Kväkarvännen Petter Brolin – tar sig an lagförslaget om stöd till trossamfund

(Uppdaterad 25 juli 12:O3) Petter Brolin, som inte skriver i samfundets namn, problematiserar utifrån frikyrkligt perspektiv och med frikyrkliga ingångsvärden de politiska demokratikriterierna och regeringens presenterat lagförslag. Han utgår från Lagrådsremiss Statens stöd till trossamfund och demokrativillkor se länk https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/05/statens-stod-till-trossamfund-och-demokrativillkor/

Petter Brohlins debattartikel borde välkomnas och debatteras inom och utanför fler religiösa gemenskaper än Kväkarnas vänner.

Att hålla rågången mellan religion och politik – förutsätter det att religionsutövning i vissa avseenden vänder det politiska krafterna ryggen?

I den frågeställningen är det upp till varje samfund och var och en att positionera sig, I den kontexten borde Petter Brolins analys av förarbetena bidra till det religionspolitiska samtal som Sveriges nu så omdanade religiösa landskap kräver.

Petter Bohlin skriver under rubriken Lagförslaget om stöd till trossamfund riskerar inskränka religionsfriheten (Dagen debatt 23ds)

Petter Brolin utgår från tre frågor som kommer att prövas mot den föreslagna lagen.

”I lagförslaget anges att bidrag inte får ges om en församlings verksamhet

1 Kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns en risk för barnets utveckling.

2 Diskriminerar individer eller grupper

3 Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.”

Petter Brohlins debattartikel leder till följfrågorna:

Vilka rekvisit är nödvändiga, enligt Petter Brohlins samfundstillhörighet, för religionsutövning i överensstämmelse med samfundets fundamenta?

Vad är det i Petter Brolins 3 frågor som skulle bli förbjudet att tolkas och förmedlas utifrån från samfundets tolkning av kristna religiösa urkunder och hur definierar samfundet ett sådant gränssnitt?

På vilka punkter handlar det om begränsning i religionsfriheten som ytterst – enligt samfundet – kan motivera lagtrots?

Petter Brohlin menar dock att de tre redovisade delarna i demokratikriterierna egentligen är självklara. Men var går då de befarade gränserna i praktisk tillämpning?

Ulf Lönnberg

Barometern: Normalisera inte underordning

”Malmö Museers utställning ”Modest Fashion” framställer underordningsplagget hijab som mode och personlig stil.”

”Det är således inte ”kyskhetsmode”, som Malmö stads Malmö Museer oreflekterat ger uttryck för när de gör slöjan till en modedetalj i en aktuell utställning, utan för kollektiva ni krav på, begränsningar av och normer för hur kvinnor ska och får leva. Kvinnor ska vara sexuellt ”rena” och måttfulla såväl i sin person som i sättet att klä sig.”

”Aningslöshetens tid måste vara förbi. Slöjan ska inte normaliseras och behandlas som en modeaccessoar, utan diskuteras som den symbol den faktiskt är.”

Barometern Ledaren idag

Fler lagstadgade helgdagar för judiska högtider i Norge?

Tidskriften Inblick: ”Norska judar stämmer staten”

Förra året upprätthöll det norska Stortinget landets lagar kring helgdagar. Detta till trots kommer de norska judarna att stämma staten och ta ett fall till högsta domstolen, då de vill ha ledigt på fler judiska högtider. – Det bästa vore om vi hade sex valfria helgdagar i tillägg till de tolv kristna vi har idag, skriver Ervin Kohn, ledare för Oslos judar, i en kommentar enligt Times of Israel.

Till artikeln i Inblick

Att föra in krav på “kristen tradition” i skollagen är möjligt

…lagförslaget handlar om de religiösa ledare som i religionsfrihetens namn tar sig rätten att avvika från skolans läroplan och trotsa angivna demokratikriterier. Mot fiffel och bedrägeri har vi redan fungerande lagstiftning, även ägar- och ledningsprövning.”.

https://www.dagen.se/debatt/2022/06/22/att-fora-in-krav-pa-kristen-tradition-i-skollagen-ar-mojligt/