Riksdagsledamöterna får boken DEN FÖRSTA RÄTTIGHETEN

Jacob Rudenstrand

– I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst kunna lämna statskyrkan.

Jacob Rudenstrand, SEA: – I år firar vi 70 år av svensk religionsfrihet, då det på nyårsdagen 1952 blev tillåtet att villkorslöst lämna statskyrkan.

– Det är mycket roligt att vi kan dela ut denna bok till en så viktig grupp beslutsfattare. Min förhoppning är att den ska bidra med inspiration och argument för ett mer sansat samtal om religionens ställning, liksom för konstruktiva politiska förslag där religionsfrihetsperspektivet får större plats, säger författaren Jacob Rudenstrand, tillika biträdande generalsekreterare för SEA.

Vad är ”kristen undervisning om sexualetik” ?

Päivi Räsänen

Det finska rättsfallet om yttrandefrihet där Helsingfors tingsrätt just friat Päivi Räsänen och Juhana Pohjolamot kommer enligt åklagaren att överklagas.

Bra att riksdagsledamoten inte kväljer dom. Rättsprocesserna ska ha sin gång.

Juhana Pohjolamot

Riksdagsledamoten Päivi Räsänen säger sig lättat men kommenterar inte domen närmare. Prästen Juhana Pohjolamot drar slutsatsen att ”kristen undervisning om sexualetik” inte skulle kunna fortsätta om de istället fällts i domstolen.

Prästen Juhana Pohjolamot drar snabbt, som en Kyrkans man, slutsatsen att det han betraktar som sin religiösa undervisning sexualetik vid fällande dom hade blivit förbjuden.

Oscar Ohlis

Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland, är besviken. Han tycker att domstolen sett mellan fingrarna.

Det finns olika idébyggda och filosofiska riktningar om etik i livets olika verklighet. Pohjolamot definitionerar sin undervisning om sexualkritik som ”kristen”. Ohli definierar inte sin sexualetik som varande någon specifik religions, ideologis, ateistmens lärosatser.

Det finns inga hinder mot att bilda opinion för sin sak så länge man inte pådyvlar människor sina ideal medelst kränkning, hot och våld. Det finns inga hinder mot att avfärda och motverka människors ideal så länge man inte diskriminerar, hotar, kränker eller våldsför sig på dem.

Det gäller oavsett vilken källa eller guru som man hänvisar till. Man har att ta sitt personliga ansvar för de idéer och budskap man för vidare eller själv formulerar.

Vad är det som i Pohjolamots kristna undervisning om sexualetik som nu kan uttalas som vore förbjudet om domslutet varit gällande? Vad är det som enligt Ohlis i Regnbågsallians Svenskfinland drabbas av i och med den friande domen?

Ulf Lönnberg

Tidningen Dagens har nyhetsartikel om kontrahenternas syn på domen, Dagen skriver bl a:

– Om vi hade dömts hade kristen undervisning om sexualetik blivit olaglig, säger Juhana Pohjola.

Oscar Ohlis, styrelsemedlem i Regnbågsallians Svenskfinland som driver sexuella minoriteters rättigheter, är däremot besviken över domen.

– Ganska överraskande nog att man såg mellan fingrarna på det här sättet. Det har ändå varit ganska tydligt det hon sagt under många års tid. Det har varit nedvärderande mot oss som tillhör en sexuell minoritet, säger Oscar Ohlis till Yle Uutiset.

Till nyhetsartikeln i Dagen

Professor Kimmo Nuotio: Den friande domen i Räsänen-fallet är grundlig och välmotiverad – men inte ett prejudikat:

– Det är en bra dom just därför att den visar yttrandefrihetens gränser på den positiva sidan, att man i vissa kontexter faktiskt får yttra sig, säger Nuotio.

Däremot anser Nuotio inte att domen kan bli ett regelrätt prejudikat, alltså en dom som rättegångar kan ha som rättesnöre. Nuotio tycker att Räsänen-fallet har alldeles för specifika delar för att kunna användas som en modell för domar i andra fall.

Länk till Svenska yle

Religionsfriheten – den första rättigheten

Jacob Rudenstrand
Den första rättigheten – frihet till religion, frihet från religion
Timbro förlag, 2022, 266 sidor

När svenskarna rangordnar de viktigaste demokratiska principerna kommer religionsfriheten sist, enligt Pew Research Center, år 2020. Listan toppas av jämställdhet mellan könen, opartiskt rättsväsende, regelbundna val, yttrandefrihet och fria medier i nu nämnd ordning.

