offentliga bidrag – Svensk religionspolitisk debatt

Agnes Wold om omvändelseterapi och forskningsresultat

Omvändelseterapi tog tidigare plats i debatten inför beslutet om Demokrativillkoren som begränsar föreningars och samfunds möjlighet (som utför omvändelseterapi) att få offentliga verksamhetsbidrag. Friskyrkoföreträdare reagerad mot detta. På den politiska arenan reagerade Robert Hannah med flera liberala politiker svarade om så kallad ”omvändelseterapi”

I dagarna tog Podden Hotspot (samtalsprogram om kristen tro, kultur och samhälle som produceras av Sverigekanalen och Världen idag) upp att omvändelseterapi blir förbjudet 1 juli. Lyssna på Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, författare och debattör, som tar avstånd från postmodernismens vilsefärd i en för unga människor skadlig ödesfråga i avsnittet ”Tranståget” på Hotspot.

En oväntad knorr i programledaren Marco Strömbergs association antikonvertingslagarna i muslimska länder som förbjuder samtal/diskussion om vägen framåt för att ev lämna eller byta religion som en parallell till förbjud mot upprepade omvänelseförsök i Sverige från 1 juli.

Den jämförelsen är inte utan udd och poäng men haltar – det handlar förvisso om yttrandefrihet – men här i Sverige, i detta fall, är det tonen i det offentliga samtalet och den allmänna opinionen som banat väg för mångas självcensur.

/Ulf Lönnberg

Daniel Alm: Staten ska inte styra kyrkor och företag

Daniel Alm, krönikör på Bulletin, skriver Staten ska inte styra kyrkor och företag den 26/3

”Alltför mycket av dagens Sverige, från kyrka till klimatfabrik, vilar på pengaströmmar som binder istället för frigör. Vi talar varmt om frihet men organiserar oss efter beroende. Det är först när både kyrkan, företagen och det civila samhället vågar stå på egna ben som vi kan återvinna något av det mest värdefulla i en demokrati: modet att tala sant, också när det kostar. Och vi behöver tydliga och förutsägbara politiker som vet att skapa förutsättningar utan att skapa system som gör aktörer till posörer.”

Ulf Lönnberg: Daniel Alm, samhällsdebattör med bakgrund i frikyrkorörelserna och med uttalad trosinriktning som bas sätter särskilt fokus i sin krönika. Daniel Alm är en av (kommande?) viktiga röster i ett angeläget offentligt samtal om Sveriges religiösa landskap som är under starkt omvandlingstryck.

Rågången mellan politik och religion och en fungerande rättssäker religionsfrihet är två likvärdiga och nödvändiga förutsättningar – utan vilka den sekulära demokratiska rättsstaten inte fungerar.

Teologi och religiös urkundsforskning må inspirera till politiska samtal. Påbud från religiösa urkunder som inte underordnar sig svensk lagstiftning ska alltid – som alla andra politiska frågor – behandlas i Sveriges demokratiska beslutsprocesser som gäller nationellt, regionalt och kommunalt.

Vi behöver utveckla en svenskanpassad lâcheté.

Det är i den kontexten vi kan stävja religiös-politisk extremism – oavsett religiös hemvist.

Se även om programarbetet POLITIK – JURIDIK – RELIGION – bloggens syfte

SvD-ledaren: Den svarta ekonomin är också redskap för religiösa extremister

Ulf Lönnberg: Angelägen analys som klargör politikens inverkan och ansvar för att utveckla ett tydligare förhållningssätt till religionsfrihetens öppna bakdörr för religiösa aktörer som driver sina agendor i officiella, bidragsberättigade organ och nätverk.

Demokrativillkoren är ett första konkreta steg men det krävs mer: Avbryt alla bidrag till all religiösa organisationer/samfund.

Ur Tove Lifvendahls SvD-ledare:

Den svarta ekonomin är också redskap för religiösa extremister. – – – I boken ”De livegnas land” (Volante, 2025) kliver journalisten Liza Alexandrova-Zorina in i en värld som sällan får skarpa konturer i det offentliga samtalet, annat än i abstrakta begrepp som ”skuggsamhället” eller ”den svarta ekonomin”.
Men med wallraffandet som metod presenterar Liza Alexandrova-Zorina en unik berättelse om tillvaron för de människor som befolkar den dolda världen.

Antal medlemmar är den offentliga uppgiften

Ur Dagens artikel den 10/1 26
Jakob Forssmed ville lugna pastorerna om demokrativillkoren

– Men man måste förstå att i det förra systemet kunde sekter som aktivt utövade tvång över sina medlemmar inte nekas bidrag.

Det är alltså bakgrunden till att demokrativillkoren infördes. Jakob Forssmed fortsatte sedan med att han hade förståelse för att diskussionen ändå tagit fart, men försäkrade att ingen församling och inget samfund behöver skicka in namn till staten för att få bidrag.

