Demokrati och rättsväsende står över religionsfriheten

Religiös propaganda och påverkan för att förändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

I

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder men vårt religionspolitiska landskapet inte statiskt.

De senaste decennierna har Sveriges förändrats och nu utmanas vår religionsfrihet av aktörer som vill tillämpa Koranens rättsskipning parallellt med gällande rättssystem. Det är nu nödvändigt att stärka religionsfrihe-tens rättigheter ytterligare och samtidigt lagstadga om preciserade begränsningar i religionsfriheten.

Religiöst förtryck strider mot våra normer och lagar. Våra rättsvårdande myndigheters plikt är att tillsam-mans med det civila samhället upprätthålla svenska lagars efterlevnad. Vi ska kväsa de politiska och religiösa rörelser som strategiskt missbrukar och övertolkar vår religionsfrihet för att omdana vår rättsordning i teokratisk riktning. Religiösa ledare och opinionsbildare som vill etablera politisk islam i Sverige ska bemötas i offentliga politiska samtal.

II

Sedan 1948 har synen på mänskliga rättigheters praktiska tillämpning (och religionsfriheten) genomgått förändringar på olika sätt i olika länder. I Kairodeklarationen 1999 reserverade sig ett antal asiatiska stater mot vissa delar i FN:s konventioner.

I Koranen är blasfemi straffbart. I teokratiska, muslimska regimer går det därmed inte att i ett offentligt samtal ifrågasätta lagen eller föreslå rättsliga reformer. Under sådana regimer kan heller ingen religionspolitisk debatt föras. Ingen kan där ifrågasätta eller kritisera läran som sådan, inte heller de politiska och religiösa le-darnas tolkningar av de religiösa urkunderna.

Många av de människor som har flytt eller flyttat från de stater som undertecknat Kairodeklarationen, har gjort ett livsavgörande vägval för att komma bort från det religiöst-politiska förtrycket. Med vår – här i Sveri-ge – svaga tillämpning av religionsfrihetens rättigheter och legala begränsningar, utsätts många nyanlända, inte sällan av sina egna landsmän, för liknande förtryck i Sverige som det som de ville lämna bakom sig.

III

Att påstå sig agera i sin religions namn gör ingen skillnad: opinionsbildning för och krav på parallell rättstil-lämpning – eller annan rättsskipning – är per definition i den demokratiska rättsstaten att agera politiskt.

Ingen religiöst bokstavstrogen, rättsligt verkande urkundstillämpning ryms inom vår religionsfrihet.

Lagar må vara inspirerade av religiösa urkunder men ingen sådan textmassa kan i vårt land och av egen kraft upphöjas till lagtext. Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Vi ska vara öppna för politisk opinionsbild-ning och bemöta eller anamma ståndpunkter efter ideo-logiska, politiska och sakliga överväganden.

Försåtlig religiös propaganda och påverkan för att för-ändra vår rättsordning med teokratiska förtecken är per definition aldrig något annat än politiskt aktivism för att omdana vårt rättssystem med konsekvenserna att vår demokrati skulle undermineras.

Imamer som agerar politiskt ska bemötas politiskt. Imamer som är en fara för Sveriges säkerhet ska som andra hotfulla och våldsbejakande aktörer lagföras.

IV

Att studera bibelvetenskap benämnas som biblisk exe-getik. Studier och forskning i islam och islamologi vid Lunds universitet sägs ha lett fram religionsbeteendeve-tenskap, som också beskrivs som religionsfilosofi eller en exegetisk undersökning av islam och Koranen. Sådana exegetiska/teologiska/islamologiska spörsmål ana-lyseras och kartläggs inom forskningen.

Religiösa/politiskt konfessionella kraftmätningar ska ske på ´religiösa arenor´.

Politiska, sociala, juridiska och andra sakpolitiska re-formkrav – om än inspirerade av en religions urkunder och normer – ska i rättsstaten behandlas i politiska demokratiska processer och beslutas inom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Ulf Lönnberg

xxx

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

I dec 2015 delades flygblad ut brevlådor i Märsta med uppmaningen att konvertera till islam och betala skyddsskatt eller dö genom halshuggning. Händelsen är polisanmäld. Även SÄPO tog sig an ärendet.

Idag rapporterar SVT att Radikal islamistisk rörelse värvar i Järva: ”De senaste veckorna har boende i Järvaområdet mötts av flygblad från Hizb ut-Tahrir, en radikal islamistisk rörelse. Deras antidemokratiska budskap är synligt bland annat i Rinkeby centrum och lappar har även delats ut i brevlådor i området.” Till SVT

Hotet mot vår demokrati tar sig allt fler uttryck också i vardagen. Vi får inte vänja oss vid och acceptera att sådan politiska aktörer – med religionen som täckmantel – får stå oemotsagda.

Hur reagerar de lokala politikerna?

Rätt politiskt anslag för religionsfriheten

Att fördöma förföljelse av människor för deras religiösa tillhörighet – oavsett om de utgör en minoritet eller inte – är en politisk skyldighet lokalt, på nationell nivå och globalt. Politiker som pinpointar vissa staters och extremisters förföljelse av deras trosfränder ute i världen bör dock samtidigt koppla sin befogade kritik till de utpekade regimernas förhållningssätt till och tillämpning av FN:s konventioner om åsikts- och religionsfriheter. I det internationella umgänget hör inte religiöst färgade partsinlagors hemma.

Flera partier behöver försvara religionsfriheten.

Utrikesminister Ann Lindes underlåtenhet att lyfta religionsfriheten i Regeringens utrikesdeklaration borde mana oppositionspartierna att tydligt positionera sig i frågor om religionsfrihetens ställning och praktiska tillämpning.

Kristina Patring och Sanna Svensson på Svenska missionsrådet skriver träffsäker om detta i sin debattartikel i Dagen (1ds) Ann Lindes tystnad är talande – De skriver:

Debatt är viktigt. Men samtal och samarbete är viktigare för att nå hållbara resultat. Vi hoppas därför att Ann Linde inbjuder till partiöverskridande samtal om hur svensk utrikes- och utvecklingspolitik kan stärka religions- och övertygelsefrihet för alla, och hur detta kan stärka Sveriges trovärdighet i arbetet för demokrati och jämställdhet.

”Dags att tala om hederskulturen i frikyrkan”

Erik Lundström

”Vad i kyrkosynen skapar då hederskultur? Jag ser att bibelsynen, den karismatiska förståelsen av världen och förväntan på ungdomar som blivande trons “ambassadörer” gör föräldrarnas uppfostran strängare och särpräglad. I mitt material förekommer bland annat demonutdrivningar i hemmen. Likaså komplicerar och begränsar vikten av helighet, samt det faktum att församlingen är medfostrare. Idén om församlingen som avhängig medlemmarnas enskilda renhet är särskilt ödesdiger.” Länk till debattartikeln

DEBATT: Varning för politiker som inte har förstått vad yttrandefrihet handlar om

Läsvärd debattartikel av Edward Nordén och Anna Jung, Medborgerlig Samling:

Edvard Nordén
Anna Jung

”Istället för att tysta eller straffa de med avvikande åsikter så får myndiga medborgare lära sig att leva med andras olika uppfattningar. Det är vad man förväntas göra i en fungerande sekulär demokrati.

Lika villkor och samma lagar gäller för alla. Annars kan man inte leva ihop i samma samhälle och land.

År av bristande agerande mot islamistisk extremism där demokratiska värderingar tryckts tillbaka ger nu ett helt ekosystem av religiöst motiverad intolerans. En intolerans som skapar djupa motsättningar.”