Charlotta Hanner Nordstrand skriver: I sin nyligen framlagda avhandling ställde Henrik Lindblad den högst relevanta frågan: ska kyrkorna brukas eller betraktas? Han kommer fram till slutsatsen att frysa en kyrklig miljö är ohistoriskt och främmande för kyrkans ändamål.
Ulf Lönnberg: • Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 borde fördubblas och indexregleras som grundfinansiering av den del av kulturarvet som utsedda kyrkor kommer att tillhöra. Vidare läsning: Skrota lagen om Svenska/Utan religionsfrihet ingen demokrati
– utvecklar religionsfrihetens tydliga rättigheter och preciserade begränsningar inom ramarna för internationella konventioner
– värnar öppen religionsdebatt, inklusive uttryck för ifrågasättande som av någon med annan syn uppfattas som blasfemiskt
– upprätthåller skillnaden mellan religion i sig och religiöst motiverade politiska ställningstaganden, där de senare måste kunna ifrågasättas utan religionens specifika logik
”Från Bryssel rapporteras den 20 januari att Europaparlamentet i starka ordalag har fördömt verkställande av hädelselagar, och betonat vikten av frihet att välja religion.
I årsrapporten för år 2022 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området uppmärksammas särskilt dödsstraffet. I rapporten skrivs att religionsfrihet förblir en grundläggande rättighet som inte kan straffas med döden eller någon förnedrande behandling. Av röstande var 438 röster för den föreslagna politiken, det vill säga mot dödsstraff och förnedrande behandling, medan 75 röster röstade emot. ”Engagemanget från Europaparlamentet är ett stort steg framåt, men mer behöver göras”, säger dr Adina Portaru, som är senior rådgivare vid ADF International i Bryssel. Från år 2020 finns i världen 84 länder med straffrättsliga hädelselagar.”
”Gränsdragningarna mellan själavård och terapi är svår. Och behöver ständigt reflekteras kring. I många fall uppfyller själavården en hjälpsökandes behov väl. I andra fall är det bedömning, terapi och kanske medicinering inom primärvård eller psykiatrins ramar som är bäst lämpat. Själavården ska vårda människor, men aldrig behandla psykisk sjukdom. Här måste en gräns hållas.”
Min kommentar:
Ledarskribenten nalkas frågan konstruktivt i citerat stycke ovan.
I detta bör något tongivande samfund agera. Demokrativillkoren och liknande frågor kommer politiskt att bli föremål för ny utredning/beslut vad det lider. Och det är bra. Att bidra med intern diskussion i en föränderlig värd är att utveckla den egna verksamheten. Med medverkan av medicinsk expertis kan hållbar gränsdragning sannolikt att kunna skissas/formuleras – och den gränsdragningen kommer att prövas på vetenskaplig grund. Här måste vetenskap och politik trumfa teologiskt (vetenskapliga) slutsatser.
Ett initiativ i denna riktning skulle kunna stärka ett eller flera samfunds interna styrka och externa status. Passa på nu när frågan f n är pausad.
Förra året upprätthöll det norska Stortinget landets lagar kring helgdagar. Detta till trots kommer de norska judarna att stämma staten och ta ett fall till högsta domstolen, då de vill ha ledigt på fler judiska högtider. – Det bästa vore om vi hade sex valfria helgdagar i tillägg till de tolv kristna vi har idag, skriver Ervin Kohn, ledare för Oslos judar, i en kommentar enligt Times of Israel.
Jacob Rudenstrand Den första rättigheten – frihet till religion, frihet från religion Timbro förlag, 2022, 266 sidor
När svenskarna rangordnar de viktigaste demokratiska principerna kommer religionsfriheten sist, enligt Pew Research Center, år 2020. Listan toppas av jämställdhet mellan könen, opartiskt rättsväsende, regelbundna val, yttrandefrihet och fria medier i nu nämnd ordning.
Det är en av många sakuppgifter i Jacob Runestrands bok som med många citat belyser religionsfrihetens status och villkor över tid.
Jacob Runestrand
Jacob Rudenstrand vänder sig till opinionsbildare, lobbyister och de politiska partierna. Även de som inte fullt ut ser religionsfriheten som förutsättningen för den demokratisk rättsstaten har anledning att ta del av de problem och inskränkningar som Jacob Rudenstrand analyserar. (Humanisterna hävdar att yttrande- och åsiktsfriheterna i sig skyddar religionsfriheten och därför inte behövs i lagstiftningen.) De som vill införa måttliga, träffsäkra och rättssäkra inskränkningar i religionsfriheten har mycket att hämta i Jacob Rudenstrands problematiserande texter.
Jacob Rudenstrand gör nedslag från långt före upplysningen och fram till den dagsaktuella pandemins – med religionsfrihetens mått mätt – inkonsekventa restriktioner 2022.
