LÄNK TILL NYHETSARTIKELN https://www.dagen.se/nyheter/2023/02/25/s-vill-att-trossamfund-ska-kunna-bli-aterbetalningsskyldiga/
Etikett: Socialdemokraterna
Dagen: SD-politiker rasar mot kyrkoherde efter hennes predikan
Länk till Dagens nyhetsartikel SD-politiker rasar mot kyrkoherde efter hennes predikan
Ulf Lönnberg kommentar:
Oskicket med politiskt partikopplade nomineringsgrupper leder fel. Kanske ngn invänder att det är Svenska kyrkan själv som har initierat konstruktionen med dessa nomineringsgrupper. Och även om Svenska kyrkan skiljs från staten och och Lagen om Svenska kyrkan slopas kommer kyrkan då, som vilken annan förening, kunna besluta om sin valprocess – med eller utan nomineringsgrupper. Det är idag endast (s) och (c) som ger klart besked om att fortfarande ställa upp i nästa kyrkoval. Partiet (sd) hör också till den gruppen men har också sagt att de ev ska utreda frågan. SD behöver ge tydligt besked på den punkten. Kyrkan tvådelade/gemensamma medlems- och ämbetsledning har i sig politiska motiv.
Vilket part tar tag i kyrkopolitiken?
Kontroll av religiösa skolor skärps: ”Vill se förbud”
Bland annat föreslår regeringen att det införs ett så kallat demokrativillkor för att få driva en skola med religiösa inslag. Det skulle innebära att fler uppgifter hämtas in i samband med den ägar- och ledningsprövning som görs och att den som inte står upp för demokratiska värderingar inte får möjlighet att driva skola.
”Morgan Johansson och Amineh Kakabaveh: Nu genomför vi det vi kom överens om”
Syftet är att tydliggöra att dessa kontroller, utfärdanden av intyg och operationer ska vara olagliga och straffbara.
Samhället kan aldrig acceptera att flickor och pojkar får sina liv begränsade i hederns namn. De lagförslag som denna utredning ska lämna blir ytterligare en viktig byggsten i arbetet med att stoppa hedersförtrycket.
Ulf Lönnberg: Socialdemokraterna enda parti i Kyrkovalet (2025)
Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.
Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.
Den katolska tidskriften Signum skriver:
”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”
Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.
På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.
För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.
”Lawfare” – om ett sätt att stressa vår religionsfrihet.
MAGNUS NORELL: ”Den yttrandefrihet som hotades är den som används för att undersöka, kritisera och ifrågasätta den islamistiska ideologin och de praktiska uttryck den tar sig i att ge sig på de som ses om belackare. I Hermansson fall blev det också delvis framgångsrikt, även om hon friades i tingsrätten, eftersom S i Göteborg avpolletterade henne från posten som kommunalråd. Ett beteende som S använt mot andra kvinnor som tagit strid som islamism och relaterade ämnen som hederskultur, som Carina Hägg och Nalin Pekgul.” http://www.gp.se/1.54257693
Ulf Lönnberg: Gärna mer kontroll av religiösa friskolor
Idag skriver jag i Sydöstran: Vill Löfven-Kakabaveh att Sveriges alltjämt ska vidareutvecklas på den västerländskt kristna traditionen som tjänat och som tjänar oss väl.
Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara har två sidor. Sedan 20 – 30 år har islamska kulturella, politiska och religiösa krafter omdanat vårt samhälle. ALLA religiösa friskolor – tydligt reglerade och ofta kontrollerade – kan rusta Sverige mot religiös extremism och ge kunskap om religionsfrihetens faktiska rättigheter och begränsningar.
Politik – trojansk häst i alla religiösa struktur
Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.
Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.
Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.
Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.
Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.
Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.
För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.
I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.
Vi behöver religionspolitisk agenda:
•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.
•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.
•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut
•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.
Ulf Lönnberg
Sverige ska gå i bräschen internationellt mot apostasi- och hädelselagstiftning
Varför säger Stefan Löfven (s) [inför kyrkovalet] inget om internationellt och svenskt arbetet mot apostasi- och hädelselagarna. Sverige borde gå i bräschen. Här engagerar sig Svenska Kyrkan indirekt för en bra sak, enligt Hulda Fahmi, international director för nätverket Set my people free – vilket finansieras av EFK och flera kyrkor – men om detta säger nomineringsgrupperna i Kyrkovalet ingenting.
Men – ”Vad har några partier i kyrkan att göra, och vice versa?”
Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:
”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.
>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.
> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.
I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.
Svensk religionspolitisk debatt 