Rätt politiskt anslag för religionsfriheten

Att fördöma förföljelse av människor för deras religiösa tillhörighet – oavsett om de utgör en minoritet eller inte – är en politisk skyldighet lokalt, på nationell nivå och globalt. Politiker som pinpointar vissa staters och extremisters förföljelse av deras trosfränder ute i världen bör dock samtidigt koppla sin befogade kritik till de utpekade regimernas förhållningssätt till och tillämpning av FN:s konventioner om åsikts- och religionsfriheter. I det internationella umgänget hör inte religiöst färgade partsinlagors hemma.

Flera partier behöver försvara religionsfriheten.

Utrikesminister Ann Lindes underlåtenhet att lyfta religionsfriheten i Regeringens utrikesdeklaration borde mana oppositionspartierna att tydligt positionera sig i frågor om religionsfrihetens ställning och praktiska tillämpning.

Kristina Patring och Sanna Svensson på Svenska missionsrådet skriver träffsäker om detta i sin debattartikel i Dagen (1ds) Ann Lindes tystnad är talande – De skriver:

Debatt är viktigt. Men samtal och samarbete är viktigare för att nå hållbara resultat. Vi hoppas därför att Ann Linde inbjuder till partiöverskridande samtal om hur svensk utrikes- och utvecklingspolitik kan stärka religions- och övertygelsefrihet för alla, och hur detta kan stärka Sveriges trovärdighet i arbetet för demokrati och jämställdhet.

Religionsfrihet, en icke-fråga för Ann Linde (s)

Tidningen Dagen (27ds) granskar utrikesministerns blinda fläck.

”Och när hon på torsdagen talade i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), där Sverige just tillträtt som ordförandeland, avstod hon från att ta stafettpinnen från företrädarlandet Albanien som så sent som i november kraftfullt väckte frågan om religionsfrihet på nätet.Länk till Dagens ledare

Utrikesdeklarationen

I sammanhanget är det läge att påminna om att utan en grundlagsfäst religionsfrihet med rättigheter och begränsningar fungerar ingen demokrati.

Inför valet 2022 behöver de politiska partierna i Sverige utveckla en förutsägbar rättssäker och uppdaterad religionsfrihet för att upprätthålla Sverige som demokratisk rättsstat. Följ gärna bloggen Svensk Religionspolitisk Debatt

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen:

>>>Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.

Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.

”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.

Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.

Till artikeln

https://www.varldenidag.se/nyheter/religionsfrihet-namndes-inte-i-utrikesdeklarationen/repubx!mAyYVf9RN3t9E0nYjo@N@g/

DN: Göteborg drar in stödet till Ibn Rushd – ”Rasistiskt driven kampanj”

Eftersom Socialdemokraterna också ställer sig bakom förvaltningens rekommendation om att säga nej till Ibn Rushd och partierna Demokraterna och Sverigedemokraterna sedan länge velat avslå ansökan, finns nu en bred majoritet i den fråga som varit infekterad alltsedan förra sommaren.

Till DN

Frankrike – mot religiöst tvång

”Frankrikes underhus – – röstade – – igenom ett lagförslag som skärper förbud mot vissa religiösa sedvänjor – – och tvång. Syftet med lagen – – är att motverka en islamistisk utveckling i landet.”

”Lagen lades fram inför parlamentet på dagen 115 år efter det att den lag som fastställde åtskillnad av stat och religion antogs.”

Till DNs artikel 16/2 -21

Mer om hedersrelaterat våld i skolans nya läroplan

”Från och med höstterminen 2022 kommer ämnet sex och samlevnad att byta namn till sexualitet, samtycke och relationer. Regeringen har också beslutat att byta fokus i undervisningen, för att i högre utsträckning lyfta frågor om just samtycke. 

– Det är otroligt viktigt att skapa en samtyckeskultur. Vi har en samtyckeslag sedan 2018 men vi behöver också en samtyckeskultur – en syn att sex bygger på frivillighet och ömsesidighet, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) till TT.

