Ulf Lönnberg: Religionsdialog och religionspolitisk debatt – inte samma sak men båda behövs

Socialminister Jakob Forssmed med ansvar också för frågor som rör trossamfund

Sverige behöver nu flera olika religiösa samfundsaktörer som driver ömsesidig religionsdialog – och flera olika partipolitiker som vill och formulera sina religionspolitiska mål.

Jacob Rudenstrand, Biträdande generalsekreterare Svenska evangeliska alliansen och författare till ”Den första rättigheten: Frihet till religion, frihet från religion”, problematiserar bl a varför ”Muslimer borde debattera koranen i stället för att kräva [olika] förbud” (Dagen 2ds).

Rudenstrand påvisar vikten av att även samfundsföreträdare rör sig över gränssnittet religionsdialog/religionspolitik utan partipolitiska pekpinnar.

Särskilt Svensk kyrkan arbetar med sin självdefinierade ’religionsdialog’. Bra och konstruktivt att teologi, exegetik och existentiella frågor bryts mot varandra i dagens så kommunikativt effektiva värld. Kunskap främjar ömsesidig förståelse utan att kräva någon religionsföreträdares acceptans och undfallenhet inom ramen för religionsfriheten.

Men allmänheten ställer sig frågande inför Svenska kyrkans religionsdialog när kyrkan tycks uppfatta andra religioners tillämpning fullt ut acceptabla och skyddsvärda utan att beakta olika staters och territoriers kulturella och politiska kontext.

Religionspolitik – som sakpolitiskt område –  dryftar å sin sida aldrig teologiska spörsmål. I Sverige, på nationell nivå, handlar det om att politiskt och ideologiskt vidareutveckla religionsfriheten med nya specifika rättigheter och preciserade begränsningar inom ramen för FNs konventioner. Det handlar också om hur vi ska förhålla oss och agera religionspolitiskt ute i världen.

Dess värre saknar de politiska partierna idag egna religionspolitiska program. Det närmaste de kommer är knapphändiga skisser, oftast återgivna som partiernas kulturpolitiska mål. Här behövs ett gediget (och snabbt) religionspolitiskt arbete. De politiska partierna behöver också snarast utse sina religionspolitiska talesmän. Idag saknar vi sådana.

Senaste tidens koranbränningar ställer Sverige inför aldrig tidigare upplevda religionspolitiska utmaningar. Nu behöver vi också värna och trygga vårt religiösa landskap från fortsatta aggressivt målmedvetna omdaningsförsök.

I Sverige behövs både religionsdialog och religionspolitsk debatt – vars syfte och målsättningar inte ska förväxlas med varandra.

Jacob Rudenstrand pekar på tre exempelsom ansvarskännande civila aktörer och ansvarstagande politiker har att förhålla sig till:

1 Förbud mot att bränna Koranen är inte tillräckligt. Det finns andra handlingar som provocerar både religiösa och icke religiöst utövande muslimer.

2 Ett sådant förbud är inkonsekvent. Även kristna Mellanöstern – många från länder där kristna förföljs – har protesterat mit vass ironii humorform (bl a i SVT). Men här har vi/svenska myndigheter satt ner foten för rätten att kritisera religioner.

3 Svensk yttrandefrihet riskerar att kapas av dem som inte bryr sig om verkligt förtryck av muslimer. Det gäller inte minst den Islamiska konferensorganisationen (OIC) som genom sina  57 medlemsstater ställersina krav ändring i svensk lagstiftning.

Som framgått ovan behövs nu flera och nya aktörer för att skydda vår religionsfrihet och yttrandefrihet.

Här och nu behöver faktiskt politikerna – regeringens och oppositionens – agera för att försvara yttrandefriheten och snarast utarbeta sina religionspolitiska program för att rusta Sverige för fortsatt religionsfrihet som ska utvecklas med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar som fungerar praktiskt i Sveriges nu så heterogena religiösa landskap.

Ulf Lönnberg

U Lönnberg replik: ”Koranbränning i Sverige bryter inte mot vår solidaritetsplikt mot EU”

Ester Herlin-Karnell, Professor i EU-rätt vid Göteborgs universitet (skärmdump från gu.se)

Professor Ester Herlin-Karnell väcker frågan om koranbränningarna i Sverige bör stävjas genom ändring i ordningslagen eller andra åtgärder i solidaritetspliktens namn mot EU.

Ester Herlin-Karnell skriver på Dagens Juridik Debatt den 11/7:

”När det gäller Koranbränning bör frågan ställas om det är rimligt att en enskild har rätt att bränna utanför tex en moské eller ambassad – – på annat anvisat ställe för att det annars utgör ett hatbrott – – [med] säkerhetshot för alla medlemsstater i EU, då det finns en omfattande solidaritetsplikt inom EU-rätten.” (frågan om ”det systematiska missbruket av personuppgifter i Sverige” berörs inte i denna replik.)

