Oskicket med politiskt partikopplade nomineringsgrupper leder fel. Kanske ngn invänder att det är Svenska kyrkan själv som har initierat konstruktionen med dessa nomineringsgrupper. Och även om Svenska kyrkan skiljs från staten och och Lagen om Svenska kyrkan slopas kommer kyrkan då, som vilken annan förening, kunna besluta om sin valprocess – med eller utan nomineringsgrupper. Det är idag endast (s) och (c) som ger klart besked om att fortfarande ställa upp i nästa kyrkoval. Partiet (sd) hör också till den gruppen men har också sagt att de ev ska utreda frågan. SD behöver ge tydligt besked på den punkten. Kyrkan tvådelade/gemensamma medlems- och ämbetsledning har i sig politiska motiv. Vilket part tar tag i kyrkopolitiken?
Den 2ds valde Centerpartiet Muharrem Demirok till ny partiledare. Han är uttalad kulturell muslim med självvalt medlemskap i Svenska kyrkan. Han har dubbelt svensk/turkiskt medborgarskap.
Jan Andersson
Valberedningens ordförande Jan Andersson sa inget om huruvida Muharrem Demiroks tweetflöde granskats. Demiroks tweet den 24/6 2017 är anmärkningsvärd. Han skrev då ”Så, en höjdare i SD har öppet sagt vad de alltid tyckt. Well, ni får bry er. Vi muslimer är upptagna med att fira Eid. Och ta över Europa.” (min kursivering)
Centerpartiet är förutom Socialdemokraterna det parti som ställer upp i nästa Kyrkoval 2025 (SD ska utreda sin medverkan och övriga partier är indirekt eller direkt kopplade till någon av nomineringskommittéerna till kyrkovalet).
Kommer Centern med med Muharrem Demirok att politiskt rita om det svenska religiösa landskapet? Dags nu att redogöra för Centerns religionspolitiska mål:
1 Vill Muharrem Demirok återinföra lag om trosfrid i Sverige?
2 Vill Muharrem Demirok införa någon eller några muslimska helgdagar i Sverige?
3 Muharrem Demirok har utlovat en ny skolpolitik. Vill han att det ska vara tillåtet att öppna fler nya konfessionella friskolor?
4 Vill Muharrem Demirok förbjuda HBTQ-omvändelseterapi i framtida demokrativillkor för bidragsberättigade trossamfund?
5 Vill Muharrem Demirok utreda förbjud mot slöja på skolbarn?
I morgon den 2 febr väljs ( ?) Muharram Demirok till Centerns nye ordförande. Han beskriver sig som kulturell muslim och han gjort det medvetna valet att vara medlem i Svenska Kyrkan.
Den 24/6 2017 skrev Muharrem Demirok på twitter:
”Så, en höjdare i SD har öppet sagt vad de alltid tyckt. Well, ni får bry er. Vi muslimer är upptagna med att fira Eid. Och ta över Europa.”
Svenska kyrkan är det enda religiösa samfund som enligt lag ska verka och finnas över hela Sverige och den är en organisation med infrastrukturell potential för fysisk rikstäckande opinionsbildning. Den nye Ärkebiskopen Martin Modéus har debattartikel på DN slagit fast att alla har rätt att vara medlem i Svenska Kyrkan. https://www.dn.se/kultur/martin-modeus-svenska-kyrkan-granskar-inte-individens-tro-alla-far-vara-med/
”Skriver i Bullentin idag: ”Om Joel Halldorfs analys pekar åt rätt håll är det dags för politiska ställningstaganden, inte minst hos regeringsunderlaget M, KD och SD. Svenska kyrkan är ju inte vilket samfund som helst. Den det enda religiösa samfundet som regleras i lag”
Förra året upprätthöll det norska Stortinget landets lagar kring helgdagar. Detta till trots kommer de norska judarna att stämma staten och ta ett fall till högsta domstolen, då de vill ha ledigt på fler judiska högtider. – Det bästa vore om vi hade sex valfria helgdagar i tillägg till de tolv kristna vi har idag, skriver Ervin Kohn, ledare för Oslos judar, i en kommentar enligt Times of Israel.
Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.
Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939
Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.
”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”
Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.
På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.
För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.
Värdeneutral politik är ett farligt stickspår, skriver Markus Uvell i Dagen:
”Centerns idéprogram 2012, som förordade månggifte, eller Liberala ungdomsförbundet som 2016 krävde legalisering av incest och nekrofili. Skälet till att de allra flesta uppfattar dessa förslag som absurda är att vi egentligen inte alls är bekväma med tanken på värdeneutral politik”
”Svenska kyrkan har sedan millennieskiftet varit skild från staten. Centerpartiet bör också därför ta konsekvenserna av detta”, skriver de fyra motionärerna.
Enligt Kyrkans Tidnings valenkät (på nyhetsplats 24 juni 2021) vill flertalet att tron måste kunna leda till politiska ställningstaganden. Men många vill byta bort politiska samtal och positioneringar mot kyrkans tal om tron och dess krafter.
Om Svenska kyrkan vore helt skild från staten och var ett religiöst samfund bland andra – utan reglering i Lagen om Svenska kyrkan (SFS 1998:1591) – vore denna frågeställning en intern fråga för Svenska kyrkan. Då skulle kyrkans ledning och dess medlemmar kunna forma kyrkans innehåll och verksamhet efter eget gottfinnande – och då skulle dess ledning också vara fullt ut ansvariga inför sina medlemmar avseende inriktning, verksamhet och de finansiella tillgångarnas förvaltning.
Svenska kyrkan är en hybrid mellan myndighet och rättsligt specialreglerad folkrörelse. Ärkebiskop Antje Jackelén försätter sig i liknanden dilemman som statliga generaldirektörer som ägnar sig åt myndighetsaktivism.
Svenska kyrkan ska skiljas fullt ut från staten. Kyrkans medlemmar ska själva legitimera eller förkasta kyrkans politiska ambitioner. Dagens tudelade ledarskap mellan staten och Svenska kyrkans är en kvarleva som (s), (c) och (sd) ännu omhuldar genom att ställa upp kyrkovalet 2021.
Tydlig rågång mellan religion och politik är de västerländska demokratiska rättsstaternas signum. Så borde det också vara i Sverige. Vi behöver politiska partier som deklarerar att de vill verka för total skilsmässa mellan staten och Svenska kyrkan.
Sedan flera decennier är influenserna från islams traditioner starka. För flertalet religiösa ledare som kommit hit från länder med islam som statsreligion finns ingen rågång mellan religion och politik. De propagerar inte sällan öppet för en annan rättsordning med Koranen som rättskälla.
För en kraftfull och rättssäker religionsfrihet i Sverige behöver vi vidareutveckla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk nationell lagstiftning inom de ramar som ryms inom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, religionsfrihet och åsiktsfrihet.
I Sverige ska vi inte – i religionsfrihetens namn – acceptera religiöst gränssättning, parallell rättsskipning och könsseparation i våra offentliga rum. Vi behöver politiska partier som deklarerar att Sverige nu och framgent ska vila på den västerländska kristna traditionen som väl tjänat och som väl tjänar vår demokrati och rättsordning.
Vi behöver religionspolitisk agenda:
•Rågång mellan politik och religion ska upprätthållas.
•En vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i svensk lagstiftning inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.
•Staten och Svenska kyrkan ska åtskiljas fullt ut
•Sverige ska markera politiskt mot politisk islam på flera nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt.
Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:
”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.
>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.
> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.
I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.
