Nej till kusinäktenskap

Robert Hannah, integrationspolitisk talesperson (L):

Vi måste agera när vi ser hur kriminella klaner som har satt skräck i delar av Göteborg, som i Hammarkullen. Människors demokratiska rättigheter att leva i frihet är hotade i de här områdena.

Polisen varnade i höstas att det fanns ett 40-tal kriminella släktbaserade nätverk – klaner – i Sverige. Flera som har starkt våldskapital, begår allvarlig brottslighet och har verkat i Sverige i årtionden.

https://www.aftonbladet.se/a/vA0nBl

Arg insändare mot skylt med ”kristen devis”

Dagen skriver:

”En kristen 1800-talsskylt på en skola har plötsligt hamnat i blåsväder i Eskilstuna.
Rektorn vill plocka ner den, men får mothugg från politiker.
– Man kan inte ta ifrån byggnaden sin historia, säger kommunalrådet Jimmy Jansson (S) till Dagen.”

https://www.dagen.se/nyheter/2021/06/16/kristen-skylt-pa-skola-vacker-het-debatt/

Svenska myndigheten DELMI brännmärker den som kritiserar islamism

Ledarsidorna,se:

Joakim Palme, ordförande

Säkerhetspolisen har vid återkommande tillfällen varnat för det säkerhetshot som islamistiska miljöer utgör.

Den åsikt, i varnande tonläge för islamism, som i detta fall Ivar Arpi givit uttryck för menar Delmi skulle vara ett utslag och spridande av rasism.

Länk till artikeln

Länk till den svenska myndigheten Delmi

”Skattemedel ska inte gå till islamism!”

Ulf Lönnbergs kommentar: Angelägen uppmaning att stoppa bidrag som indirekt och direkt går till islamism som med religiösa förtecken försöker gå under den rättssäkra religionsfrihetens radar. Än angelägnare att också mana den adresserade partierna att redogöra om och när de avser att tydligt sätta ner foten och gå till val 2022 på att stoppa dessa bidrag – på nationell, regional och kommunal nivå.

Ilan Sad’e

Medborgerlig Samlings Partistyrelse skriver:

”MB med dess förgreningar är särskilt framstående i Sverige av just det skälet – miljoner skattekronor beviljas varje år dessa organisationer. Det borde vara en helt självklar ståndpunkt för varje sansad borgerlig politiker med ryggrad att rösta mot offentliga bidrag till islamistiska föreningar som undergräver den liberala demokratin.”

Medborgerlig Samlings Partistyrelse

Till denna debattartikel på SvD

Skolavslutningar i Kyrkan – en del av vårt kulturarv

Christian Carlsson (KD):

– Kristendomen är en självklar del av det svenska kulturarvet, det har påverkat samhället, våra traditioner och värderingar. Skolavslutning i kyrkan är ett uttryck för det – det också är en folkkär tradition som stärker samhällsgemenskapen och en länk till historien som binder samman folk.

– Inte minst är det viktig nu med de stora integrationsutmaningar som vi har. De som invandrat behöver få del av det svenska kulturarvet.

Länk till artikeln i Dagen

Politisk islam bör bemötas politiskt – Vid en utvärdering av en ideologi är det relevant att även se på utfallet.

Bengt Sarelds replik på teologistudenten Musab Rashids text Att be, fasta och hjälpa sina medmänniskor är exempel på det sharia lär (Hallandsposten 1/6)

Bengt Sareld, Ljusterö:

– Vid en utvärdering av en ideologi är det relevant att även se på utfallet.

Min kritik av islam begränsar sig till dess politiska aspekt. Jag ser att islam ger problem inom demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet, könsjämlikhet och även i fråga om rasismen.

Musab Rashid hävdar att islam förespråkar religionsfrihet, och citerar sura 2:256. Javisst, men varför är det då dödsstraff i 13 av världens islamdominerade länder för den som väljer att lämna islam?

Länk till Bengt Sarelds text (Hallandsposten)

Länk till Musab Rashids text:

https://www.hallandsposten.se/åsikter/insändare/att-be-fasta-och-hjälpa-sina-medmänniskor-är-exempel-på-det-sharia-lär-1.47850650

”Klanjuridik”

Viktiga fakta om varför vi måste ta oss an den s k klanjuridikens konsekvenser i vår rättsstat

Tidningen BLT: >>Efter att mannen visat upp ett så kallat ”KLANINTYG” ändrades domen i hovrätten över Skåne och Blekinge och utvisningen stoppades.

