Efter att ha blivit varse om moskéverksamheten vände sig Jenny Voittonen, ordförande för SD Örnsköldsvik, till kommunen och frågade om man får använda en sådan fastighet som moské utan kommunens vetskap eller ansökan om bygglov.
– Och det får man ju inte, har Voittonen tidigare sagt till Bulletin.
Beviljan för moské: ”Inte troligt”
Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen i Örnsköldsvik är Järvsta 5 planlagd för handelsändamål. Den senaste beviljade användningen på fastigheten är från affär till bilanläggning. Någon ny ansökan om ändrad användning har enligt förvaltningen inte inkommit.
Ulf Lönnberg: Rätt agerat naturligtvis, men fler kommuner och myndigheter behöver agera utan att vänta på någons påpekande
”Ofta brukar det hävdas att religionen ska hållas borta från politiken, men någon ömsesidig avspärrningslinje tycks inte vara upprättad. I synnerhet inte i samband med kyrkovalet.
Det är intressant att notera att S som nyligen ville utöka lagen om hets mot folkgrupp för att hindra koranbränningar och andra religiösa kränkningar, nu kränker många kristna genom att reducera Jesus till en politisk maskot. SD å sin sida, som återkommande kritiserar Svenska kyrkan för att ta politisk ställning, tar själva ställning i kyrkliga frågor.
Kanske är det dags för S och SD att ta steget fullt ut och bli konfessionella partier?”
Ulf Lönnberg: Jakob Rudenstrands medverkan i offentliga samtalet om optimal rågång mellan religion och politik är välkommen, allt för få som utifrån hans horisont som deltar.
Religion och politik bär visserligen båda på uttalade eller hägrande utopier med viss idé- och värdemässig överlappning. Men deras funktion och verkan hålls åtskilda i en sekulär demokratisk rättsstat som Sverige.
Demokratin klarar sig inte utan FN:s och Europakonventionens garantier för religionsfrihet.
I religionsfriheten, som frihetslagstiftning, kan enligt artikel 9.2 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) göras inskränkningar om/när religiösa tillämpningar hotar vår demokrati: ”Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.”
Intressant prioritering genom att forma ett nytt sakpolitiskt förbund för religionspolitiska frågor inom partiet. Välkommet att det ska värna västerländsk kristen tradition och försvara trossamfunds och individers grundlagsfästa religionsfrihet – och min förhoppning; utarbeta och fastställa preciserade gränser mot religiöst och politiskt-religiöst maktmissbruk i religionsfrihetens namn.
Citat ur pressmeddelande: ”Sverigedemokraterna tar idag ett viktigt steg mot att ytterligare stärka och fördjupa sitt engagemang för Sveriges kristna värdegrund och kulturarv genom att officiellt starta ett kyrkopolitiskt förbund inom partiet. Detta nya förbund syftar till att samordna och intensifiera arbetet med de frågor som hanteras inom kyrkan på ett sätt som både respekterar den kristna trostraditionen och möter dagens utmaningar.”
DN skriver: ”Fel väg att gå, anser den ledande sverigedemokraten Richard Jomshof, som är ordförande i riksdagens justitieutskott. Han har riktat skarp kritik mot Billströms inbjudan, och ber Billström att ”sluta krypa för islamisterna” i ett inlägg på Twitter.”
”I en kommentar till DN skriver Jomshof att regeringen och SD står långt ifrån varandra i frågan.”
”Det är uppenbart att vi verkar ha olika syn på frågan om islams inflytande i Sverige och Europa. Vi ska naturligtvis inte behöva göra avkall på våra egna rättigheter, begränsa vår demokrati eller inskränka vår yttrandefrihet”, skriver Richard Jomshof.
Oskicket med politiskt partikopplade nomineringsgrupper leder fel. Kanske ngn invänder att det är Svenska kyrkan själv som har initierat konstruktionen med dessa nomineringsgrupper. Och även om Svenska kyrkan skiljs från staten och och Lagen om Svenska kyrkan slopas kommer kyrkan då, som vilken annan förening, kunna besluta om sin valprocess – med eller utan nomineringsgrupper. Det är idag endast (s) och (c) som ger klart besked om att fortfarande ställa upp i nästa kyrkoval. Partiet (sd) hör också till den gruppen men har också sagt att de ev ska utreda frågan. SD behöver ge tydligt besked på den punkten. Kyrkan tvådelade/gemensamma medlems- och ämbetsledning har i sig politiska motiv. Vilket part tar tag i kyrkopolitiken?
Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
Daniel Engström (SD) m fl skriver: ”Om biskoparna drivs av en ideologi som inte stämmer överens med den kristna tron – utan vill närma sig en icke-biblisk regnbågsreligion – borde de starta ett nytt samfund.”
SD:s kyrkopolitiker hänvisar till det andra vigningslöftet: ”Vill ni stå fasta i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramenten? ”
I en ’vanlig’ idéburen organisation/sammanslutning med kunskapskrav och eller invalsförfarande skulle en diskussion om löftets/åtagandets formulering redan påbörjats… (av progressiva/revolutionära krafter).
Dags nu att fullfölja skilsmässan mellan staten och kyrkan fullt ut – skrota Lagen om Svenska Kyrkan. I inget annat religiöst samfund är lagreglerat.
Partierna (s), (c) och (sd) ställde upp under egen partibeteckning vid förra kyrkovalet. De partier som säger sig ställa upp i nästa kyrkoval är (s) och (c). Partiledare Åkesson (sd) har sagt att partiet ska utreda sin fortsatta medverkan i kyrkovalet – men ngt mer om detta har vi inte hört.
-Vad vill SD göra i Svenska kyrkan – ställer de upp i nästa kyrkoval?
-Bort med partiernas nomineringsgrupper i nästa kyrkoval!
I all hast några punkter i Tidöavtalet som indirekt eller direkt kan beröra religionspolitiska spörsmål:
Skolinspektionen ska uppdras att öka sin granskning av skolor med konfessionell inriktning eller inriktning som kan antas bedrivas med problematik avseende extremism och islamism. Tillsynen ska som regel ske genom oanmälda besök…
Ökade befogenheter för Skolinspektionen Skolinspektionens tillsynsuppdrag breddas till ett ökat uppdrag att följa upp skolors resultat utifrån objektiva kvalitetskriterier (utifrån bl.a. elevsammansättning och externt rättade prov). Skolinspektionen ska göra fler inspektioner, i högre grad även oanmälda, i alla skolverksamheter och fler inspektioner i skolverksamheter som tidigare fått ett föreläggande…
Översyn av arvsrätten Ett uppdrag ges att göra en bred översyn av olika aspekter av arvsrätten.
Allm änna arvsfondens inriktning Ett utredningsarbete ska genomföras för att säkerställa att organisationer och föreningar som tar emot medel från allmänna arvsfonden använder dessa på ett korrekt sätt med tydlig resultatredovisning samt att dessa följer demokratiska värderingar…
Översyn av folkbildningsrådet En bred reform behövs av modellen för medelstilldelning och uppföljning inom folkbildningspolitiken för att göra den mer transparent och förutsägbar. I avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. I det sammanhanget ska övervägas om medelstilldelningen ska hanteras av en myndighet istället för av Folkbildningsrådet…
Förra veckan tog Tekniska nämnden beslut om att sälja mark om drygt två tusen kvadratmeter till föreningen för nästan 360 000 kronor. Två sverigedemokrater reserverade sig mot beslutet, övriga politiker i nämnden röstade ja.
Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.
Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.
Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.
Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.
Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.
Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid
Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”
De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.