Jacob Rudenstrand är biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen. Han har en fil kand i journalistik med inriktning mot religionsvetenskap och han även varit gästforskare vid Hudson Institute Center for Religious Freedom i Washington DC. och han är styrelseledamot i Open Doors Sverige.
Det är ovanligt att aktörer med uttalad religiös/kristen hemvist tar sig an att granska och sortera politikens och rättsstatens villkor för religionsfriheten. Religionföreträdare diskuterar sällan helheten utan fokuserar på enstaka konfliktytor som julavslutning i skolan, hädelse, samkönade äktenskap mm utan att se religionsfriheten som en av flera systembärande faktorer. Det leder inte sällan till att religionsföreträdares propåer uppfattas som avgränsade särintressen för ett fåtal.
Jacob Rudenstrand döljer inte sin tro, för honom är religionstillhörighet och religionsutövning mer än en privatsak. Han värnar religionens och trons plats i samhället. Hans ärende är att sprida kunskap om filosofers och tänkares omsorg om religionsfriheten och med detta fördjupa det offentliga samtalet här och nu.
De senaste decenniernas invandring med otillräcklig integration har satt det svenska religiösa landskapet under hårt omvandlingstryck. För många migranter är det norm att tillämpa sina religiösa traditioner i det offentliga rummet och på arbetsplatsen. I den muslimska diasporan finns allt från acceptans av den ’svenska normen’ att hålla religionen privat till tolerans av religiösa uttryck och till urkundstolkade krav på religiös särlagstiftning. De extrema krafter som vill införa sharialagar med Koranen som rättskälla driver en politisk/religiös agenda som i vår västerländska demokratiska kontext ytterst handlar om partipolitik.
Jacob Rudenstrands styrka är att i detta sammanhang hålla sig borta från teologiska tolkningar. Han visar hur tanke- och trosfrihet försvarats genom historien av såväl religiösa som politiska ledare. Därmed har den västerländska kristna tron för många – och den västerländska kristna traditionen för flertalet (svenskar idag) – befästs som en av samhällets grundstenar.
Jacob Rudenstrand bjuder därmed in till ett konstruktiv offentligt samtal om religionsfrihetens funktion där frihet till religion och frihet från religion inte nödvändigtvis är varandras motsatser utan det gränssnitt där religionsfrihetens rättigheter kan förtydligas och vissa preciserade begränsningar anges. I en demokratisk rättsstat kan ingen religion – i religionsfrihetens namn och mot gällande lagar – utövas fullt ut i enlighet med generella eller detaljerade påbud i religiösa urkunder, sedvänjor och traditioner.
I kapitlet ”Demokratiska värderingar? Staten och samfunden” frågar sig Jacob Rudenstrand: >”Varför behövs ytterligare omdömen riktade mot just religiösa samfund?” och svar själv: ”Den som bryter mot lagen kan ju redan åtalas och fällas enligt gällande lagstiftning oavsett sammanhang.”
Med den frågeställningen bjuder Jacob Rudenstrand in oss till fortsatta samtal.
”En skola på den danska ön Bornholm delar upp åttondeklassare i en pojk- respektive flickklass. Motiveringen är att pojkar och flickor stör varandra. Men tilltaget väcker undran och ilska hos föräldrar.”
Ulf Lönnberg; Anmärkningsvärt. Danmark har i flera avseende tagit sig an kulturellt och religiöst forntida traditioner som exempelvis de islamska extrempolitiska krafterna vill återinföra: könsseparerad skolundervisning är en åtgärd i deras arsenal. Här borde de konservativa och liberala krafterna göra gemensam sak mot reaktionära populister som ovetandes går bakåtsträvare och religiösa extremister till mötes.
Enligt den israeliska regeringens pressavdelning konstaterade president Isaac Herzog vidare att de kristna gemenskaperna “med vilka Israel har välsignats, har varit en gåva till folket i staten Israel”.
– Varje gemenskap är en integrerad del av den livfulla mosaik som utgör staten Israel och ni har verkligen berikat vår nation och vårt land, liksom våra många kristna vänner runt om i världen.
”I sitt mycket korta brev försäkrar von der Leyen Franciskus att EU låter sig inspireras av ”Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv”, vilket bland annat har visat sig i unionens olika fördrag.”
Malmö stads hemsida: Inventeringen visar att förskolornas medarbetare hamnar i svåra situationer när de värderingar som verksamheten vilar på krockar med enskilda familjers uppfattningar. Samtidigt som pedagogerna ska följa läroplan, skollag och barnkonventionen har de också i uppdrag att skapa goda relationer till barnens vårdnadshavare.
Svensk religionspolitisk debatt 