I den nya läroplanen utökas också undervisningen om hedersrelaterat våld och förtryck.” Till Alltinget.se

Om oskuldskontroller

Omar Makram, sakkunnig GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime:

”Men ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller och ”oskuldsoperationer”, samt förser familjen med oskuldsintyg” Till artikeln

http://www.gp.se/1.40928498

Om riksdagspartiers syn på religion

.

Emil Danielsson: Svenska riksdagspartiers syn på religion, 15 högskolepoäng,
A Discourse Analysis of the Partyprograms of eight Parliamentary PartiesEmil Danielsson / Humaniora och samhällsvetenskap / Religion 3 /Ämneslärarprogrammet 15hp / Handledare: Torkel Lindqvist / Examinator: Katarina Plank / 2020-01-17 Länk till hela dokumentet

Intressant om partiernas syn på religion. I postalintervjuer via e-mail undersökte Emil Danielsson också hur partiernas kommentarer överensstämmer med deras partiprogram. Mailet som skickades till dem innehöll följande frågor (svar från MP, M och SD saknas):
• Vad har ert parti för uppfattning om religion?
• Har ni olika uppfattning om buddhism som religion och islam som religion?
• Vad tycker ni om religiösa friskolor? För/emot?
• Bör omskärelse vara tillåtet i Sverige? Jag undrar då vilken rättighet som går före den andra, barnens rättigheter eller religiösa rättigheter

Emil Danielssons kommentar till mailsvar från Vänsterpartiet
I deras partiprogram nämner V att staten ska vara religiöst neutral och i deras mail svarar de att den svenska staten ska vara sekulär, vilket har samma innebörd. Deras syn på religionsfrihet, att den gäller både rätten till och från religion, stämmer överens mellan partiprogram och mailsvar. I deras partiprogram nämns inte de religiösa friskolorna, men tack vare deras mailsvar så framkommer det tydligt att V är emot religiösa friskolor. V är varken enbart negativt eller enbart positivt inställt till omskärelse, dock mer negativa än positiva men det mesta baserar sig på omtanke om barnet och dess rättigheter som i detta fall väger tyngre än religiösa rättigheter.

Emil Danielssons kommentar till mailsvar från Socialdemokraterna
S partiprogram nämner att skolan ska vara fri från religiös påverkan och fri från
konfessionella inslag, och i mailet svarar de att ingen elev ska utsättas för religiös påverkan av skolan. Mailsvaret stämmer överens med partiprogrammet. Att samfunden är en självklar del av civilsamhället framkommer lika tydligt i partiprogram som mailsvar. Varken i partiprogram eller mailsvar framkommer att de har annorlunda syn på någon enskild religion.

Emil Danielssons kommentar till mailsvar från Centern
Centerpartiets mailsvar på postalintervjun säger samma sak som deras partiprogram. I båda framkommer att religionsfriheten är en orubblig princip som både gäller frihet till och från religion. I mailsvaret står det att man behöver kunna tolerera att andra personer har andra religiösa uppfattningar vilket stämmer väl med stycket i partiprogrammet som säger att ingen ska känna rädsla att utöva sin religion. Tolererar man andras religion utsätter man dem inte för övergrepp och de behöver inte känna rädsla.

Emil Danielssons kommentar till mailsvar från Liberalerna
I både deras partiprogram samt mailsvar så skriver de att alla får uttrycka sin religion och tro som de vill. Det som skiljer partiprogrammet från mailsvaret är att ”frihet att inte tillhöra någon religion” enbart nämns i partiprogrammet. I partiprogrammet beskrivs trossamfunden
som ”en central del av det civila samhället”, men i mailsvaret är det enda som nämns om
trossamfund att deras friskolor ska granskas av Skolinspektionen. Gällande konfessionella friskolor så framkommer samma inställning, L är inte positiva till religiösa friskolor.

Emil Danielssons kommentar till mailsvar från Kristdemokraterna
De första två meningarna i mailsvaret är ordagrant hämtade ur partiprogrammet. Resterande del av första stycket stämmer även den överens med vad som framkommer i partiprogrammet, ordagrant till stor del. Gällande friskolor och omskärning finns det inget partiprogrammet att jämföra med.