Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, uttalar sig om slöjförbud i skolan

”Men Kristina Patring säger att staten har rätt att begränsa utövandet av religion, exempelvis användandet av slöja. Men det finns vissa kriterier som måste uppfyllas.

– Om det är ett hot mot den allmänna hälsan, den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten eller den allmänna moralen får man inskränka religionsfriheten. Ingen får heller utsättas för tvång i samband med religionsutövning, säger Kristina Patring med hänvisning till Europakonventionen.”

Till tidn Dagen

Tidskriften Signum: ”Biskopar avvisar predikoförbud i Danmark”

Preciseringen av religionsfrihetens rättigheter och begränsningar diskuteras nu också i Danmark. För att minska utrymmet för uppvigling med religiösa förtecken i Danmark föreslås att predikokontroll som innebär att alla utländska predikningar måste publicerad på Danska.

Nu tar den nordiska katolska biskopskonferensen till orda.

Tidskriften Signum refererar:

”Mette Frederiksens socialdemokratiska regering vill tillåta predikningar enbart på danska. Enligt uppgifter i media skall man få bättre kontroll över muslimska församlingar där man predikar på arabiska. För tyskspråkiga ävensom andra minoriteter skulle bestämmelsen innebära att alla predikningar måste översättas till danska och offentliggöras.”

Hyfsa debatten om religion, politik och ideologi

Varje begrepp ska så lång som möjligt spegla den definition och det innehåll som enligt praxis är den mest korrekt och mest tillämpade.

Lathund till vägledning och båtnad för opinionsbildare och politiker som vill kväsa makthungriga populister.

religion – existentiell positionering
religion – demokrati, rättssäkerhet
politik – demokrati och rättsordning
religion – utan åtskillnad till politik
ideologi – utan åtskillnad till religion

religion – existentiell positionering
Det står alla fritt att välja sin existentiella orientering och positionering. Alla får tycka vad de vill om olika religioner. Vi kan säga vad man vill om olika religioners och filosofiska yttringar – vi har ingen blasfemilagstiftning i Sverige. Hot och hat mot religiös utövning hör inte hemma i den demokratiska rättsstaten med särskild lagstiftning mot diskriminering och hat- och hedersbrott.

religion – demokrati, rättssäkerhet
Alla religiösa utövare oavsett religion har i den demokratiska rättsstaten Sverige att respektera och inordna sig under nationens lagfästa religionsfrihet såsom staten formulerat dess tillämpning i beslut om religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Nationella rättigheter och begränsningar i religionsfriheten ska rymmas inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter Europarådets konventioner.

politik – demokrati och rättsordning
Alla medborgare och individer som befinner sig i Sverige har att inordna sig under grundlagen, lagar och förordningar som i den demokratiska rättsstaten utvecklas över tid. Dessa ska alltid vara förutsägbara och likvärdiga för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning. Diskriminering ska motverkas, yttrande och åsiktsfrihet ska gälla.

religion – med åtskillnad till politik
I Sverige skiljer vi på begreppen islam och islamism. Individer med tillhörighet inom islam eller som utövar sin religion inom ramen för här gällande religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar ska åtnjuta samma medborgerliga rättigheter och skydd som andra religiösa tillhörigheter som respekterar vår lagstiftning. Det finns inget utrymme för hot, våld och tvång i religionsfrihetens namn. Men religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

ideologi – utan åtskillnad till religion
I teokratier sammanfaller ideologi och religion i det att rättsordningens lagar vilar religiösa urkunders påbud och lagar. I stater där islam råder utgör Koranen statens rättskällor. Flera sådana stater har i FN reserverat sig mot konventioner i de delar som de strider mot Koranen.
Det är en av de ideologier som det demokratiska rättssamhället bekämpar. Och åter igen: religionen – oavsett vilken – är fredad genom religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

LEDARSIDORNA,se: ”USA antar IHRA:s definition av antisemitism – förändrar spelplanen för UD och Svenska kyrkan”

”USA antar överraskande International Holocaust Remembrance Alliance definition av antisemitism. Ett beslut som i ett drag ändrar spelplanen inte bara för det Muslimska brödraskapet utan även för Sverige som kommer få det allt svårare att försvara den arabiska antisemitism som genomsyrar den svenska utrikesförvaltningen och biståndsmyndigheten Sida.”

Till Ledarsidorna

Religionsfrihet, en icke-fråga för Ann Linde (s)

Tidningen Dagen (27ds) granskar utrikesministerns blinda fläck.

”Och när hon på torsdagen talade i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), där Sverige just tillträtt som ordförandeland, avstod hon från att ta stafettpinnen från företrädarlandet Albanien som så sent som i november kraftfullt väckte frågan om religionsfrihet på nätet.Länk till Dagens ledare

Utrikesdeklarationen

I sammanhanget är det läge att påminna om att utan en grundlagsfäst religionsfrihet med rättigheter och begränsningar fungerar ingen demokrati.

Inför valet 2022 behöver de politiska partierna i Sverige utveckla en förutsägbar rättssäker och uppdaterad religionsfrihet för att upprätthålla Sverige som demokratisk rättsstat. Följ gärna bloggen Svensk Religionspolitisk Debatt

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen

Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen:

>>>Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.

Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.

”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.

Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.

Till artikeln

https://www.varldenidag.se/nyheter/religionsfrihet-namndes-inte-i-utrikesdeklarationen/repubx!mAyYVf9RN3t9E0nYjo@N@g/