– Vi vill inte åsiktsregistrera er. Men alla förstår nog att vi behöver någon form av underlag när det gäller vem som ska få vilket stöd.

De namn som samlas in ska stanna inom samfundet, hos en revisor.

Ulf Lönnberg: Låt oss följa utveckling, tillämning och vara vaksamma för ev manipulation av underlagen för offentliga ekonomiska vekrsamhetsbidrag. Ett nästa steg, när sådant är befogat, kan vara att en av samfundets revisor utses av Kommerskollegium; det kunde ministern flaggat för redan nu

Nu ska förbud utredas mot utländsk finansiering organisationer och samfund med antidemokratisk agenda

Ett regelverk för att motverka utländsk finansiering av verksamheter med antidemokratiska syften

Dir. 2025:52

Utredaren ska bland annat

kartlägga och analysera förekomsten av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter och i vilka syften sådan finansiering sker,
analysera och ta ställning till om sådan utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter som har extremistiska och andra antidemokratiska syften bör förbjudas, begränsas eller på annat sätt
omfattas av särskild reglering,
oavsett ställningstagande i sak föreslå ett regelverk som förbjuder sådan utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter som har extremistiska och andra antidemokratiska syften, och
lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2026.

Svenskreligionspolitiskdebatt: Välkommet, bättre dock om direktivet också hade omfattat utredning om slopande av offentliga verksamhetsbidrag till alla samfund. Diskuterade demokrativillkor ska självklart gälla alla ideella organisationer som framgent är bidragsberättigade.

ÖPPET BREV: Trossamfundens driftsbudgetar ska inte utgå från offentliga bidrag; resursmässigt eller pekuniärt

Sveriges interreligiösa råd går ut med en kravlista på det samhälle de säger sig vilja stötta och vägleda (GP-debatt 1 maj -25). Rådsstyrelsen skissar på sina visioner för hållbara, resurskrävande och nödvändiga(?) stödinsatser med det civila samhället som bottenplatta.

Religiösa organisationer borde inte budgetera sina driftkostnader och samhällsinvesteringar utifrån företagsliknande kalkyler som förutsätter offentliga risk- och bidragsinsatser mot angivna sociala och politiska förväntningar.

Listan består av tre krav.

Ökat stöd för att starta och utveckla lokala interreligiösa råd, där samarbeten premieras i riktade bidrag.

-Sveriges interreligiösa råd bör, som fri aktör, informera externt och opinionspåverka om effekten av de interreligiösa råd som redan finns. Detta som en del av den löpande verksamheten.

Säkerställa att det finns interreligiösa råd [i varje kommun och region?] att vända sig till.

-Det står alla fritt att kontakta kommunledningarna där sådana råd saknas – avvisar en kommun initiativet, starta ett interreligiöst och inbjud kommunen vid adekvata samarbetsprojekt.

Hatbrott som drabbar trossamfund måste tas på största allvar – med resurser från regeringen för säkerhet, uppföljning och stöd till utsatta grupper.

-Välgrundat påpekande till regeringen.

Att invänta offentliga bidrag, ev politiska initiativ och allmänhetens intresse utan att sätta spaden i jorden räcker inte.

I en sekulär demokratisk rättstat som Sverige ska religiösa aktörer i första hand agera på egna meriter.

Ulf Lönnberg, driver bloggen http://www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Björn Schaerströms SLUTREPLIK: Varför inte avskaffa religionsfriheten?

På Bulletin debatt 29/4 -25: Religion hör inte hemma i det offentliga, det gemensamt ägda. Så varför gå via någon undantagsklausul som skulle kräva utpekande av viss tro, istället för att skrota religionsfriheten som sådan? Det skriver Björn Schaerström i en slutreplik till Ulf Lönnberg

”Varför gå via någon undantagsklausul som skulle kräva utpekande av viss tro, bevisföring och bedömning med risk för förlust i segdragna rättsprocesser? Målet, själva poängen, med avskaffandet av den lagstadgade rundningsoptionen är ju, som belyst av Lönnberg själv, att religionens dogmatiska irrationella idéer inte skall tillåtas spridas till och i ’det gemensamma’. Här finns ingen likhet med asiatiska eller andra stater som sätter religion före FN:s mänskliga rättigheter.”

Länk till slutrepliken

Ulf Lönnbergs REPLIK: Religionsfriheten är demokratins signum

”I debattartikeln Religionsfriheten har blivit demokratins fiende, Bulletin 31/3, argumenterar Björn Schaerström för att religionsfriheten ska skrotas och ”att frågor om tro ska behandlas under yttrandefriheten”. Det skulle få långtgående konsekvenser både kulturellt och juridiskt. Men jag håller med Björn Schaerström om att religionsfriheten ”har passerat bäst-före-datum” – i nuvarande form. Det är uppenbart att islamskt-politiska krav i religionsfrihetens namn hotar Sverige som sekulär demokratisk rättstat. Länk till min replik

DEBATT: Religionsfriheten har blivit demokratins fiende

Björn Schaerströms DEBATTARTIKEL: Religionsfriheten har blivit demokratins fiende

debattartikeln Religionsfriheten har blivit demokratins fiende (Bulletin 31/3) argumenterar Björn Schaerström för att religionsfriheten ska skrotas och ”att frågor om tro ska behandlas under yttrandefriheten”.