Länk till Ester Herlin-Karnell debattartikel på Dj

Professorns diskuterade förändringar/inskränkningar i yttrandefriheten skulle i prakten omdana Sveriges religiösa landskap än mer i muslimsk riktning. Det skulle försvaga Sveriges position i Europa som sekulär demokratisk rättstat utan blasfemilagar.

Det handlar här om ett religionspolitiskt vägval för framtiden: I Sverige ska vi hålla fast vid nationell lagstiftning som manifesterar statens sekulära förhållningssätt till religionerna och att religionstillämpning och -utövning i Sverige förblir en privat angelägenhet.

Ester Herlin-Karnell påminner om den omfattande solidaritetsplikten inom EU-rätten och att fortsatta koranbränningar vid ambassader och moskéer skulle kunna öka politiska och religiösa säkerhetshot också mot fler EU-länder än Sverige. Men en eftergiftspolitik med nya blasfemilagar i Sverige skulle påverka det politiska och religiösa omvandlingstryck också utanför våra gränser. Solidaritetsplikt kan inte vara enkelriktad.

Redan idag finns olika ingångsvärden till exempelvis Tysklands konstitution på kristna värderingar (med t o m naturrätten inkluderad) och Frankrikes sedan revolutionen grundade sekularism – laïcité. Solidaritetsplikten är därmed dubbelriktad och EU:s medlemstater kan därmed rättssäkert parera även muslimskt religiösa och politiska påtryckningar.

Ester Herlin-Karnell blickar mot ett Sverige som hyllar ”mottot ’lagom’ är bäst” och att det skulle vara mot Sveriges politiska tradition att hålla fast vid den yttrande- och åsiktsfrihet vi sedan länge värnar. Ester Herlin-Karnell förutspår att ett proportionalitetstest, beträffande inskränkningar av individers rättigheter mot det religiösa kollektivets rättigheter skulle, i en svensk EU-kontext, tala för ändring i ordningslagen och/eller inskränkningar med blasfemilag.

Enligt Europakonventionen, artikel 9, är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. I detta finns också en dubbelriktad solidaritetsplikt.

Muslimskt politiska ledare gör anspråk på större plats i landets offentliga rum och de pretenderar på att tillämpa normer, regler och lagar som vilar på bokstavstolkning av Koranen. Det är politiska uttryck som ska motarbetas politiskt i Sverige inom våra demokratiska och konstitutionella villkor. Det ska också återspeglas i vårt lagstiftningsarbete.

Av de tre abrahamitiska religionerna har kristendom och judendom över tid inordnats under demokratiskt grundlagsfäst religionsfrihet. I muslimska stater, där mestadels diktatur och teokrati råder, vilar den moraliska och politiska rättsordningen på Koranen som rättskälla. Det visar att religionerna främst i de västerländska demokratierna har tyglats politiskt medan islam tvärtom styr och kontrollerar politiken i de muslimska teokratierna. 

Sverige alltjämt och framgent ska vila på det kontinentaleuropeiska rättssystemet och på den västerländskt kristna tradition som har tjänat och som tjänar oss väl.

Ulf Lönnberg

Robert Halef: Vi tar avstånd från koranbränningen

Robert Halef är ordförande i Syrisk Ortodoxa Kyrkan – patriarkaliska ställföreträdarskapet i Sverige

Ur Robert Halefs debattartikel i LT: https://www.lt.se/2023-06-29/vi-tar-avstand-fran-koranbranningen

”Som kristna syrianer i Sverige respekterar vi och vördar demokratin, yttrandefriheten, religionsfriheten och de lagar och bestämmelser som finns. Vi är en del av detta vackra land och vill fortsätta vara med att förbättra samhället.

Yttrandefriheten är vacker och värdefull men vi anser inte att den bör missbrukas för att såra miljontals människor. Sådana handlingar är avskyvärda och motsatsen till att förbättra samhället. Det finns utrymme för alla att leva och utöva sin tro i tolerans, respekt och kärlek för varandra oavsett trosuppfattning.”

Länk tillr hela debattartikeln

Ulf Lönnberg: Idag en angelägen och nödvändig debatt. Se också mitt kapitel Politik, individ och tro .