Det är en av många sakuppgifter i Jacob Runestrands bok som med många citat belyser religionsfrihetens status och villkor över tid.

Jacob Runestrand

Jacob Rudenstrand vänder sig till opinionsbildare, lobbyister och de politiska partierna. Även de som inte fullt ut ser religionsfriheten som förutsättningen för den demokratisk rättsstaten har anledning att ta del av de problem och inskränkningar som Jacob Rudenstrand analyserar. (Humanisterna hävdar att yttrande- och åsiktsfriheterna i sig skyddar religionsfriheten och därför inte behövs i lagstiftningen.) De som vill införa måttliga, träffsäkra och rättssäkra inskränkningar i religionsfriheten har mycket att hämta i Jacob Rudenstrands problematiserande texter.

Jacob Rudenstrand gör nedslag från långt före upplysningen och fram till den dagsaktuella pandemins – med religionsfrihetens mått mätt – inkonsekventa restriktioner 2022.

Jacob Rudenstrand är biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen. Han har en fil kand i journalistik med inriktning mot religionsvetenskap och han även varit gästforskare vid Hudson Institute Center for Religious Freedom i Washington DC. och han är styrelseledamot i Open Doors Sverige.

Det är ovanligt att aktörer med uttalad religiös/kristen hemvist tar sig an att granska och sortera politikens och rättsstatens villkor för religionsfriheten. Religionföreträdare diskuterar sällan helheten utan fokuserar på enstaka konfliktytor som julavslutning i skolan, hädelse, samkönade äktenskap mm utan att se religionsfriheten som en av flera systembärande faktorer. Det leder inte sällan till att religionsföreträdares propåer uppfattas som avgränsade särintressen för ett fåtal.

Jacob Rudenstrand döljer inte sin tro, för honom är religionstillhörighet och religionsutövning mer än en privatsak. Han värnar religionens och trons plats i samhället. Hans ärende är att sprida kunskap om filosofers och tänkares omsorg om religionsfriheten och med detta fördjupa det offentliga samtalet här och nu.

De senaste decenniernas invandring med otillräcklig integration har satt det svenska religiösa landskapet under hårt omvandlingstryck. För många migranter är det norm att tillämpa sina religiösa traditioner i det offentliga rummet och på arbetsplatsen. I den muslimska diasporan finns allt från acceptans av den ’svenska normen’ att hålla religionen privat till tolerans av religiösa uttryck och till urkundstolkade krav på religiös särlagstiftning. De extrema krafter som vill införa sharialagar med Koranen som rättskälla driver en politisk/religiös agenda som i vår västerländska demokratiska kontext ytterst handlar om partipolitik.

Jacob Rudenstrands styrka är att i detta sammanhang hålla sig borta från teologiska tolkningar. Han visar hur tanke- och trosfrihet försvarats genom historien av såväl religiösa som politiska ledare. Därmed har den västerländska kristna tron för många – och den västerländska kristna traditionen för flertalet (svenskar idag) – befästs som en av samhällets grundstenar.

Jacob Rudenstrand bjuder därmed in till ett konstruktiv offentligt samtal om religionsfrihetens funktion där frihet till religion och frihet från religion inte nödvändigtvis är varandras motsatser utan det gränssnitt där religionsfrihetens rättigheter kan förtydligas och vissa preciserade begränsningar anges. I en demokratisk rättsstat kan ingen religion – i religionsfrihetens namn och mot gällande lagar – utövas fullt ut i enlighet med generella eller detaljerade påbud i religiösa urkunder, sedvänjor och traditioner.

I kapitlet ”Demokratiska värderingar? Staten och samfunden” frågar sig Jacob Rudenstrand:
>”Varför behövs ytterligare omdömen riktade mot just religiösa samfund?” och svar själv: ”Den som bryter mot lagen kan ju redan åtalas och fällas enligt gällande lagstiftning oavsett sammanhang.”

Med den frågeställningen bjuder Jacob Rudenstrand in oss till fortsatta samtal.

