Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, uttalar sig om slöjförbud i skolan

”Men Kristina Patring säger att staten har rätt att begränsa utövandet av religion, exempelvis användandet av slöja. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas.

– Om det är ett hot mot den allmänna hälsan, den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den allmänna moralen får man inskränka religionsfriheten. Ingen får heller utsättas för tvång i samband med religionsutövning, säger Kristina Patring med hänvisning till Europakonventionen.”

Till tidn Dagen

Frankrike, Belgien, Danmark, Nederländerna, Tyskland och nu Schweiz har burkaförbud

Burkaförbud har diskuterats på kommunal nivå. I flera länder är det redan en nationell angelägenhet. Dags för oss att ta debatten? Ja, säger Charlie Weimers (SD), Europaparlamentariker på Expressen debatt idag:

”lagen mot burka och niqab [i Frankrike] från 2014 gick hela vägen till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. De beslutade att förbudet var i enlighet med Europakonventionen. I domskälet konstaterades att det avsteg från konventionens skydd för privat- och familjeliv med hänvisning till skydd för andra personers fri- och rättigheter.”

Till debattartikeln

Politisk rekryterare för ett kalifat i Järva

Dags att uppmärksamma dina politiker lokalt och nationellt.

Mycket angeläget att känna till och reagera på denna pågående opinionsbildning

LYSSNA Till SVT 1 MINUT

1) Känner din politiker till detta?

2) Hur reagerar han eller hon på detta?

Se också

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

Religiöst omvandlingstryck i Sverige

Ulf Lönnberg

Ökat antal individer i Sverige från totalitära och teokratisk regimer medför en andel extremt religiösa aktörer som kräver parallell religiös rättsordning, religiöst motiverade klädkoder, könsseparerade badtider, böneutrop och olika rättigheter för män och kvinnor.

En mindre andel av de som kommit till Sverige från totalitära och teokratisk regimer kräver i religionsfrihetens namn parallell religiös rättsordning, religiöst motiverade klädkoder, könsseparerade badtider, böneutrop och olika rättigheter för män och kvinnor.

Dags nu att ta ställning för att Sverige alltjämt ska byggas vidare på demokratisk västerländsk judisk-kristen tradition som tjänat och tjänar oss väl.

Under årets allmänna motionstid lämnades drygt 3600 motioner in. Ett 40-tal behandlar i någon form religionernas villkor och tillämpning i Sverige. Vi ser ett begynnande offentligt samtal om religionernas plats i samhället. Det behövs.

I motionen ’Klan- och hederskultur – hot mot demokrati och jämställdhet’ föreslår några mer eller mindre namnkunniga ledamöter gemensamt

-att utrikesförvaltningen ska ha specialkompetens på frågor om barn- och tvångsäktenskap och könsstympning 

-ökad myndighetssamverkan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, 

-att forskningen kartlägger sambandet mellan hedersförtryck, gängkriminalitet och religiös extremism.

Nio ledamöter från alla partier utom (V) och (SD) har skrivit under. Där utöver också riksdagsvilden Amineh Kakabaveh som lämnat Vänsterpartiet. Det visar att partiledningarna saknar strategier för att upprätthålla vår rättsordning och religionsfrihet under rådande religiösa omvandlingstryck. Måhända är deras motion en välkommen försöksballong.

Riksdagsledamöter som värnar rågången mellan politik och religion borde sälla sig till Jan Ericson (M) och Bengt Eliasson (L) som i varsin motion förordar att endast ’civilrättsliga vigslar’ ska förekomma.

Idag har totalt 43 kristna och muslimska organisationer fått vigselrätt från Kammarkollegiet.

Heder åt Evangeliska frikyrkan [EFK] som avsade sig sin vigselrätt i mars 2010. (S), (C) och (SD) säger inget om civilrättsliga vigslar. Men de har aviserat sin partimedverkan i Kyrkovalet 2021. Deras otidsenliga symbios med Svenska Kyrkan är uppenbar.

Hans Eklind (KD) tar ett konkret steg framåt och föreslår att ’Regelbundna och institutionaliserade offentlig böneutrop måste kunna stoppas lokalt oavsett bullernivå’

På den punkten går (SD) längre och kräver totalstopp för böneutrop. Richard Jomshof (SD) föreslår också ’Stopp för utländsk finansiering av moskéer’ Den vägen bör Sverige gå för att hindra fler religiöst extremistiska miljöer.

I (SD)-motionen ’Förbud mot heltäckande muslimsk slöja’ borde istället ett generellt slöjförbud enligt dansk modell föreslagits. Utan att peka ut den muslimska slöjan skulle det ge bättre grund för rättssäkra rättigheter och begränsningar.

Tvärtom vill riksdagsledamoten Leila Ali-Elmi (MP) i sin motion ’Om slöjan’ att religionsfriheten ska tolkas som att det är förbjudet för kommuner att besluta om förbud mot slöja, som exempelvis i Skurups kommun. Här läggs grunden för ett viktigt offentligt samtal om vår religionsfrihet.

Vi kan inte lagstifta fram normer och värderingar. Att ’Vårda Sveriges kristna kulturarv’ kan således i vissa delar vara svårt att förverkliga med träffsäker lagstiftning. Bra att Julia Kronlid (SD) tar sig an uppdraget att bygga vidare på den legala grund vi har! Nämligen lagregleringen av

1 våra helgdagar på kristen tradition

2 att statschefen (kungen och omsider drottningen) ska vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530

3 att skolans läroplan stipulerar att skolan ska arbeta ”i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”

Vår religionsfrihet behöver preciseras med rättigheter och begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar. Inom FN:s mänskliga rättigheter ryms nödvändiga nationella begränsningar. Några av årets inspel under allmänna motionstiden kan bidra till det religionspolitiska samtal som Sverige behöver inför valet 2022.

Ulf Lönnberg

driver bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com