Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
Daniel Engström (SD) m fl skriver: ”Om biskoparna drivs av en ideologi som inte stämmer överens med den kristna tron – utan vill närma sig en icke-biblisk regnbågsreligion – borde de starta ett nytt samfund.”
SD:s kyrkopolitiker hänvisar till det andra vigningslöftet: ”Vill ni stå fasta i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramenten? ”
I en ’vanlig’ idéburen organisation/sammanslutning med kunskapskrav och eller invalsförfarande skulle en diskussion om löftets/åtagandets formulering redan påbörjats… (av progressiva/revolutionära krafter).
Dags nu att fullfölja skilsmässan mellan staten och kyrkan fullt ut – skrota Lagen om Svenska Kyrkan. I inget annat religiöst samfund är lagreglerat.
Partierna (s), (c) och (sd) ställde upp under egen partibeteckning vid förra kyrkovalet. De partier som säger sig ställa upp i nästa kyrkoval är (s) och (c). Partiledare Åkesson (sd) har sagt att partiet ska utreda sin fortsatta medverkan i kyrkovalet – men ngt mer om detta har vi inte hört.
-Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
-Bort med partiernas nomineringsgrupper i nästa kyrkoval!
Lars Hultkvist, ledamot kyrkorådet, Farsta församling, Kristdemokraterna i Svenska kyrkan
Lars Hultkvist: Nu har äktenskapet inte mer med reproduktion att göra än vilken annan organisationsform som helst. – – Vi har också en stor befolkningsgrupp, där månggifte är accepterat, som vill göra sin röst hörd. Det nybildade partiet Nyans vänder sig särskilt till den.
Ulf Lönnberg:Frågan om månggifte är både en kultur- och religionspolitisk fråga som de partierna tycks vara alltför likgiltiga till. Lars Hultkvist sätter bl a sökarljuset på partiet Nyans. Se gärna ’Månggifte’ i debattskriften ”Utan religionsfrihetens rättigheter och begränsningar ingen demokrati”
– I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst kunna lämna statskyrkan.
Jacob Rudenstrand, SEA: – I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst lämna statskyrkan.
– Det är mycket roligt att vi kan dela ut denna bok till en så viktig grupp beslutsfattare. Min förhoppning är att den ska bidra med inspiration och argument för ett mer sansat samtal om religionens ställning, liksom för konstruktiva politiska förslag där religionsfrihetsperspektivet får större plats, säger författaren Jacob Rudenstrand, tillika biträdande generalsekreterare för SEA.
Det finska rättsfallet om yttrandefrihet där Helsingfors tingsrätt just friat Päivi Räsänen och Juhana Pohjolamot kommer enligt åklagaren att överklagas.
Bra att riksdagsledamoten inte kväljer dom. Rättsprocesserna ska ha sin gång.
Juhana Pohjolamot
Riksdagsledamoten Päivi Räsänen säger sig lättat men kommenterar inte domen närmare. Prästen Juhana Pohjolamot drar slutsatsen att ”kristen undervisning om sexualetik” inte skulle kunna fortsätta om de istället fällts i domstolen.
Prästen Juhana Pohjolamot drar snabbt, som en Kyrkans man, slutsatsen att det han betraktar som sin religiösa undervisning sexualetik vid fällande dom hade blivit förbjuden.
Oscar Ohlis
Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland, är besviken. Han tycker att domstolen sett mellan fingrarna.
Det finns olika idébyggda och filosofiska riktningar om etik i livets olika verklighet. Pohjolamot definitionerar sin undervisning om sexualkritik som ”kristen”. Ohli definierar inte sin sexualetik som varande någon specifik religions, ideologis, ateistmens lärosatser.
Det finns inga hinder mot att bilda opinion för sin sak så länge man inte pådyvlar människor sina ideal medelst kränkning, hot och våld. Det finns inga hinder mot att avfärda och motverka människors ideal så länge man inte diskriminerar, hotar, kränker eller våldsför sig på dem.