Ulf Lönnberg

Ryssland hot mot religionsfriheten enligt USA

”Open Doors analyserar själva hur kristen förföljelse ser ut världen över. De tittar bland annat på om det sker våldsutövning mot kristna, hur lagstiftningen kring religion ser ut i landet och vad individen har för rätt att utöva sin tro.”

https://www.dagen.se/nyheter/2021/12/30/usa-rankar-ryssland-bland-storsta-hoten-mot-religionsfriheten/

Uppsala omprövar föreningsbidrag

Här måste vi utgå från tydliga principer och som A Braun påpekar:
Man måste kräva mätbara mål för bidragen samt verifierbar uppföljning.
Det måste vara utgångspunkten. Bra liberalt initiativ i Uppsala. Demokratikriterier i de ansökande föreningarnas ändamålsparagraf är bra och formellt nödvändigt – även om det är lätt att anpassa formuleringarna enligt myndigheters önskemål. Därför måste man utöver det göra det politiska valet att inte dela ut verksamhetsbidrag till religiösa och politiska föreningar.
De som vill att exempelvis kristna föreningar ska få bidrag men inte andra religiösa och politiska föreningar kan alltid pröva den frågan i fullmäktige. Sådana beslut kommer att överklagas och prövas i förvaltningsrätt. Slutligen leder till diskussion om vilken nationell lagstiftning vi vill ha på detta område. Föreningsfriheten ger alla rätt att starta en förening med egen finansiering varför indragna kommunala föreningsbidrag inte per definition skulle undergräva religiöst och politiskt föreningsliv.
Alltså: Bra om politikerna i Uppsala uppdrar till sina förvaltningar att utarbeta sådana förslag. Även kommunalpolitik är att ta ställning för principer och pröva dem om inte rikspolitikerna går före.

”Morgan Johansson och Amineh Kakabaveh: Nu genomför vi det vi kom överens om”

Syftet är att tydliggöra att dessa kontroller, utfärdanden av intyg och operationer ska vara olagliga och straffbara. 

Samhället kan aldrig acceptera att flickor och pojkar får sina liv begränsade i hederns namn. De lagförslag som denna utredning ska lämna blir ytterligare en viktig byggsten i arbetet med att stoppa hedersförtrycket.

https://www.aftonbladet.se/a/L5kx71

Ledaren i Dagen: Det är inte budorden från Sveavägen 68 som ska styra Svenska kyrkan

Länk till Dagens ledare 10/9 -21

Kommentar av Ulf Lönnberg:
Ur ett medborgarperspektiv (och utan medlemskap i Svenska kyrkan eller ngt annat religiöst samfund) är Dagens besked att mota ut politikerna ur kyrkan välkommet. Men varför tar Dagen inte steget fullt och bildar opinion för att banden mellan staten och Svenska kyrkan klipps fullt ut – att skrota Lagen om Svenska kyrka och hänvisa Svenska kyrkan till Lagen om trossamfund. Konsekvenser för kulturarvet kan alltfort skyddas som idag. En kyrka ska som andra ideella föreningar råda över sina egna beslut och sitt egna ansvarstagande. I dagens omdanade religiösa landskap behöver vi en vidareutvecklad religionsfrihet med rättigheter och begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar.

Svenska myndigheten DELMI brännmärker den som kritiserar islamism

Ledarsidorna,se:

Joakim Palme, ordförande

Säkerhetspolisen har vid återkommande tillfällen varnat för det säkerhetshot som islamistiska miljöer utgör.

Den åsikt, i varnande tonläge för islamism, som i detta fall Ivar Arpi givit uttryck för menar Delmi skulle vara ett utslag och spridande av rasism.

Länk till artikeln

Länk till den svenska myndigheten Delmi

Varför ska månggifte förbli möjligt i Sverige?

Det anmärkningsvärt att regeringen undviker att ta tydlig ställning till krav på upplösning av ett i utlandet ingått månggifte (Jämför med Danmark).

Ulf Lönnberg

Regeringen väljer istället att hålla en ”ventil” öppen för månggifte då konsekvenserna av att ett sådant äktenskap upplöses kan få konsekvenser som ”inte kan förutses”.

I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.

2 citat ur regeringens skrivning i Regeringens proposition 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften Länk till dokumentet

Regeringen skriver:

”Ventilen ska tillämpas restriktivt och månggifte ska inte med stöd av den erkännas så snart det annars kan få någon negativ konsekvens. I de fall äktenskapet inte erkänns, vilket alltså kommer att vara normalfallet, är således samhällets stöd [för utsatta kvinnor som framhålls i remissvar bl a från Tjejers rätt i samhället] betydelsefullt.”

”Som utvecklas nedan är detta stöd enligt regeringens mening dock inte tillräckligt för att säkerställa att i alla lägen undvika allvarliga konsekvenser för en utsatt kvinna vars äktenskap inte erkänns”

Ur kommittédirektivet

I kommittédirektivet till utredningen i fråga anförs följande: ”I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.”

Riksdagen

För denna vaga linje mot krav på fortsatta möjligheter till månggifte i Sverige borde det inte finnas stöd i Riksdagen.

Ulf Lönnberg

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg