Varför ska månggifte förbli möjligt i Sverige?

Det anmärkningsvärt att regeringen undviker att ta tydlig ställning till krav på upplösning av ett i utlandet ingått månggifte (Jämför med Danmark).

Regeringen väljer istället att hålla en ”ventil” öppen för månggifte då konsekvenserna av att ett sådant äktenskap upplöses kan få konsekvenser som ”inte kan förutses”.

I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.

2 citat ur regeringens skrivning i Regeringens proposition 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften Länk till dokumentet

Regeringen skriver:

”Ventilen ska tillämpas restriktivt och månggifte ska inte med stöd av den erkännas så snart det annars kan få någon negativ konsekvens. I de fall äktenskapet inte erkänns, vilket alltså kommer att vara normalfallet, är således samhällets stöd [för utsatta kvinnor som framhålls i remissvar bl a från Tjejers rätt i samhället] betydelsefullt.”

”Som utvecklas nedan är detta stöd enligt regeringens mening dock inte tillräckligt för att säkerställa att i alla lägen undvika allvarliga konsekvenser för en utsatt kvinna vars äktenskap inte erkänns”

Ur kommittédirektivet

I kommittédirektivet till utredningen i fråga anförs följande: ”I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.”

Riksdagen

För denna vaga linje mot krav på fortsatta möjligheter till månggifte i Sverige borde det inte finnas stöd i Riksdagen.

Ulf Lönnberg

POLITISK DEBATT MELLAN PARTIERNA OCH SVENSKA KYRKAN

Ulf Lönnberg:

Hade skilsmässan mellan Svenska kyrkan fullföljts hade denna kyrka att självständigt svara för sitt politiska vägval. Men idag vill tre riksdagspartier politisera kyrkan ytterligare: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna genom att ställa upp i kyrkovalet i höst.

Rågången mellan politik och religion ska i den demokratiska rättsstaten upprätthållas – inte minst av de politiska partierna själva i riksdagen och i landets kommun- och regionfullmäktige.

Nyamko Sabuni (L) reagerar skarpt på Svenska Kyrkans nu så tydliga inrikespolitiska agenda. Det är symptomatiskt att (S) och (C) i tystnad bejakar ärkebiskopens utspel.

Att (SD) tvingas förhålla sig tyst och passiv i en för dem själva angelägen fråga är tydligen det pris de är beredda att betala för att inte stöta sig med presumtiva väljare i årets kyrkovalet den 19 september.

Bristande omsorg om rågången mellan politik och religion blir alltmer mer besvärande för (S), (C) och (SD).

Se Dagens referat

SvD: ”Franska senaten säger ja till slöjförbud för barn”

”MACRON BERÄTTADE OCKSÅ om rektorer på franska skolor som pressas av föräldrar att godkänna att elever inte kommer på musikundervisning eller simskola, och om lokalpolitiker som pressas att införa separata badtider för män och kvinnor i offentliga badhus.

Med en heltäckande, nationell lag att hänvisa till, mot bland annat könsseparatism i offentligheten, skulle rektorerna och politikerna enklare kunna avfärda kraven, förklarade presidenten då.”

Till artikeln i SvD

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

SÄPO om islamismens hot

Säpo lyfter fram islamism i precisering om föreliggande hot: ”Förutom hot från främmande makt finns också ett betydande hot från den våldsbejakande extremismen som delas upp i tre delar: höger, vänster och islamism.

Angeläget klarspråk om politiskt och terroristiskt hot även när dess aktörer agenters med religiösa förtecken – och bortom religionsfrihetens rättigheter.

Till artikeln i Aftonbladet

Omni: ”Brittisk skola ber om ursäkt för Muhammed-karikatyr”

Enligt föräldrar till barn på skolan handlar det om en bild från den franska satirtidningen Charlie Hebdo, skriver The Telegraph. I ett uttalande ber skolan om ursäkt för att en ”totalt opassande” bild har använts vid en lektion i religion, och meddelar att läraren tagits ur tjänst.

Samtidigt fördöms protesterna av parlamentarikern Robert Jenrick, som säger att lärare inte ska behöva känna sig skrämda.

Till artikeln

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, uttalar sig om slöjförbud i skolan

”Men Kristina Patring säger att staten har rätt att begränsa utövandet av religion, exempelvis användandet av slöja. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas.

– Om det är ett hot mot den allmänna hälsan, den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den allmänna moralen får man inskränka religionsfriheten. Ingen får heller utsättas för tvång i samband med religionsutövning, säger Kristina Patring med hänvisning till Europakonventionen.”

Till tidn Dagen

Annika Borg: Helig rätt att häda

”Sveriges kristna råd säger i samma uttalande att de motsätter sig medvetna kränkningar av människors tro. Det är inte första gången de formulerar sig på liknande sätt. Kyrkoledarna är således inte några vi kan hålla i handen när våra grundläggande friheter ifrågasätts eller ruckas.” Till Axess

Tidskriften Signum: ”Biskopar avvisar predikoförbud i Danmark”

Preciseringen av religionsfrihetens rättigheter och begränsningar diskuteras nu också i Danmark. För att minska utrymmet för uppvigling med religiösa förtecken i Danmark föreslås att predikokontroll som innebär att alla utländska predikningar måste publicerad på Danska.

Nu tar den nordiska katolska biskopskonferensen till orda.

Tidskriften Signum refererar:

”Mette Frederiksens socialdemokratiska regering vill tillåta predikningar enbart på danska. Enligt uppgifter i media skall man få bättre kontroll över muslimska församlingar där man predikar på arabiska. För tyskspråkiga ävensom andra minoriteter skulle bestämmelsen innebära att alla predikningar måste översättas till danska och offentliggöras.”