”liten blödning på bröllopsnatten”

Bullentin: På Nab-kliniken erbjuds tidningens anonyma researcher genast en konsultation och ett löfte om operation inom ett par månader. Ingreppet ska kosta 15 500 kronor och då utlovas en ”liten” blödning på bröllopsnatten.

Länk till Bullentin

https://bulletin.nu/nyheter/all/klinik-i-stockholm-utfor-oskuldsoperationer

Länk till (låst) DN-artikel om Franska avtalet med CFCM

Erik Helmerson, DN:

På måndagen presenterade CFCM, paraplyorganisation för flera franska muslimska grupper, ett 10 punkter långt kontrakt med regeringen, ett avtal vars syfte är att visa att islam är fullt förenligt med det moderna Frankrikes värderingar.

CFCM tar avstånd från diskriminering av kvinnor och politisering av islam.

https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-macrons-avtal-mot-islamism-skulle-fa-problem-i-sverige/

Religionsfrihet i praktisk tillämpning

Yttrandefrihet trumfar religionskritik. I Sverige har vi heller ingen lag mot religionskränkning.

I Sverige har vi ingen lag mot religionskränkning. Det är en av grundförutsättningarna för att upprätthålla rågången mellan religion och politik. Den rågången måste bevakas och upprätthållas men på den punkten är alltför många politiker vaga eller passiva.

Men i Frankrike bekmpar president Emmanuel Macron religiös extremism och han kräver nu att muslimska ledare tar fram ”en stadga för sina muslimska församlingar för samsyn i vissa grundläggande frågor”.

Presidenten kräver ett avtal (om en sådan intern stadga) som är förenligt med franska lagar och värderingar. Den frågan analyseras nu vidare. Stadgan ska stipulerar ”att islam inte ska få användas som verktyg för att uppnå politiska mål och att det ska råda jämlikhet mellan män och kvinnor. Rasism och antisemitism fördöms uttryckligen.”

Men i svensk politisk debatt sägs inget till religionsfrihetens försvar. Inget om att förtydliga rättigheter och införa nya begränsningar i religionsfriheten för att försvara vår demokrati. Inget om en rättssäker religionsfrihet utan vilken ingen demokrati fungerar.

Mot den bakgrunden är det välkommet med nyanserade och sakliga inlägg från något oväntat håll – till försvar för yttrandefrihet och religionsfrihet i det offentliga samtalet.

Det är Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen, som tagit till orda (Dagen 25/11 -20): ”Efter koranbränningarna i Stockholm och Malmö ville även ett flertal svenska muslimska församlingar förbjuda hån av islam och andra religioner. – – Nu utgör krav på hädelseförbud inte en direkt uppmaning till terror – och flera imamer har markerat mot våld. Ändå illustrerar kraven att yttrandefriheten behöver förklaras och försvaras. Även om kritik eller hån av religiösa övertygelser inte är trevliga kan de upprörda känslorna inte utgöra yttrandefrihetens gräns. Det skulle i så fall även drabba muslimer själva.”

Det är Kjell-Erik Selin, Centrumkyrkan, som den skriver den 13 Jan i Dagen: ”Frikyrkan, liksom det kristna etablissemanget i stort, tar alltmer plats i det offentliga samtalet. I dag hörs och syns troende kristna, varav många är hemmahörande i frikyrkan, i samhällsdebatten. Och gör skillnad. Så var det inte för bara något årtionde sedan. – – Sverige behöver en engagerad frikyrka inför 2021 och framåt. En kyrka med självförtroende.

Dags också för svenska politiker att ta dig an den rättssäkra religionsfriheten i praktisk tillämpning – där förutan fungerar inte demokratin.

Ulf Lönnberg, SvenskReligionspolitiskDebatt.se

Olika syn på religionsfrihet – politisk islam fördöms

Bullentin: ”Jag vill hylla det arbete som vidtagits av de franska muslimernas samfund, som tydligt fördömer politisk islam”, skriver Darmanin på Twitter.

De överenskomna stadgarna stipulerar att islam inte ska få användas som verktyg för att uppnå politiska mål och att det ska råda jämlikhet mellan män och kvinnor. Rasism och antisemitism fördöms uttryckligen.

Ulf Lönnberg: Olika syn på religionsfrihet

Bullentin: Politisk islam fördöms

Imamer i Sverige med Kommerskollegiets vigselrätt

Ulf Lönnberg: 50-tal imamer med Kommerskollegiets vigselrätt ska agera enligt svensk lag vid skilsmässa

OM ETT FORSKNINGSPROJEKT

”Ett 50-tal av Sveriges imamer – – vigselbehörighet från Kammarkollegiet, vilket innebär att äktenskap som de genomför blir giltiga både enligt svensk lag och islam. Denna grupp imamer granskas noga vad gäller efterlevnaden av svenska lagar och internationella konventioner, till exempel om barnäktenskap, tvångsäktenskap, polygami.

– En intressant fråga är om det vore möjligt att kräva av dessa certifierade imamer att godkänna skilsmässor, på samma sätt som de har rätt att medverka till äktenskap, säger Mosa Sayed.

Länk till ragnarsöderbergsstiftelse

Moskédebatt och religionsfrihet i Umeå

Ulf Lönnbergs replik/förtydligande på VK-bloggen med anledning av Mats Nilssons inlägg.

Mats Nilsson refererar (VK-bloggen Symboler 11ds) till att den österrikiske kejsaren Maximilian II den 11 januari 1571 deklarerade att ”religionsfrihet skulle råda i riket”.

