som ”för indirekt registrering av religiös tillhörighet” då barnen får räcka upphandling för att läraren ska veta vilka som är muslimer – och som fastar. På den punkten är kritiken berättigad, om sådana barnregister förs måste saken granskas av i första hand Skolverket.

Utöver det lyfter Valley Ghanem särskilt tre aktörers skrivningar som rör skolbarn under ramadan:

Bjurhovdaskolan, Västerås: ”Det är jätteviktigt att barnen inte fastar i skolan (…) en regel som måste följas för barnens skull.”

Internationella Engelska skolan, Landskrona: ”Uppmanar (…) föräldrarna att inte låta barnen delta i fastan …”

Kalmar kommun: ”Religion är en privat angelägenhet och bör utövas i hemmet.”

Det finns goda skäl för skolledningar att ta sig an frågan om barns fasta i skolan. Föräldrars påbjudna fasta väcker oro för barnens hälsa och deras förutsättningar att orka med skolarbetet och det måste skolan förhålla sig till. (Men någon orosanmälan hittills känner jag inte till.)

Det gäller också om elever p g a dålig matkvalitet eller usel matsalsmiljö skulle vägra att äta skollunch. Då skulle ansvaret för att barnen klarade skolarbetet vara uppenbart.

Kalmars kommuns policyskrivning om att ”religionen – – bör utövas i hemmet” må sticka i ögonen men det finns flera skäl för politiker i den demokratiska rättsstaten att förhålla sig till religionerna. Det gäller slöja på skolbarn, skilda badtider för pojkar och flickor, månggifte och även de religiösa högtiders utrymme i samhället.

Under flera år fick Jehovas Vittnen inga statliga eftersom de inte accepterar blodtransfusioner. Men förra året betalade staten ut bidrag efter en tidigare dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD 2011 ref. 10) som tog fasta på att Jehovas vittnen nu uppmanar medlemmarna att samarbeta med sjukvården när det beslutas att ett barn ska få blodtransfusion.

I Sverige tillåter vi inte att föräldrar hälsovådligt svälter sina barn eller vägrar dem nödvändig sjukvård för att följa sina religiösa påbud. Religiöst påbjudna plikter får aldrig trumfa gällande lagstiftning.

I Sverige ska ska vi ingripa mot föräldrar som låter sin religiösa övertygelse få allvarliga, skadliga och negativa konsekvenser för barns liv och hälsa och för vår samhällsutveckling.

Den dusten ska vi ta politiskt med föräldrar och inte direkt mot under skolpliktstiden. De kan ju senare som myndiga göra egna vägval på en religiös eller traditions grund.

Sverige har rätt att genom lagstiftning – inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter – att förbjuda utmanande religiösa uttryck och traditioner. Religionsfriheten är inte gränslös. Dags nu för de politiska partierna att positionera sig för religionsfrihetens tydliga rättigheter och nya preciserade begränsningar.

Ulf Lönnberg

Ingen spärr idag mot att strypa vår demokrati

Utgångspunkten är att med politiska argument värna vår demokrati och rättsstat.Trots det kan konstitutionella spärrar behövas. Frågan är om och när det blir aktuellt att i Sverige införa konstitutionell spärr mot att ett parti kan ska regera ensamt?

I Marocko anser man att teokratiska rörelser är ett hot mot landets utveckling. Johan Westerholm uppmärksammar det i sin bok ’Muslimska brödraskapet Islamismen i Sverige’. Han skriver: ”Marocko, som anser att det Muslimska brödraskapet och andra teokratiska rörelser är ett hot moderniseringen av landet, har byggt in spärrar i konstitutionen så att oavsett valresultat kan inget parti regera ensamt.”

En liknande konstitutionell spärr i Sverige tycks måhända vid förstone som en synnerligen främmande fågel i vår konstitution.

Att ett parti skulle få egen majoritet i Sverige, ses idag som omöjligt. I dagens splittrade opinion med småpartier som rör sig upp och ner kring riksdagsspärren fokuserar vi mest på svårigheten att bilda ett någorlunda stabilt regeringsunderlag.

Men det hände 1968. Då fick Socialdemokraterna över 50 procent av rösterna.

”Den 15 september [1968] ägde ett historiskt val rum i Sverige. Historiskt av två anledningar. Dels var det Sveriges sista andrakammarval – och dels fick sossarna över 50 procent av rösterna.” (SvD den 24/9 -19). Dick Harrison svar på en läsarfråga om detta.

Idag utmanas vårt politiska landskap av religiösa rörelser, främst av politisk islam (i praktiken islamism) och sekulära, extremistiska odemokratiska krafter. De har redan omdanat vårt religiösa landskap.

Afs ställer upp i kyrkovalet 19 september i år och det muslimska partiet Nyans säger sig ställa upp i riksdagsvalet den 11 september 2022. Om de skulle tillskansa sig egen majoritet i kyrkomötet och Riksdagen skulle Sverige bli något helt annat än idag.

En spärr som hindrar att ett parti ensamt skulle kunna regera ensamt är måhända en kontroversiell åtgärd för att skydda vår demokrati.

Vi får dock inte förvägra oss en ansvarsfull diskussion om hur vi i en (avlägsen/otänkbar?) framtid kan ha ett valresultat då ett religiöst, totalitärt och teokratiskt parti får mer än hälften av rösterna.

