Jens Lunnergård: Förbjuda religiösa friskolor strider mot religionsfriheten

”I läroplanen står att den svenska skolans värdegrund ska vara i överensstämmelse med ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Kd föreslår att denna formulering även förs in i skollagen. Den kristna värdegrunden ger en stark bas för att motverka mobbning, kränkningar, utanförskap och segregation.”

Länk till Västerbottens-Kuriren

Kväkarvännen Petter Brolin – tar sig an lagförslaget om stöd till trossamfund

(Uppdaterad 25 juli 12:O3) Petter Brolin, som inte skriver i samfundets namn, problematiserar utifrån frikyrkligt perspektiv och med frikyrkliga ingångsvärden de politiska demokratikriterierna och regeringens presenterat lagförslag. Han utgår från Lagrådsremiss Statens stöd till trossamfund och demokrativillkor se länk https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2022/05/statens-stod-till-trossamfund-och-demokrativillkor/

Petter Brohlins debattartikel borde välkomnas och debatteras inom och utanför fler religiösa gemenskaper än Kväkarnas vänner.

Att hålla rågången mellan religion och politik – förutsätter det att religionsutövning i vissa avseenden vänder det politiska krafterna ryggen?

I den frågeställningen är det upp till varje samfund och var och en att positionera sig, I den kontexten borde Petter Brolins analys av förarbetena bidra till det religionspolitiska samtal som Sveriges nu så omdanade religiösa landskap kräver.

Petter Bohlin skriver under rubriken Lagförslaget om stöd till trossamfund riskerar inskränka religionsfriheten (Dagen debatt 23ds)

Petter Brolin utgår från tre frågor som kommer att prövas mot den föreslagna lagen.

”I lagförslaget anges att bidrag inte får ges om en församlings verksamhet

1 Kränker ett barns rättigheter på ett sådant sätt att det finns en risk för barnets utveckling.

2 Diskriminerar individer eller grupper

3 Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.”

Petter Brohlins debattartikel leder till följfrågorna:

Vilka rekvisit är nödvändiga, enligt Petter Brohlins samfundstillhörighet, för religionsutövning i överensstämmelse med samfundets fundamenta?

Vad är det i Petter Brolins 3 frågor som skulle bli förbjudet att tolkas och förmedlas utifrån från samfundets tolkning av kristna religiösa urkunder och hur definierar samfundet ett sådant gränssnitt?

På vilka punkter handlar det om begränsning i religionsfriheten som ytterst – enligt samfundet – kan motivera lagtrots?

Petter Brohlin menar dock att de tre redovisade delarna i demokratikriterierna egentligen är självklara. Men var går då de befarade gränserna i praktisk tillämpning?

Ulf Lönnberg

Fokus på Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Dagen: Nu ska bidragen till kyrkor granskas av Riksrevisionen

”Granskningen som nyligen inleddes fokuserar på fyra myndigheter: Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten samt Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).”

Ulf Lönnberg: Lägg ner Myndigheten för stöd till trossamfund (SST)

”Offentliga bidrag till religiösa samfund gagnar inte den den demokratiska rättsstaten. Tvärt om öppnar myndig-hetens verksamhet för juridiska hårklyverier. Trossamfund har som andra aktörer egna ekonomiska särintres-sen. Att bedöma huruvida ett trossamfunds verksamhet är förenlig med samhällets grundläggande värderingar har visat sig vara en grannlaga uppgift.”