DAGEN LEDARE: Synd att Gnosjö kommun valde ängslighet framför dialog

Frida Park , Opinionsredaktör på Dagen (bild från Parks FB-sida)

Uppgifter cirkulerar att Hamnkyrkans beslut att avsluta sitt samarbete med Missionskyrkan i Hillerstorp beror på att Missionskyrkan anställt en ledare som inte är heterosexuell. Det är inte konstigt om det i så fall riskerar att sända högst olyckliga signaler till unga hbtq-personer som i så fall kan känna sig ovälkomna på en ungdomsgård som ska vara öppen för alla.

Ulf Lönnberg: Anmärkningsvärt att ingen av de berörda parterna ser en indirekt eller direkt koppling till gällande demokrativillkor, som visserligen gäller offentliga bidrag och därför också borde vara en av problematiseringen av den uppkomna situationen.

Se gärna

Demokrativillkoren är nödvändiga för rättssäker religionsfrihet

Krav efter skolgranskningar: Håll det konfessionella utanför undervisningen (Tidningen Dagen på nyhetsplats)

10 av 23 inspekterade kristna friskolor måste åtgärda brister i undervisningen

Oklara skiljelinjer, bristande frivillighet och bristande information till vårdnadshavare. Det är de vanligaste klagomålen som Skolinspektionen riktar mot de kristna friskolor som granskades under vårterminen, visar Dagens genomgång av en lång rad nya beslut. Ett fåtal skolor måste dessutom inskärpa för eleverna vad som är sant och inte om jordens skapelse.

– – –

Föreningen för Gefle kristna skola, senast den 29 november, se till ”att undervisningen i skolans val kristendom är saklig och vilar på vetenskaplig grund”, skriver Skolinspektionen.

”Det innebär att skolan ska upphöra med att framställa ovetenskapliga argument för att bibliska historier ägt rum som vetenskapliga”, tillägger myndigheten, som menar att vissa lärare ger argument för att bibliska berättelser, om Adam och Eva och syndafloden, inträffat på riktigt.

Länk till hela nyhetsartikel på Dagen

Dagen (ledaren): Välkommet med noggranna inspektioner av kristna friskolor

Kristna skolor ska inte ha för nära band till huvudmän och blanda ihop församling med skola. Ingen elev ska behöva tveka om vad som är trosutövning – och därmed frivilligt – och vad som är undervisning, där man behöver prestera efter bästa förmåga. Undervisningen kring till exempel evolutionsteorin måste givetvis vila på vetenskaplig grund, vilket den också gör i de flesta fallen.

– – –

Kritiken mot islamism och extremism har i flera fall varit befogad när det gäller de ytterst få konfessionella muslimska skolor som finns i Sverige. I den massiva kritiken har de kristna skolorna oförtjänt dragits över samma kam. Desto viktigare då att de inte på någon punkt ger kritikerna vatten på sin kvarn.

https://www.dagen.se/ledare/2024/08/01/valkommet-med-noggranna-inspektioner-av-kristna-friskolor/

Ulf Lönnberg: Ref till min kursivering ovan i ledarcitatet: Så viktigt! Kristna konfessionella skoltvist Sverige lyder som alla konfessionella skolor under samma regelverk.

Det finns kristet konfessionella skolors ledare/företrädare som fått myndighetens anmärkning flera gånger. Sådan obstruktion undergräver allmänhetens/väljarnas/politikers stöd för denna typ av skolor

Det är först när de dessa, särskilt berörda, tar reson och följer regelverket som det är politiskt möjligt – och fullt ut legitimt – att försvara konfessionella skolor och samtidigt klargöra för de muslimskt konfessionellaskolledarna att i Sverige accepteras inte att regelverket för konfessionella skolor inte följs fullt ut i religionsfrihetens namn.

Dagen: ”Forskare: Frikyrkan hade avgörande roll för muslimsk organisering i Sverige”

Länk till nyhetsartikel

https://www.dagen.se/nyheter/2023/04/05/forskare-frikyrkan-hade-avgorande-roll-for-muslimsk-organisering-i-sverige/

Lönnberg kommentar:

” Vår analys är att man inom frikyrkan såg positivt på att muslimer skulle få bidrag därför att detta också stärkte frikyrkornas roll gentemot staten.” Viktig faktatext! Initialt var frikyrkans aktion adekvat: religionsfrihet contra statskyrkans dominans och kontroll. Argumentet att religionsfrihet, verksamhetsbidrag mm ska vara lika för alla även om det kan innebära viss kontroll från staten för alla är idag inte lika konstruktiv som då och ända fram på 1960-talet. Sedan 2000 söker sig religiöst extrema krafter hit med en idag annorlunda religiös-politisk agenda med sikte på att införa vissa delar av klansamhällets normer och i flera fall ytterst för en annan rättsordning (sharialagar) i Sverige. Var finns de progressiva kristna frikyrkliga aktörer som nu ser (borde se?) dagens utmaningar mot vårt religiösa landskap och att det idag finns frireligiösa och partipolitiska företrädare som accepterar/önskar nya inskränkningar i yttrande- och religionsfriheten? Frikyrkorna behöver positionera sig till de historiskt frihetssökande frikyrkorna som inte blygdes att då ta ställning för ökad frihet men som idag inte ser hoten mot de själva genom politiskt diskuterade inskränkningarna i yttrandefriheten. Sverige behöver en ny omsorg om den religionsfrihet som vi skyddar och tillämpar enligt västerländskt kristen tradition – och som dagens demokrati och rättsstat framgent ska byggas på.

Gränsdragningen själavård/terapi – borde även frikyrkor vilja upprätthålla

Ur Dagens ledare idag:

”Gränsdragningarna mellan själavård och terapi är svår. Och behöver ständigt reflekteras kring. I många fall uppfyller själavården en hjälpsökandes behov väl. I andra fall är det bedömning, terapi och kanske medicinering inom primärvård eller psykiatrins ramar som är bäst lämpat. Själavården ska vårda människor, men aldrig behandla psykisk sjukdom. Här måste en gräns hållas.”

Min kommentar:

Ledarskribenten nalkas frågan konstruktivt i citerat stycke ovan.

I detta bör något tongivande samfund agera. Demokrativillkoren och liknande frågor kommer politiskt att bli föremål för ny utredning/beslut vad det lider. Och det är bra. Att bidra med intern diskussion i en föränderlig värd är att utveckla den egna verksamheten. Med medverkan av medicinsk expertis kan hållbar gränsdragning sannolikt att kunna skissas/formuleras – och den gränsdragningen kommer att prövas på vetenskaplig grund. Här måste vetenskap och politik trumfa teologiskt (vetenskapliga) slutsatser.

Ett initiativ i denna riktning skulle kunna stärka ett eller flera samfunds interna styrka och externa status. Passa på nu när frågan f n är pausad.