Claphaminstitutets Rapport 10:2026 av Sven Magnusson, Hans Gabriel och Per Ewert
Den svenska skolans läroplan bygger på ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Med 2023-års lagändring skärpets Skolinspektionen med skarpare verktyg för att kontrollera att skollagen följs.
I Sverige är skola med konfessionell inriktning ett juridiskt definierat begrepp, det är det också i flera Europeiska länder, dock med stor variation i hur begreppet förstås och vilka rekvisit som ska gälla för en konfessionell skola. Konfessionella friskolor är inget självklart alternativ i svenskt skolväsende och de politiska åsikterna går starkt isär om deras plats och möjligheter och om vi ska konfessionella skolor i Sverige.
Rapportens avsnitt Kristna skolor – segregerande eller inte? påvisar att att de konfessionella skolorna inte är mer segregerande än andra – snarare tvärtom: Kristna skolor har en betydligt större andel (%) elever med utländsk årskurs 1 – 9 med 40,4 % i Kristna skolor, 30,3 % i Enskilda skolor och 26,1 % i Kommunala skolor [26,8 % för rikets samtliga].
Rapporten lyfter fram flera statistiska uppgifter som friskolorna kan vara stolta över.
Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer, bl a att internationella erfarenheter av pluralistiska skolsystem tillvaratas i den svenska skolpolitiken, att den offentliga debatten förs med tydlig åtskillnad mellan olika typer av skolor och med korrekt användning av begrepp.
Oavsett hur politiker förhåller sig till konfessionella friskolor bör rapportens fakta ges plats i den nödvändiga skoldebatt som Sverige ännu saknar 100 dagar före 2026-års val.