En diskussion om en ny spärr mot sådan regeringsbildning kommer att möta relevanta invändningar: enkelt att kringgå genom partidelning, en inskränkning av folkviljan och ett intiativ som ruckar eller urvattnar de ideologiska kraftmätningarna.

Socialdemokraterna, som ju faktiskt lyckats att få mer än 50 procent av rösterna en gång, skulle idag – med stor trovärdighet – kunna problematisera demokratins uppgift att skydda oppositionens och minoriteters rättigheter.

Sverige behöver nu ett offentligt samtal – före valet 2022 – om en vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Det är med en sådan uppdaterad religionsfrihet vi i Sverige ska kväsa de krafter som i religionsfrihetens namn vill påtvinga medborgarna främmande lagar och en rättsordning som vilar på Koranen.

Ulf Lönnberg

”Så etablerade sig Muslimska brödraskapet i Sverige”

Johan Westerholm: ”Med hjälp av folkbildningen skapade Brödraskapet sina egna strukturer och grundlade satsningar på moskébyggen, som kompletterades med utländskt kapital. Brödraskapets höga adaptiva förmåga samt goda organisatoriska kompetens kom att spela en stor roll.

I dag dominerar Brödraskapet det muslimska civilsamhället och har visat sig vara det nätverk som lyckats bäst att ge intryck av att företräda alla Sveriges muslimer.

https://www.varldenidag.se/kulturserie/sa-etablerade-sig-muslimska-brodraskapet-i-sverige/repudv!@Lj242OxqmamfFWnKBh7PA/?fbclid=IwAR0LxQqpKOvA_ZJElQTk_8HWTKvbR7IrNRlhxtrHQtYCYhmlDwYHVmk3r9k

Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson: Freda lärare från politisk och religiös påtryckning.

”I Kiruna krävde kristna föräldrar att läraren skulle hoppa över sex- och samlevnadsundervisningen. På muslimska Römosseskolan i Göteborg har det i över tjugo år bedrivits könsuppdelad undervisning efter krav från föräldrar. I Hörby agerade SD-politikern gentemot historieläraren då han ansåg att undervisningen var alldeles för vänsterinriktad. – – skollagen måste förtydligas så att det står klart att elever kan ges inflytande över utbildningen, alltså allt som sker utanför lektionstid, men inte över själva undervisningen. En sådan förändring skulle också innebära att föräldrarnas möjlighet att påverka undervisningen minskar.- – Politiker måste arbeta för att stärka tilliten till dem som arbetar i skolan. – –

Länk till debattartikeln i Sydsvenskan

Ulf Lönnberg, kommenterar: Förutsättningarna för att Lgr kan/ska följas fullt ut är grundläggande för vår demokrati och rättsstat. Föräldrar ska inte kunna välja och vraka ur Lgr vilka fakta och normer som utpekade lärare ska ge just deras barn. Med detta sagt ska självklart föräldrars engagemang i skolfrågor och barnens skolår ska främjas politiskt och i de civila samhället. Elever ska tillförsäkras svenska gemensamma och generella kunskapskrav och uppförandekoder. Föräldrar, som så önskar, kan utöver Lgr komplettera med fokus på och fördjupning av olika traditioner i olika friskolor.

Religiösa organisationer och Lagen om trossamfund

Sverige behöver, enligt fransk modell, utarbeta ett speciellt avtal där religiösa organisationer accepterar att svensk lag gäller över religiösa lagar.

Lagen om trossamfund (SFS 1998: 1591) ska kompletterar och innefatta krav på trossamfundens försäkran om efterlevnad till sådant avtal.

I nu gällande Lagen om trossamfund definieras trossamfund som ”en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst”.

Ett sådant samfund kan ansöka om att bli registrerat. Registrering är inte nödvändig för samfundets möjligheter att utöva sin tro (religionsfriheten regleras inte i lagen om trossamfund, som i stället hänvisar till regeringsformen och Europakonventionen) men registreringen ger samfundet bl a status som juridisk person med möjlighet att företräda sina medlemmar.

För registrering fordras att trossamfundet har ”stadgar där det finns bestämmelser om trossamfundets ändamål och om hur det fattas beslut i trossamfundets angelägenheter” och ”en styrelse eller motsvarande organ”, och att dess namn inte kan sammanblandas med andra registrerade trossamfund.

Ett registrerat trossamfund kan avregistreras på egen begäran, och också under vissa omständigheter träda i likvi-dation efter beslut av registreringsmyndigheten som i dessa fall är Kammarkollegiet.

Lagen anger i övrigt inget om trossamfunds skyldigheter.

Till detta ska Lagen om trossamfund således kompletteras med krav på att registrerade trossamfund ansluter sig till ett avtal om att svensk lag gäller över religiösa lagar.

Alltså dags följa Frankrikes exempel.

Doku skriver:

”Den islamistiska Milli Görüs-rörelsen har genom Milli Görüs Islamic Confederation (CMIG) vägrat att ansluta sig till den principförklaring om förenlighet med den franska republiken som ett stort antal muslimska trossamfund upprättade i slutet av januari i år. Huvudsyftet med principerna är att få ett ERKÄNNANDE AV ATT FRANSK LAG GÄLLER FÖRE RELIGIÖS LAG.

CMIG angav flera skäl för att inte ansluta sig till de principerna, bland annat att det skulle strida mot islam att acceptera homosexualitet och att POLITISK ISLAM (islamism) KAN BEGRÄNSAS på det sätt som principerna förutsätter.”

Länk till citerat artikelutdrag från Doku