Lars Hultkvist: Goda skäl för kyrkan att tala om polyamori

Gg

Lars Hultkvist, ledamot kyrkorådet, Farsta församling, Kristdemokraterna i Svenska kyrkan

Lars Hultkvist: Nu har äktenskapet inte mer med reproduktion att göra än vilken annan organisationsform som helst. – – Vi har också en stor befolkningsgrupp, där månggifte är accepterat, som vill göra sin röst hörd. Det nybildade partiet Nyans vänder sig särskilt till den.

Ulf Lönnberg: Frågan om månggifte är både en kultur- och religionspolitisk fråga som de partierna tycks vara alltför likgiltiga till. Lars Hultkvist sätter bl a sökarljuset på partiet Nyans. Se gärna ’Månggifte’ i debattskriften ”Utan religionsfrihetens rättigheter och begränsningar ingen demokrati”

Riksdagsledamöterna får boken DEN FÖRSTA RÄTTIGHETEN

Jacob Rudenstrand

– I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst kunna lämna statskyrkan.

Jacob Rudenstrand, SEA: – I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst lämna statskyrkan.

– Det är mycket roligt att vi kan dela ut denna bok till en så viktig grupp beslutsfattare. Min förhoppning är att den ska bidra med inspiration och argument för ett mer sansat samtal om religionens ställning, liksom för konstruktiva politiska förslag där religionsfrihetsperspektivet får större plats, säger författaren Jacob Rudenstrand, tillika biträdande generalsekreterare för SEA.

Vad är ”kristen undervisning om sexualetik” ?

Päivi Räsänen

Det finska rättsfallet om yttrandefrihet där Helsingfors tingsrätt just friat Päivi Räsänen och Juhana Pohjolamot kommer enligt åklagaren att överklagas.

Bra att riksdagsledamoten inte kväljer dom. Rättsprocesserna ska ha sin gång.

Juhana Pohjolamot

Riksdagsledamoten Päivi Räsänen säger sig lättat men kommenterar inte domen närmare. Prästen Juhana Pohjolamot drar slutsatsen att ”kristen undervisning om sexualetik” inte skulle kunna fortsätta om de istället fällts i domstolen.

Prästen Juhana Pohjolamot drar snabbt, som en Kyrkans man, slutsatsen att det han betraktar som sin religiösa undervisning sexualetik vid fällande dom hade blivit förbjuden.

Oscar Ohlis

Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland, är besviken. Han tycker att domstolen sett mellan fingrarna.

Det finns olika idébyggda och filosofiska riktningar om etik i livets olika verklighet. Pohjolamot definitionerar sin undervisning om sexualkritik som ”kristen”. Ohli definierar inte sin sexualetik som varande någon specifik religions, ideologis, ateistmens lärosatser.

Det finns inga hinder mot att bilda opinion för sin sak så länge man inte pådyvlar människor sina ideal medelst kränkning, hot och våld. Det finns inga hinder mot att avfärda och motverka människors ideal så länge man inte diskriminerar, hotar, kränker eller våldsför sig på dem.

Det gäller oavsett vilken källa eller guru som man hänvisar till. Man har att ta sitt personliga ansvar för de idéer och budskap man för vidare eller själv formulerar.

Vad är det som i Pohjolamots kristna undervisning om sexualetik som nu kan uttalas som vore förbjudet om domslutet varit gällande? Vad är det som enligt Ohlis i Regnbågsallians Svenskfinland drabbas av i och med den friande domen?

Ulf Lönnberg

Tidningen Dagens har nyhetsartikel om kontrahenternas syn på domen, Dagen skriver bl a:

– Om vi hade dömts hade kristen undervisning om sexualetik blivit olaglig, säger Juhana Pohjola.

Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland som driver sexuella minoriteters rättigheter, är däremot besviken över domen.

– Ganska överraskande nog att man såg mellan fingrarna på det här sättet. Det har ändå varit ganska tydligt det hon sagt under många års tid. Det har varit nedvärderande mot oss som tillhör en sexuell minoritet, säger Oscar Ohlis till Yle Uutiset.

