Svensk religionspolitisk debatt
Utan religionsfrihetens rättigheter och begränsningar ingen demokrati
Läsvärd positionering på SvD-debatt den 13/5
”Hån, förnedring eller respektlöshet gentemot djupa religiösa övertygelser är knappast trevligt eller ett uttryck för konstruktiv religionskritik, men ofrånkomligt i ett samhälle där människor tycker olika. Det starkaste vapnet mot oförsonliga uttalanden är dock inte att förtrycka ordet, utan att öppna för mer debatt.”
Länk till artikeln i SvD
(Ulf Lönnberg: Se gärna också ”Trosfrid, blasfemi”)
Gästkrönika i Kvartal (kan ligga bakom betalvägg) av Jacob Rudenstrand från Svenska evangeliska alliansen.
”Anklagelser om att kränka religiösa känslor och krav på blasfemilagar, är snarare ett uttryck för att begränsa religionskritik och -frihet. Lösningen på polarisering är inte att förbjuda stötande uttryck, utan att ägna sig åt mer och bättre uttryck och debatt.”
”Det var inte för intet som Europaparlamentet häromveckan, i sin årsrapport för 2022 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen, kraftfullt markerade mot hädelselagar.”
– I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst kunna lämna statskyrkan.
Jacob Rudenstrand, SEA: – I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst lämna statskyrkan.
– Det är mycket roligt att vi kan dela ut denna bok till en så viktig grupp beslutsfattare. Min förhoppning är att den ska bidra med inspiration och argument för ett mer sansat samtal om religionens ställning, liksom för konstruktiva politiska förslag där religionsfrihetsperspektivet får större plats, säger författaren Jacob Rudenstrand, tillika biträdande generalsekreterare för SEA.
”Kraven på att tillmötesgå religiösa känslor, som nu uppstått, är problematiska av flera skäl. Bland annat skulle det ge indirekt stöd åt Rasmus Paludans tes: Att vi i Sverige tar särskild hänsyn till islam, skriver Jacob Rudenstrand.”
Länk till Jacob Rudenstrands debattartikel (21/4 -22)
Se också BOKANMÄLAN: Jacob Rudenstrand DEN FÖRSTA RÄTTIGHETEN
”När svenskarna rangordnar de viktigaste demokratiska principerna kommer religionsfriheten sist, enligt Pew Research Center, år 2020. Listan toppas av jämställdhet mellan könen, opartiskt rättsväsende, regelbundna val, yttrandefrihet och fria medier i nu nämnd ordning.” Till BOKANMÄLAN
Jacob Rudenstrand
Den första rättigheten – frihet till religion, frihet från religion
Timbro förlag, 2022, 266 sidor
När svenskarna rangordnar de viktigaste demokratiska principerna kommer religionsfriheten sist, enligt Pew Research Center, år 2020. Listan toppas av jämställdhet mellan könen, opartiskt rättsväsende, regelbundna val, yttrandefrihet och fria medier i nu nämnd ordning.
Det är en av många sakuppgifter i Jacob Runestrands bok som med många citat belyser religionsfrihetens status och villkor över tid.
Jacob Rudenstrand vänder sig till opinionsbildare, lobbyister och de politiska partierna. Även de som inte fullt ut ser religionsfriheten som förutsättningen för den demokratisk rättsstaten har anledning att ta del av de problem och inskränkningar som Jacob Rudenstrand analyserar. (Humanisterna hävdar att yttrande- och åsiktsfriheterna i sig skyddar religionsfriheten och därför inte behövs i lagstiftningen.) De som vill införa måttliga, träffsäkra och rättssäkra inskränkningar i religionsfriheten har mycket att hämta i Jacob Rudenstrands problematiserande texter.
Jacob Rudenstrand gör nedslag från långt före upplysningen och fram till den dagsaktuella pandemins – med religionsfrihetens mått mätt – inkonsekventa restriktioner 2022.
Jacob Rudenstrand är biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen. Han har en fil kand i journalistik med inriktning mot religionsvetenskap och han även varit gästforskare vid Hudson Institute Center for Religious Freedom i Washington DC. och han är styrelseledamot i Open Doors Sverige.
Det är ovanligt att aktörer med uttalad religiös/kristen hemvist tar sig an att granska och sortera politikens och rättsstatens villkor för religionsfriheten. Religionföreträdare diskuterar sällan helheten utan fokuserar på enstaka konfliktytor som julavslutning i skolan, hädelse, samkönade äktenskap mm utan att se religionsfriheten som en av flera systembärande faktorer. Det leder inte sällan till att religionsföreträdares propåer uppfattas som avgränsade särintressen för ett fåtal.
Jacob Rudenstrand döljer inte sin tro, för honom är religionstillhörighet och religionsutövning mer än en privatsak. Han värnar religionens och trons plats i samhället. Hans ärende är att sprida kunskap om filosofers och tänkares omsorg om religionsfriheten och med detta fördjupa det offentliga samtalet här och nu.
De senaste decenniernas invandring med otillräcklig integration har satt det svenska religiösa landskapet under hårt omvandlingstryck. För många migranter är det norm att tillämpa sina religiösa traditioner i det offentliga rummet och på arbetsplatsen. I den muslimska diasporan finns allt från acceptans av den ’svenska normen’ att hålla religionen privat till tolerans av religiösa uttryck och till urkundstolkade krav på religiös särlagstiftning. De extrema krafter som vill införa sharialagar med Koranen som rättskälla driver en politisk/religiös agenda som i vår västerländska demokratiska kontext ytterst handlar om partipolitik.
Jacob Rudenstrands styrka är att i detta sammanhang hålla sig borta från teologiska tolkningar. Han visar hur tanke- och trosfrihet försvarats genom historien av såväl religiösa som politiska ledare. Därmed har den västerländska kristna tron för många – och den västerländska kristna traditionen för flertalet (svenskar idag) – befästs som en av samhällets grundstenar.
Jacob Rudenstrand bjuder därmed in till ett konstruktiv offentligt samtal om religionsfrihetens funktion där frihet till religion och frihet från religion inte nödvändigtvis är varandras motsatser utan det gränssnitt där religionsfrihetens rättigheter kan förtydligas och vissa preciserade begränsningar anges. I en demokratisk rättsstat kan ingen religion – i religionsfrihetens namn och mot gällande lagar – utövas fullt ut i enlighet med generella eller detaljerade påbud i religiösa urkunder, sedvänjor och traditioner.
I kapitlet ”Demokratiska värderingar? Staten och samfunden” frågar sig Jacob Rudenstrand:
>”Varför behövs ytterligare omdömen riktade mot just religiösa samfund?” och svar själv: ”Den som bryter mot lagen kan ju redan åtalas och fällas enligt gällande lagstiftning oavsett sammanhang.”
Med den frågeställningen bjuder Jacob Rudenstrand in oss till fortsatta samtal.
Ulf Lönnberg
Borgerlig idédebatt: Förläggare Andreas Heinö Johansson motiverar det med att det här är en viktig frihetsfråga, inte minst tycker han att debatten om religionsfrihet hör hemma inom den borgerliga idédebatten.
Svensk religionspolitisk debatt 