Ulf Lönnberg: Socialdemokraterna enda parti i Kyrkovalet (2025)

Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.

Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939

Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.

Den katolska tidskriften Signum skriver:

”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”

Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.

På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.

För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.

”Lawfare” – om ett sätt att stressa vår religionsfrihet.

MAGNUS NORELL: ”Den yttrandefrihet som hotades är den som används för att undersöka, kritisera och ifrågasätta den islamistiska ideologin och de praktiska uttryck den tar sig i att ge sig på de som ses om belackare. I Hermansson fall blev det också delvis framgångsrikt, även om hon friades i tingsrätten, eftersom S i Göteborg avpolletterade henne från posten som kommunalråd. Ett beteende som S använt mot andra kvinnor som tagit strid som islamism och relaterade ämnen som hederskultur, som Carina Hägg och Nalin Pekgul.” http://www.gp.se/1.54257693

Ulf Lönnberg: Gärna mer kontroll av religiösa friskolor

Idag skriver jag i Sydöstran: Vill Löfven-Kakabaveh att Sveriges alltjämt ska vidareutvecklas på den västerländskt kristna traditionen som tjänat och som tjänar oss väl.

Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara har två sidor. Sedan 20 – 30 år har islamska kulturella, politiska och religiösa krafter omdanat vårt samhälle. ALLA religiösa friskolor – tydligt reglerade och ofta kontrollerade – kan rusta Sverige mot religiös extremism och ge kunskap om religionsfrihetens faktiska rättigheter och begränsningar.

Länk till hela artikeln i Sydöstran

Politik – trojansk häst i alla religiösa struktur

Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.

Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.

Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.

Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.

Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.

Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.

För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.

I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.

Vi behöver religionspolitisk agenda:

•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.

•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.

•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut

•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.

Ulf Lönnberg

Sverige ska gå i bräschen internationellt mot apostasi- och hädelselagstiftning

Varför säger Stefan Löfven (s) [inför kyrkovalet] inget om internationellt och svenskt arbetet mot apostasi- och hädelselagarna. Sverige borde gå i bräschen. Här engagerar sig Svenska Kyrkan indirekt för en bra sak, enligt Hulda Fahmi, international director för nätverket Set my people free – vilket finansieras av EFK och flera kyrkor – men om detta säger nomineringsgrupperna i Kyrkovalet ingenting.

Länk till nyhetsartikel i Världen idag

Men – ”Vad har några partier i kyrkan att göra, och vice versa?”

Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:

”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.

>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.

> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.

I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.

Vad har (s), (c) och (sd) i Kyrkovalet att göra?

Ulf Lönnberg

Dags att klippa all partipolitisk inblandningen i Svenska kyrkan. Moderaterna, ett av partierna som tagit beslutet att inte ställa upp i kyrkovalen, har tagit ett första steg i rätt riktning.

Inför kyrkovalet den 19 september bör Socialdemokraterna ställas till svars för sina politiska maktambitioner i Svenska Kyrkan.

Centerpartiet har att på samma grund förklara sitt politiska engagemang i Svenska Kyrkan hur och varför de vill ha makt över Svenska kyrkans inre angelägenheter.

Sverigedemokraterna, som nu är etablerat som Sveriges näst största oppositionsparti, borde redan tagit på sig ledartröjan för en ny och tydligare rågång mellan politik och religion.

Politisk islam, är ett av våra största politiska hot mot vår demokrati och den största utmaningen för vårt religiösa landskap som befinner sig i korselden mellan den politiserade Svenska kyrkan och de politiska islamen som har samröre med islamism. I denna kontext behöver Sverigedemokraterna förklara sig.

Dags nu att S, C och SD ställs till svars för sitt beslut att ställa upp i kyrkovalet den 19 september.

Staten osunda koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen och Lagen om Svenska kyrkan måste brytas.

Skrota Lagen om Svenska kyrkan. Inordna Svenska kyrkan under Lagen om trossamfund.

Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.

Utöver det ska

> Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.

> Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.

>Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.

> I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan.

Ulf Lönnberg

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen:

>>>Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.

Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.

”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.

Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.

Till artikeln

https://www.varldenidag.se/nyheter/religionsfrihet-namndes-inte-i-utrikesdeklarationen/repubx!mAyYVf9RN3t9E0nYjo@N@g/

(s), (c) och (sd) släpper inte taget om religion och kyrka

Socialdemokraterna är nu största parti inför kyrkovalet (31%) och (s) är ett av tre riksdagspartier som inte släppt taget om religionen och kyrkans inre angelägenheter.

Vid kyrkovalet sönd 19 sept i år har alla medlemmar i Svenska kyrkan rösträtt (de ska ha fyllt 16 år).

Inför förra kyrkovalet sade Stefan Löfven att ”vi vill ha en modern folkkyrka som utstrålar framtidstro – – – vi socialdemokrater anser att den öppna folkkyrkan ska vila på samma värden som den svenska modellen” (SvD 31/8 17). För ett år sedan Stefan Löfven också att han aldrig kommer att kritisera islam.

Alla religioner måste i ett demokratiskt rättssamhälle kritiseras om och när de påtvingar medborgare särskilda påbud och i ett sådant samhälle hör partibildningar inom en kyrka heller inte hemma.

Vid kyrkovalet sönd Kyrkovalet – demokrati i kyrkan. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år

Annie Lööf säger nu inför kyrkovalet 2021 ungefär samma som han sade inför det förra ”att partiet varit drivande i att kvinnor har fått rätt att prästvigas, att samkönade par har rätt att vigas i kyrkan och att 16-åringar får rösta i kyrkovalet, det är tre stora och viktiga frågor där vi som nomineringsgrupp har haft ett stort inflytande.” (Kyrkans Tidning 4/7 17)

Det politiska kravet att samkönade par ska få gifta sig enligt svensk lag är lagstiftarens ansvarsområde. Och den frågan utmanas idag av inget parti Sverige. Att som politiskt parti skaffa sig mandat i en kyrkans beslutande församlingar för att påverka dess inte arbete hör inte hemma i ett demokratiskt rättssamhälle.

Sverigedemokraterna värvar nu kandidater till kyrkovalet och beskriver sin politik i kyrkan sålunda: ”Söndagen den 19 september 2021 är det kyrkoval i Sverige, då får vi återigen möjlighet att frigöra kyrkan från dess socialdemokratiska grepp. Sverigedemokraternas vision är en bred och livskraftig folkkyrka där det kristna budskapet står i centrum för dess verksamhet. En kyrka som utan att ge avkall på sina värden, sin värdighet eller sina traditioner vänder sig till samhället och söker nya arbets- och kommunikationsformer.”

Vill man som politiskt parti försvara en kyrkas rättighet att inom religionsfrihetens ramar verka ”utan att ge avkall på sina värden” ska ett politiskt parti inte inneha mandat i denna kyrkas beslutande organ.

Det står varje trossamfund fritt – enligt Lagen om trossamfund – att organisera sina nomineringsprocesser inom ramen för demokratiskt vedertagna kriterier.

De politiker som låtit sig inväljas på sitt partis mandat utmärker sig särskilt. I den demokratiska rättsstaten ska rågången mellan politik och religion upprätthållas i alla led.

Sedan kyrkovalet 2017 sitter i Kyrkomötet 76 socialdemokrater med gruppledaren Jesper Eneroth, 34 centerpar-tister med gruppledare Niklas Larsson och 24 sverige-demokrater med gruppledare Aron Emilsson. Dessa ledamöter kan antas ha särskild religionspolitisk kompetens och vara väl insatta i deras resp partis ståndpunkter om den sekulära demokratiska rättsstatens fundament.

De duckar i det offentliga om sin syn på rågången mellan politik och religion. De borde istället stiga fram i det politiska samtalet nu och fram till kyrkovalet 2021.

/Ulf Lönnberg