Men rätten att tillhöra, utöva , stödja eller lämna sin religion innebär inte att religionsutövare och ateister kan göra vad som helst i religionsfrihetens namn. Flera europeiska länder moderniserar nu sin religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar.

Umeå stadshus

Sverige är på efterkälken sedan länge. Vi fick religionsfrihet med villkorslös rätt till utträde ur Svenska kyrkan först den 1 januari1952. Och så sent som den 1 januari 2000 skildes Svenska kyrkan partisiellt från staten, nu gäller Lagen om Svenska kyrkan, som bl a stipulerar att den ska bedriva en rikstäckande verksamhet och att att Kyrkomötet ska vara kyrkans högsta beslutande organ. Lagen om Svenska kyrkan bör avecklas och Svenska kyrkan får agera egna val och med egna resurser.

Vi behöver ett politiskt samtal om hur religionsfriheten ska tillämpas med tydligare rättigheter och nya preciserade begränsningar i Sverige.

Mats Nilsson har fel när han påstår att sådana inskränkningar självklart skulle strida mot vår grundlag. Enligt FN och även enligt Europakonventionen (som trädde i kraft som svensk lag den 1 januari 1995) är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. (Enligt Europakonventionen art 9)

Inom ramarna för FNs och Europakonventionens religionsfrihet kan vi lagstifta mot exempelvis böneutrop och moskébyggen medan kommunpolitikerna i Umeå, som i andra kommuner, kan förorda förbud mot slöja i skolan, förbud mot böneutrop och stoppa moskébygget. Överklags sådana kommunala beslut visar domstolsutslag på vilka punkter vår lag måste ändras för att Umeå och andra kommuner ska kunna införa sådana begränsningar.

Vår religionsfrihet utmanas idag främst av hårda sekter inom politisk islam och våldsbejakande islamism. Vissa krafter agerar med sharialagar som politiskt mål och på vägen dit hindrar de människor med hot om våld att byta religion eller lämna sin religion. Sådana övergrepp måste stoppas och människor ska också garanteras att fritt kunna välja religös tillhörighet eller levnadsorientering utan religiös hemvist. Utan en religionsfrihet med rättigheter och begränsningar fungerar ingen demokrati.

Samtidigt kan vi hålla fast vid och bygga vidare vår demokrati på den judisk-kristna traditionen som tjänat – och som tjänar – oss väl. Vi kan vässa religionsfrihetens tillämpning och samtidigt välja att vårda våra historiskt kristna avtryck.

Några av de är lagfästa:
• Enligt grundlagen måste statschefen (i vårt fall kungen) alltid vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530. Det gäller inte kungafamiljen i övrigt.
• Sverige har 13 helgdagar på kristen grund och två sekulära helgdagar: första maj sedan 1939 och Sveriges nationaldag sedan 2005.
• I skolans läroplan stipuleras att skolan ska arbeta ”i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”
• Alla helgdagar inklusive söndagarna är kyrkliga helg-dagar med ursprung i kristendomen. Det gäller också övriga helgdagar med undantag för midsommardagen (som nu också firas som som Johannes Döparens födelsedag).

Ulf Lönnberg
driver bloggen SvenskReligionspolitiskDebatt.com

Kjell-Erik Selin, Centrumkyrkan: ”Frikyrkan är social”

Kjell-Erik Selin, Stockholm

Vad är – – frikyrkan bra för? – – Här en påminnelse: Generationsgemenskapen fungerar ofta bra – – De ekonomiska klasskillnaderna som i allt högre grad delar in oss i ett “vi och dom” är – – mindre intressanta inom frikyrkan. Klasstillhörighet är ingen stor grej- – Frikyrkan är social. – – Frikyrkan, liksom det kristna etablissemanget i stort, tar alltmer plats i det offentliga samtalet. I dag hörs och syns troende kristna, varav många är hemmahörande i frikyrkan, i samhällsdebatten. Och gör skillnad. Så var det inte för bara något årtionde sedan.”

Länk till Dagen

Linda Modig (c) riksdagsledamot: ”Våra möjligheter att kontrollera hur lagen faller ut i verkligheten är helt enkelt obefintliga”

– Lagen innebär långtgående dele- gation av normgivningsmakt från riksdag till regering och därefter så kallad subdelegation, att regering- en i sin tur får möjligheter att be- myndiga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå att meddela föreskrifter och beslut. Om reger- ingen bara kommer till riksdagen när det gäller nedstängningar och förbud och de dessutom markerar att det är den yttersta åtgärden så kan vi inte förutse att det kommer att bli en rad sådana fall. Regering- ens strategi är uppenbarligen att snarare få myndigheter att med- dela föreskrifter – och de kommer över huvud taget aldrig till riksda- gen. Våra möjligheter att kontrolle- ra hur lagen faller ut i verkligheten är helt enkelt obefintliga.

Länk till tidningen Dagen

Religionsfriheten och pandemilagen

Linda Modig (c) vill ha mer fokus på religionsfriheten i pandemilagens tillämpning

Linda Modig:

– Förhoppningen med att lyfta religionsfriheten i debatten var också att regeringen inte ska kunna fortsätta att ducka i frågan utan att de ska ta till sig det här och återkomma med resonemang om hur religionsfriheten påverkas. Jag hoppas, och jag utgår nästan ifrån att regeringen framgent kommer att uppmärksamma betydelsen.

Länk