Inför årets kyrkoval har en konstruktiv partipolitisk debatt tagit fart. Det handlar om Svenska kyrkans ställning i allmänhet och om Kyrkovalet i synnerhet.

Statskyrkoarvet från Gustav Vasa förvaltas i enträget i nya former av svensk Socialdemokrati. Kyrkovalen i nuvarande form är en världsunik koppling mellan kyrkan och de politiska partierna. Det är en anakronism som övriga partier borde avskaffa.
Den katolska tidskriften Signum skriver:
”Och med inspiration från den legendariske socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg behöll de politiska partierna under 1900-talet ett fast grepp om kyrkomötet, utifrån tanken att kyrkan behöver kontrolleras av statsmakten. Dessutom kunde partierna därigenom främja den egna politiska agendan genom att instrumentalisera kyrkan för sina politiska syften.”
Tre partier ställer upp i Kyrkovalet i år: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna har redan lovat att utreda sin medverkan i kommande Kyrkoval.
På Centerpartiets stämma i september behandlas partiets förhållande till Svenska kyrkan och Kyrkovalet.
För Socialdemokraterna har inga förutsättningar ändrats.
En tanke på “Ulf Lönnberg: Socialdemokraterna enda parti i Kyrkovalet (2025)”