Björn Schaerströms debattartikel (inledning):

”Jag vill vara tydlig med att vi har religionsfrihet i det här landet. Vi har otaliga kyrkor, vi har inte alls lika många moskéer. Så självklart behöver vi bygga fler moskéer så länge det behövs för att man ska kunna utöva sin religion”. Så lät det när socialdemokratiska finansborgarrådet Karin Wanngård höll pressträff i Tensta i november 2024.

Uttalandet mötte kritik. ”Oförsvarligt av Wanngård att öppna för utländska finansiering av moskéer”, skriver moderaterna. ”Socialdemokraterna talar med kluven tunga”, skriver expressens Ann-Charlotte Marteus. ”Jag förstår inte det argumentet alls faktiskt” säger terrorforskaren Magnus Norell.”

Demokrativillkoren

Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkorProp 2023/24:119

Regeringen föreslår att en ny lag om statsbidrag till trossamfund ska införas. Den nya lagen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag.

Regeringen föreslår:

att nu gällande lag om stöd till trossamfund upphävs,
att definitionen av trossamfund i lagen om trossamfund ändras och att det införs nya bestämmelser om statlig avgiftshjälp till andra trossamfund än Svenska kyrkan,
att ett demokrativillkor ska gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen om Allmänna arvsfonden och för stöd till trossamfund. Regeringen bedömer även att ett likalydande demokrativillkor bör gälla för övrig statlig bidragsgivning till civilsamhället, om det inte är obehövligt. Likalydande demokrativillkor bör föras in i de förordningar som reglerar övriga villkor för att lämna bidrag.
att en ny lag om personuppgiftsbehandling och en ny bestämmelse om sekretess införs i offentlighets- och sekretesslagen.

De nya lagarna och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Demokrativillkorens krokiga resa framåt?

Ulf Lönnberg: Ingen behöver offentliga bidrag för att ha råd att nyttja sin yttrandefrihet.

Altinget skriver:

Skärpningar och skyddsnät – så blir demokrativillkoren. I dag onsdag lämnas propositionen om nya demokrativillkor över till riksdagen. ”Vi har tydliggjort att det med ’företrädare’ inte menas deltagare, funktionärer vid enstaka tillfällen eller enskilda medlemmar”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Länk https://www.altinget.se/artikel/skarpningar-och-skyddsnat-saa-blir-demokrativillkoren

Ulf Lönnberg: Fortfarande föreslås gummisnodds-skrivning om hur odemokratiska ideal lokalt kan komma att passera genom en förlåtande ambitionsnivå i samhällsdebatten. Den som ute i en organisations eller i ett samfunds periferi agerar på ett sätt som berörda moderorganisationer inte ska kunna komma undan med ska i ”enstaka fall få passera. Självklart gäller yttrandefrihet men det är ingen mänsklig rättighet att få offentliga bidrag för att på individnivå agera på ett sätt som berörd moder- /centralorganisation inte skulle komma undan med. Mer konstruktivt vore att dra in bidrag för den organisation vars lokalt förtroendevalda aktörer ska leva under samma regler som en centralt agerande bidragsberättigad aktör.

Ingen behöver offentliga bidrag för att ha råd att nyttja sin yttrandefrihet.

En politiker bör uppmuntra högt valdeltagande: Civilministern berör också frågan som opinionsbildning mot att gå och rösta. Jag länkar här till min debattartikel ”Blankröstaren Joel Halldorf har fel” Jag håller med Forssmed om att vi inte har röstplikt i Sverige- och så ska det vara. Men som frikyrkligt aktiv vore det välkommet om han påtalade att demokrati med högt valdeltagande mår bättre än den som har lågt mindre legitimerande underlag.

Kyrkans Tidning: Kyrkan bjuds in till riksdagen för att tala om KAE

Kyrkan bjuds in till riksdagen för att tala om KAE

Låst artikel:

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/kyrkan-bjuds-till-riksdagen-att-tala-om-kae?key=MTU1ODg4XzE3MTIwNTgxOTg=

Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet ska besöka kulturutskottet. De har bjudits in av utskottets ordförande Amanda Lind för att tala om den kyrkoantikvariska ersättningen.

Ulf Lönnberg:

Angeläget, bra och i rättan tid. Förutsättningar för att slopa Lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, det enda lagreglerade samfundet.

På sikt skulle rågång mellan kyrka och stat kunna realiseras: Staten tar han om det fysiska kulturarvet och Svenska kyrkan ska i övrigt – snart som mjöligt – verka på egna meriter.