Till nyhetsartikeln i Dagen

Professor Kimmo Nuotio: Den friande domen i Räsänen-fallet är grundlig och välmotiverad – men inte ett prejudikat:

– Det är en bra dom just därför att den visar yttrandefrihetens gränser på den positiva sidan, att man i vissa kontexter faktiskt får yttra sig, säger Nuotio.

Däremot anser Nuotio inte att domen kan bli ett regelrätt prejudikat, alltså en dom som rättegångar kan ha som rättesnöre. Nuotio tycker att Räsänen-fallet har alldeles för specifika delar för att kunna användas som en modell för domar i andra fall.

Länk till Svenska yle

Ibn Rushd anmäler Göteborg bidragsavslag

Ulf Lönnbergs kommentar: Den fortsatta rättsliga prövningen kommer att visa på om rekvisiten för att vägra studieförbundet kommunala ekonomiska bidrag. Krav på tillämpningen av studieförbundets stadgefästa demokratiska värderingar kommer också att prövas. Denna process kan bli startpunkten för att vi i Sverige vidareutvecklar religionsfrihetens definierade rättigheter och preciserade begränsningar inom ramen för FNs mänskliga rättigheter.

Alltinget: ”Ibn Rushd drar Göteborgs bidragsbeslut till förvaltningsrätten – ”Islamofobiskt motiverat”

Alltinget skriver: ”Kommunala tjänstemän utredde förbundet och kom fram till att de levde upp till bidragskraven. Men i februari i år, avslogs ansökan igen av socialnämnden, enligt GP. En majoritet av politikerna vill att förbundet utreds ytterligare innan de får grönt ljus.”

”Men Ibn Rushd hävdar att de inte har blivit bedömda på samma sätt som andra studieförbund. I stället menar de sig ha blivit ”utdömda på förhand” och hävdar att avslaget är ”islamofobiskt motiverat”.

Richard Jomshof (SD): Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras

Richard Jomshof (sd)

Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.

Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.

Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.

Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.

Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.

Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid

Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”

De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.

Ulf Lönnberg, driver bloggen svenskreligionspolitiskdebatt.com

Världen idag-debatt: KD kommer alltid stå upp för de värderingar som byggt Sverige

Vi ska bekämpa islamism och andra försök till splittring av landet, skriver KD:s rättspolitiske talesperson, Andreas Carlsson, i denna debattartikel.

Andreas Carlsson (kd)

Vi vill förbjuda utländsk finansiering av moskéer, islamistiska föreningar och stiftelser i Sverige. Finansieringen är en bidragande orsak till framväxten av islamistisk extremism. Saudiarabien, Turkiet och Qatar sponsrar och kontrollerar ett antal moskéer i Sverige idag, som fungerar som propagandakanaler för både de politiska regimerna och den religiösa extremismen.

Länk till artikeln i Världen idag

HRS (Norge): Fundamentalistiske muslimer satser stort politisk i Sverige

”PN satser på de muslimske stemmene, blant annet ved å jobbe for at «islamofobi» blir kriminalisert, det samme skal «krenkende tegninger». Partiet vil også at muslimene i Sverige skal bli en særskilt minoritet, på linje med samene.”

https://twitter.com/ulfloennberg/status/1478723580737294336?s=12https://twitter.com/ulfloennberg/status/1478723580737294336?s=12

Dagens Samhälle: Kritiserad skola öppnar i Stockholm – skolråd rasar

Myndighetens beslut – som kan överklagas – kom efter en nära sex månader lång granskning. Trots att huvudmannen utreddes öppnade styrelseordföranden och flera styrelsemedlemmar i höstas en ny friskola i Rågsved

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/kritiserad-skola-oppnar-i-stockholm-skolrad-rasar/?fbclid=IwAR26CzEayR8KAMKZ1tQsoufvBrfMoJbueoimh3_ge4oHRG58Bur89OV-v4A#

Ulf Lönnberg: Socialdemokraterna enda parti i Kyrkovalet (2025)

Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.

Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939

Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.

Den katolska tidskriften Signum skriver:

”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”

Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.

På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.

För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.

Ulf Lönnberg: ”Identitetspolitik hör inte hemma i svensk religionspolitik”

Fr vänster: Professorerna Ulf Bjereld och Marie Demker och Bloggen Svensk Religionpolitisk Debatts Ulf Lönnberg

Bjereld/Demker på villovägar när de likställer intressepolitik och identitetspolitik som likvärdiga sakpolitiska områden.

