Tidöavtalet: – med möjliga religionspolitiska ankytningspunkter

Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige (pdf)

I all hast några punkter i Tidöavtalet som indirekt eller direkt kan beröra religionspolitiska spörsmål:

Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök…

Ökade befogenheter för Skolinspektionen Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande…

Översyn av arvsrätten Ett uppdrag ges att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten.

Allm änna arvsfondens inriktning Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar…

Översyn av folkbildningsrådet En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet istället för av Folkbildningsrådet…

NWT-ledaren: Liberalerna glömmer religionsfriheten

”Partiledaren Johan Pehrson motiverar förslaget med att ”lära sig om en speciell religion, att ha den prägeln, det får man lösa på annat sätt som förälder”. Han hänvisar även till att finns ”utmärkta” söndagsskolor för ändamålet.”

Till NWT-ledaren den 1 juli

”För många troende elever är sådana möjligheter viktiga. När Sveriges kristna råd år 2020 genomförde undersökningen ”Unga troende i samhället” visade det sig att nästan hälften av kristna ungdomar upplevt kränkningar på grund av sin tro, varav var fjärde från lärare. För dem kan konfessionella skolor utgöra en fristad där deras tro respekteras.”

Uppsala omprövar föreningsbidrag

Här måste vi utgå från tydliga principer och som A Braun påpekar:
Man måste kräva mätbara mål för bidragen samt verifierbar uppföljning.
Det måste vara utgångspunkten. Bra liberalt initiativ i Uppsala. Demokratikriterier i de ansökande föreningarnas ändamålsparagraf är bra och formellt nödvändigt – även om det är lätt att anpassa formuleringarna enligt myndigheters önskemål. Därför måste man utöver det göra det politiska valet att inte dela ut verksamhetsbidrag till religiösa och politiska föreningar.
De som vill att exempelvis kristna föreningar ska få bidrag men inte andra religiösa och politiska föreningar kan alltid pröva den frågan i fullmäktige. Sådana beslut kommer att överklagas och prövas i förvaltningsrätt. Slutligen leder till diskussion om vilken nationell lagstiftning vi vill ha på detta område. Föreningsfriheten ger alla rätt att starta en förening med egen finansiering varför indragna kommunala föreningsbidrag inte per definition skulle undergräva religiöst och politiskt föreningsliv.
Alltså: Bra om politikerna i Uppsala uppdrar till sina förvaltningar att utarbeta sådana förslag. Även kommunalpolitik är att ta ställning för principer och pröva dem om inte rikspolitikerna går före.

Stoppa S+MP-ventilen för månggifte

Robert Hannah

Tydligt besked från den liberale riksdagsledamoten Robert Hannah: ”Riksdagen har tydligt sagt att INGA månggiften ska erkännas i Sverige. Ändå har regeringen nu ett lagförslag där man erkänner månggifte i vissa fall. När anser Morgan Johansson, (S) & (MP) att det är ok för patriarkala gubbar att vara gifta med flera fruar?”, skriver han på Twitter.

LÄNK till notisen