Expressen: Frankrike går emot FIFA

Enligt domstolen kan förbundet ”ålägga sina spelare en skyldighet att bära neutrala kläder under idrottstävlingar och evenemang, för att garantera ett smidigt genomförande av matcher och förhindra sammandrabbningar eller konfrontationer. Den anser därtill att förbudet som införts av FFF är lämpligt och proportionerligt.”

https://www.expressen.se/sport/fotboll/frankrike-gar-emot-fifa-forbjuder-hijab/

Imam Kashif Virk: Pröva om koranbränning är hets mot folkgrupp i domstol

Kashif Virk

Kashif Virk, Islams Ahmadiyya församling, Stockholm, skriver:

”Frågan vi alla behöver ställa oss är: är dessa aktioner ett uttryck för vår yttrandefrihet, eller är de snarare ett flagrant missbruk av densamma? Och än mer: vad är det egentligen värt att tillåta en individ bosatt utomlands att med statligt stöd tillfoga vårt land sådan skada?” Imamen utvecklar frågeställningen på GP Debatt idag, se hela artikeln

Ulf Lönnberg om Trosfrid och blasfemi:

”Hädelse mot kristendomen var straffbart i Sverige till år 1949. Då togs hädelselagen bort och lagen formulera-des om och kallades lag om trosfrid. Den lagen upphörde 1970. Motivet var att ett särskilt skydd av religions-friheten inte motiverade inskränkningarna i yttrande- och tryckfriheten” Länk till hela artikeln

UNT-Sakine Madon: I demokratier får man ”kränka” även religioner

Sakine Madon

”Människor i islamistiska diktaturer lever med hot om att stenas och hängas för friheter som vi, tack vare ”provokatörer” i vår historia, har lyxen att ha. Det är ofria länder som behöver bli friare, inte fria länder som ska ge upp rätten att få ”kränka” religion.”

Länk: https://unt.se/ledare/artikel/varfor-vill-sa-manga-forbjuda-koranbranning/rkxe2gxl

DN-Insändare. ”Inför ett förbud mot att kränka religioner”

”INSÄNDARE. Koranbränningarna visar att svenska lagstiftningen om yttrandefrihet borde kompletteras. Inför ett förbud mot att kränka religioner, skriver Gunnar Alm.

Lagen borde kompletteras med bestämmelser innebärande förbud mot att håna, förringa, demonisera eller kränka en religion och dess utövare genom uttalanden, publiceringar eller annan typ av manifestation, samt reglera påföljd vid överträdelse.”

Länk till insändaren

KOMMENTAR/FRÅGA Ulf Lönnberg: Talar vi om en farlig, inrikespolitisk och opportunist eftergift ELLER en anpassning till ett nu -över tid – förändrat allmänt rättsmedvetande?

Öppet för kommentarer

GP-debatt: Själva poängen är att skydda yttringar som andra finner stötande

Av Filippo Valutaenhets, docent, universitetslektor i rättshistoria Stockholms universitet

Agic menar att ”missaktning av en religion bidrar till att sprida en negativ bild av människor som praktiserar den religionen”. Det är säkert sant, men det samma gäller i den politiska arenan. Missaktning riktad mot liberalism sprider en negativ bild av liberaler. Menar Agic att vi ska avstå från kraftfull politisk debatt för att inte såra dem som inte delar våra åsikter? Det vore demokratins död snarare än dess ”utveckling”.

Länk till debattartikeln http://www.gp.se/1.91264548

En duo att hålla koll på

I morgon den 2 febr väljs ( ?) Muharram Demirok till Centerns nye ordförande. Han beskriver sig som kulturell muslim och han gjort det medvetna valet att vara medlem i Svenska Kyrkan.

Den 24/6 2017 skrev Muharrem Demirok på twitter:

”Så, en höjdare i SD har öppet sagt vad de alltid tyckt. Well, ni får bry er. Vi muslimer är upptagna med att fira Eid. Och ta över Europa.”

Han är en av dem ska ta över Europa; nämligen Sverige. (https://mobile.twitter.com/MuharremDemirok/status/878698889922195456).

En politisk strategi att hålla koll på.

Svenska kyrkan är det enda religiösa samfund som enligt lag ska verka och finnas över hela Sverige och den är en organisation med infrastrukturell potential för fysisk rikstäckande opinionsbildning. Den nye Ärkebiskopen Martin Modéus har debattartikel på DN slagit fast att alla har rätt att vara medlem i Svenska Kyrkan. https://www.dn.se/kultur/martin-modeus-svenska-kyrkan-granskar-inte-individens-tro-alla-far-vara-med/

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Martin Modéus om vem som har rätt att vara medlem i Svenska kyrkan.

Dags att utreda Svenska kyrkans roll i Sverige och att skrota lagen om Svenska kyrkan

HRS (Norge): Fundamentalistiske muslimer satser stort politisk i Sverige

”PN satser på de muslimske stemmene, blant annet ved å jobbe for at «islamofobi» blir kriminalisert, det samme skal «krenkende tegninger». Partiet vil også at muslimene i Sverige skal bli en særskilt minoritet, på linje med samene.”

https://twitter.com/ulfloennberg/status/1478723580737294336?s=12https://twitter.com/ulfloennberg/status/1478723580737294336?s=12