Det gäller oavsett vilken källa eller guru som man hänvisar till. Man har att ta sitt personliga ansvar för de idéer och budskap man för vidare eller själv formulerar.
Vad är det som i Pohjolamots kristna undervisning om sexualetik som nu kan uttalas som vore förbjudet om domslutet varit gällande? Vad är det som enligt Ohlis i Regnbågsallians Svenskfinland drabbas av i och med den friande domen?
Ulf Lönnberg
Tidningen Dagens har nyhetsartikel om kontrahenternas syn på domen, Dagen skriver bl a:
– Om vi hade dömts hade kristen undervisning om sexualetik blivit olaglig, säger Juhana Pohjola.
Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland som driver sexuella minoriteters rättigheter, är däremot besviken över domen.
– Ganska överraskande nog att man såg mellan fingrarna på det här sättet. Det har ändå varit ganska tydligt det hon sagt under många års tid. Det har varit nedvärderande mot oss som tillhör en sexuell minoritet, säger Oscar Ohlis till Yle Uutiset.
Professor Kimmo Nuotio: Den friande domen i Räsänen-fallet är grundlig och välmotiverad – men inte ett prejudikat:
– Det är en bra dom just därför att den visar yttrandefrihetens gränser på den positiva sidan, att man i vissa kontexter faktiskt får yttra sig, säger Nuotio.
Däremot anser Nuotio inte att domen kan bli ett regelrätt prejudikat, alltså en dom som rättegångar kan ha som rättesnöre. Nuotio tycker att Räsänen-fallet har alldeles för specifika delar för att kunna användas som en modell för domar i andra fall.
Ulf Lönnbergs kommentar: Den fortsatta rättsliga prövningen kommer att visa på om rekvisiten för att vägra studieförbundet kommunala ekonomiska bidrag. Krav på tillämpningen av studieförbundets stadgefästa demokratiska värderingar kommer också att prövas. Denna process kan bli startpunkten för att vi i Sverige vidareutvecklar religionsfrihetens definierade rättigheter och preciserade begränsningar inom ramen för FNs mänskliga rättigheter.
Alltinget skriver: ”Kommunala tjänstemän utredde förbundet och kom fram till att de levde upp till bidragskraven. Men i februari i år, avslogs ansökan igen av socialnämnden, enligt GP. En majoritet av politikerna vill att förbundet utreds ytterligare innan de får grönt ljus.”
”Men Ibn Rushd hävdar att de inte har blivit bedömda på samma sätt som andra studieförbund. I stället menar de sig ha blivit ”utdömda på förhand” och hävdar att avslaget är ”islamofobiskt motiverat”.
Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.
Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.
Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.
Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.
Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.
Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid
Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”
De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.
Vi ska bekämpa islamism och andra försök till splittring av landet, skriver KD:s rättspolitiske talesperson, Andreas Carlsson, i denna debattartikel.
Andreas Carlsson (kd)
Vi vill förbjuda utländsk finansiering av moskéer, islamistiska föreningar och stiftelser i Sverige. Finansieringen är en bidragande orsak till framväxten av islamistisk extremism. Saudiarabien, Turkiet och Qatar sponsrar och kontrollerar ett antal moskéer i Sverige idag, som fungerar som propagandakanaler för både de politiska regimerna och den religiösa extremismen.
”PN satser på de muslimske stemmene, blant annet ved å jobbe for at «islamofobi» blir kriminalisert, det samme skal «krenkende tegninger». Partiet vil også at muslimene i Sverige skal bli en særskilt minoritet, på linje med samene.”
Myndighetens beslut – som kan överklagas – kom efter en nära sex månader lång granskning. Trots att huvudmannen utreddes öppnade styrelseordföranden och flera styrelsemedlemmar i höstas en ny friskola i Rågsved
Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.
Arthur Engberg, ecklesiastikminister (s) sept 1932 till juni 1936 och hösten 1936 till 1939
Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.
”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”
Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.
På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.
För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.
Svensk religionspolitisk debatt 