Varför ska månggifte förbli möjligt i Sverige?

Det anmärkningsvärt att regeringen undviker att ta tydlig ställning till krav på upplösning av ett i utlandet ingått månggifte (Jämför med Danmark).

Ulf Lönnberg

Regeringen väljer istället att hålla en ”ventil” öppen för månggifte då konsekvenserna av att ett sådant äktenskap upplöses kan få konsekvenser som ”inte kan förutses”.

I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.

2 citat ur regeringens skrivning i Regeringens proposition 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften Länk till dokumentet

Regeringen skriver:

”Ventilen ska tillämpas restriktivt och månggifte ska inte med stöd av den erkännas så snart det annars kan få någon negativ konsekvens. I de fall äktenskapet inte erkänns, vilket alltså kommer att vara normalfallet, är således samhällets stöd [för utsatta kvinnor som framhålls i remissvar bl a från Tjejers rätt i samhället] betydelsefullt.”

”Som utvecklas nedan är detta stöd enligt regeringens mening dock inte tillräckligt för att säkerställa att i alla lägen undvika allvarliga konsekvenser för en utsatt kvinna vars äktenskap inte erkänns”

Ur kommittédirektivet

I kommittédirektivet till utredningen i fråga anförs följande: ”I Danmark och Finland gäller i stället att om en person på behörigt sätt ingått äktenskap utomlands med mer än en person, så erkänns samtliga äktenskap. Det är dock inte möjligt att leva som gift med fler än en make i Danmark respektive Finland. Det krävs då att personen skiljer sig från så många makar att endast ett äktenskap består.”

Riksdagen

För denna vaga linje mot krav på fortsatta möjligheter till månggifte i Sverige borde det inte finnas stöd i Riksdagen.

Ulf Lönnberg

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

Imamer i Sverige med Kommerskollegiets vigselrätt

Ulf Lönnberg: 50-tal imamer med Kommerskollegiets vigselrätt ska agera enligt svensk lag vid skilsmässa

OM ETT FORSKNINGSPROJEKT

”Ett 50-tal av Sveriges imamer – – vigselbehörighet från Kammarkollegiet, vilket innebär att äktenskap som de genomför blir giltiga både enligt svensk lag och islam. Denna grupp imamer granskas noga vad gäller efterlevnaden av svenska lagar och internationella konventioner, till exempel om barnäktenskap, tvångsäktenskap, polygami.

– En intressant fråga är om det vore möjligt att kräva av dessa certifierade imamer att godkänna skilsmässor, på samma sätt som de har rätt att medverka till äktenskap, säger Mosa Sayed.

Länk till ragnarsöderbergsstiftelse