Sedan två decennier är Sveriges politiska och religiösa landskap under stark omvandling. Under samma tid har identitetspolitiken slagit rot i några riksdagspartier. Nu ska vi enligt Professor Ulf Bjereld och Professor Marie Demker betrakta intressepolitik och identitetspolitik ”som två lika berättigade sakområden” (DN-Debatt 7ds).

Intressepolitik vs identitetspolitik

Men intresse- och identitetspolitik kan inte reservationslöst likställas och inordnas i de ideologiska matriserna.

Bjereld/Demker skriver:

”Den mest kontroversiella frågan i debatten om identitetspolitik är om personliga erfarenheter av det specifika förtryck en grupp utsätts för också ger ett tolkningsföreträde till den ”sanna verkligheten.”

Bjereld/Demker bortser från de motsättningar som växer okontrollerat när olika kulturella och religiösa ”sanna verkligheter” får ”sina identitetsdefinierade” friheter fullt ut – utan lagligt reglerade rättigheter med preciserade begränsningar.

Ingleharts-Welzes kulturella karta

Identitetspolitikens spännvidd illustreras i Ingleharts-Welzes kulturella karta över världens traditionella kontra sekulärt-rationella värden å ena ena sidan och överlevnad kontra självuttryck å den andra (det sekulära Sverige finns isolerat högst upp till höger).

Mänskliga rättigheter och religionsfrihet definieras och tillämpas oförenligt på olika håll i världen. Bjereld/Demker drar en uppseendeväckande slutsats:

”Det är därför avgörande för en god demokratisk diskussion att målmedvetet dekonstruera dessa identiteter, i syfte att peka ut det intresse som finns inbyggt i identiteten.”

Bjerelds/Demkers identitetspolitiska överrock

Bjereld/Demker efterlyser någon slags påverkan som ska få berörda personer att omformulera sina identitetspolitiska krav för att passa bättre på den traditionella väster-högerskalan. År 2021 – under Kyrkovalsåret och ett år före det allmänna valen till Riksdag, Regioner och Kommuner – skissar de två professorerna på identitetspolitiska överrockar i Sverige.

Politisk dekonstruktion

Att ”dekonstruera identiteter” à la Bjereld/Demker väcker frågan: Vem har/ska ta sig rätten att dekonstruera vems visioner?

Vill Bjereld/Demker i praktiken tvinga de politiska partierna att deklarera vilkas kulturella och religiösa identiteter som ska få större utrymme på andras bekostnad? Erfarenheter från Sovjet och Tredje Riket förskräcker. I Sverige behöver vi nu och framgent en vidareutvecklad religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. I alla tider har politiska makthavare nyttjat träffsäker identitetspolitik och stympad religionsfrihet för att egga och köpa populistiska och maktsugna aktörer.

Motsättning mellan integration och assimilering ska INTE i vår svenska demokratiska rättsstat lösas med identitetspolitisk dekonstruering i statlig eller partipolitisk regi.

Nej till identitetspolitiskt tolkningsföreträde

Rätten till ett identitetspolitiskt och praktiskt tolkningsföreträde kommer alltid att försvaras hårt och oresonligt av identitetspolitiska fundamentalister. Den strategin delas inte av de kulturellt och religiöst moderata aktörer som väljer partipolitiken före utomparlamentariska genvägar.

Varje individ som söker sig från krig och diktatur för ett tryggare liv har att nyttja de rättsliga och demokratiska verktyg som råder på den nya, givna platsen.

Det ska alltjämt vara upp till varje enskilt politiskt parti att attrahera väljare på demokratiska, egna meriter. Vänster- och högerextrema populister må för sin sak anamma Bjerelds/Demkers dekonstruktionspolitik.

Skiljelinjen är tydlig

Skiljelinjen går mellan de politiska strateger som aktivt vill dekonstruera kulturella och etniska olikheter och de politiker som i västerländsk rättslig och kristen tradition förmår att hålla stånd mot oprövad indentitetspolitisk och polariserande underminering av vår sekulära rättsstat på demokratins grundprinciper.

Ulf Lönnberg driver bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com