I intyget deklarerade en annan klan än den mannen tillhörde att han var ”FREDLÖS” sedan mannen haft en sexuell relation med en kvinna från klanen.<<

Till BLT-ledaren

Göran Greider – kyrkopolitiker utan mandat och i konstitutionellt spagat

Göra Greider (tv) och Ulf Lönnberg (th) från respektive hemsidas skärmdump

Göran Greider uppmanar medlemmarna i Svenska kyrkan att gå och rösta i kyrkovalet den 19 september. (ETC-ledaren d cd-skivor).Han meddelar samtidigt att han inte kan kandidera eftersom han inte är döpt.

Göran Greider är samhällsdebattören som dessvärre tvingas sträcka sig efter nya och oväntade halmstrån.

Hans vänsterfokus får inte samma genomslag som när det för honom begav sig. Nu jagar han opinionsframgångar på andra marker. Han vill se en vänsterdominerad opinionsdrivare i Svenska kyrkan.

Det är anmärkningsvärt.

Har inte en vänsterideolog en gång sagt att religion är opium för folket?

Men Göran Greider problematiserar inte konsekvenserna av den ofullständiga skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan sedan 2000. Det väcker frågan om hur han ser på nuvarande lagreglerade koppling mellan staten och kyrkan.

Sveriges religiösa landskap har omdanats med andra, nya och allt mer frekventa religiösa uttryck i våra offentliga rum. I den verkligheten har också politisk islam/islamism – med sina teokratiska referenser – flyttat fram sina positioner.

I Sverige behöver vi nu stärka och utveckla en folkligt förankrad R Å G Å N G mellan politik och religion. Inga religiösa dogmer eller religiösa urkunder ska tillerkännas en särställning i det allmän- och partipolitiska engagemanget för vår rättsstat och vår demokrati.

Men Göran Greider, med sitt medlemskap i Svenska kyrkan, ser just den kyrkan som en P O L I T I S K K R A F T att räkna med. Han skriver: ”Om kyrkan lämnades helt ifred från politiken och det större samhället skulle den nog rätt snabbt bli en tummelplats för verkligt ärkekonservativa idéer.”

I Sveriges nu rådande religiösa landskap har det blivit alltmer angeläget att skrota Lagen om Svenska kyrkan och göra Lagen om Trossamfund tillämplig för Svenska kyrkan.

Religiösa samfund, oavsett religionstillhörighet, ska verka under samma lagar och förordningar.

Göran Greiders ståndpunkt är en annan, han skriver vidare i sin ledare: ”[för] kyrkovalet handlar det i grund och botten rätt mycket om kyrkans band till (min understrykning) det övriga samhället”. Det leder till frågan:

Vilken konstitutionell status vill Göran Greider att Svenska kyrkan och andra religiösa samfund ska ha i Sverige?

Ulf Lönnberg

driver bloggen

http://www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Vilken konstitutionell status har Svenska kyrkan enligt Göran Greider?

Skärmdump från ETC:s hemsida

När profan opinionsbildningen inte motsvarar Göran Greiders förväntningar förlitar han sig på sakral propaganda. Han vill att alla som kan deltar i kyrkovalet den 19 september (ETC-ledarens den 1 ds).

Han gör det utan att problematisera konsekvenserna av den ofullständiga skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan sedan 2000. Det väcker frågan om hur han ser på nuvarande lagreglerade koppling mellan staten och kyrkan.

Sveriges religiösa landskap har omdanats med andra, nya och allt mer frekventa religiösa uttryck i våra offentliga rum. I den verkligheten har också politisk islam/islamism – med sina teokratiska referenser – flyttat fram sina positioner.

I Sverige behöver vi nu stärka och utveckla en folkligt förankrad rågång mellan politik och religion. Inga religiösa dogmer eller religiösa urkunder ska tillerkännas en särställning i det allmän- och partipolitiska engagemanget för vår rättsstat och vår demokrati.

Men Göran Greider, med sitt medlemskap i Svenska kyrkan, ser just den kyrkan som en p o l i t i s k kraft att räkna med. Han skriver: ”Om kyrkan lämnades helt ifred från politiken och det större samhället skulle den nog rätt snabbt bli en tummelplats för verkligt ärkekonservativa idéer.”

I Sveriges nuvarande religiösa landskap har det blivit alltmer angeläget ökar att skrota Lagen om Svenska kyrkan och göra Lagen om Trossamfund tillämplig för Svenska kyrkan.

Religiösa samfund, oavsett religionstillhörighet, ska verka under samma lagar och förordningar.

Göran Greiders ståndpunkt är en annan, han skriver vidare i sin ledare: ”[för] kyrkovalet handlar det i grund och botten rätt mycket om kyrkans band till (min understrykning) det övriga samhället”. Det leder till frågan: Vilken konstitutionell status vill Göran Greider att Svenska kyrkan och andra religiösa samfund ska ha i Sverige?

Ulf Lönnberg

driver bloggen

www.svenskreligionspolitiskdebatt.com