Varför säger Stefan Löfven (s) [inför kyrkovalet] inget om internationellt och svenskt arbetet mot apostasi- och hädelselagarna. Sverige borde gå i bräschen. Här engagerar sig Svenska Kyrkan indirekt för en bra sak, enligt Hulda Fahmi, international director för nätverket Set my people free – vilket finansieras av EFK och flera kyrkor – men om detta säger nomineringsgrupperna i Kyrkovalet ingenting.
Etikett: Socialdemokraterna
Men – ”Vad har några partier i kyrkan att göra, och vice versa?”
Den angelägna följdkommentaren fick jag i mitt FaceBook-flöde och gjorde ett förtydligande:
”- – Bra kommentar där! Denna indirekta politiska inblandning i Kyrkan borde fler reagera på.
>Eftersom banden mellan staten och Svenska Kyrkan inte är klippta fullt ut (Lagen om Svenska Kyrkan, staten driver in deras medlemsavgift mm) är detta en angelägen för alla medborgare och alla politiska partier. Jag hävdar att Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas. Men så länge kopplingen finns är det viktigt att sätta extra press på de partier som väljer (s, c och sd) att ställa upp i Kyrkovalet. Det säger ngt om deras politiska maktstrategier både i och utanför politiken.
> Med detta sagt; du har en viktig poäng i din kommentar: Några av partierna har ju i praktiken sin aktiva medlemmar genom att gå in under andra namn; Borgerligt alternativ är M:s namn på deras kandidater (och andra borgerliga som vill hänga på). Men om/när kyrkan skiljs fullt ut från staten borde Svenska Kyrkan införa direktval och inte genom nominerinskommitter )”partier”) som de idag tillämpar frivilligt – men direktval kommer aldrig till Svenska kyrkan, som i de flesta andra föreningar, kommer inte att ske så länge Lagen om Svenska kyrkan gäller och partierna inte släpper taget.
I framtiden när banden är klippta kommer allt detta vara interna frågor för både för Svenska kyrkan och för partierna. I sunda partier kommer medlemmar inte acceptera att deras parti blandar politik och religion. Och de partier (s, c och sd) som ändå skulle köra vidare får själva svara för det (som idag).Dessa tre partier tycks vara fast beslutna att INTE slopa lagen om Svenska Kyrkan.
Vad har (s), (c) och (sd) i Kyrkovalet att göra?
Dags att klippa all partipolitisk inblandningen i Svenska kyrkan. Moderaterna, ett av partierna som tagit beslutet att inte ställa upp i kyrkovalen, har tagit ett första steg i rätt riktning.
Inför kyrkovalet den 19 september bör Socialdemokraterna ställas till svars för sina politiska maktambitioner i Svenska Kyrkan.
Centerpartiet har att på samma grund förklara sitt politiska engagemang i Svenska Kyrkan hur och varför de vill ha makt över Svenska kyrkans inre angelägenheter.
Sverigedemokraterna, som nu är etablerat som Sveriges näst största oppositionsparti, borde redan tagit på sig ledartröjan för en ny och tydligare rågång mellan politik och religion.
Politisk islam, är ett av våra största politiska hot mot vår demokrati och den största utmaningen för vårt religiösa landskap som befinner sig i korselden mellan den politiserade Svenska kyrkan och de politiska islamen som har samröre med islamism. I denna kontext behöver Sverigedemokraterna förklara sig.
Dags nu att S, C och SD ställs till svars för sitt beslut att ställa upp i kyrkovalet den 19 september.
Staten osunda koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen och Lagen om Svenska kyrkan måste brytas.
Skrota Lagen om Svenska kyrkan. Inordna Svenska kyrkan under Lagen om trossamfund.
Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.
Utöver det ska
> Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.
> Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.
>Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.
> I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan.
Ulf Lönnberg
Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning
Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.
I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.
Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren
För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.
Joel Halldorf
Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:
”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”
Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.
Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.
Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Ulf Lönnberg
Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen
Tidningen VärldenIdag om utrikesdeklarationen:
>>>Men religionsfrihet nämndes över huvud taget inte.
Senast det skedde på ett uttryckligt sätt i en utrikesdeklaration var 2019, då Margot Wallström (S) var utrikesminister.
”På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter, det är oacceptabelt”, sade utrikesministern då.
Hon sade också att relationerna mellan ”olika etniska och religiösa grupper, som exempelvis de kristna, samt kurdernas ställning är avgörande för långsiktig fred och stabilitet i Irak”.
(s), (c) och (sd) släpper inte taget om religion och kyrka
Socialdemokraterna är nu största parti inför kyrkovalet (31%) och (s) är ett av tre riksdagspartier som inte släppt taget om religionen och kyrkans inre angelägenheter.
Vid kyrkovalet sönd 19 sept i år har alla medlemmar i Svenska kyrkan rösträtt (de ska ha fyllt 16 år).
Inför förra kyrkovalet sade Stefan Löfven att ”vi vill ha en modern folkkyrka som utstrålar framtidstro – – – vi socialdemokrater anser att den öppna folkkyrkan ska vila på samma värden som den svenska modellen” (SvD 31/8 17). För ett år sedan Stefan Löfven också att han aldrig kommer att kritisera islam.
Alla religioner måste i ett demokratiskt rättssamhälle kritiseras om och när de påtvingar medborgare särskilda påbud och i ett sådant samhälle hör partibildningar inom en kyrka heller inte hemma.
Vid kyrkovalet sönd Kyrkovalet – demokrati i kyrkan. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år
Annie Lööf säger nu inför kyrkovalet 2021 ungefär samma som han sade inför det förra ”att partiet varit drivande i att kvinnor har fått rätt att prästvigas, att samkönade par har rätt att vigas i kyrkan och att 16-åringar får rösta i kyrkovalet, det är tre stora och viktiga frågor där vi som nomineringsgrupp har haft ett stort inflytande.” (Kyrkans Tidning 4/7 17)
Det politiska kravet att samkönade par ska få gifta sig enligt svensk lag är lagstiftarens ansvarsområde. Och den frågan utmanas idag av inget parti Sverige. Att som politiskt parti skaffa sig mandat i en kyrkans beslutande församlingar för att påverka dess inte arbete hör inte hemma i ett demokratiskt rättssamhälle.
Sverigedemokraterna värvar nu kandidater till kyrkovalet och beskriver sin politik i kyrkan sålunda: ”Söndagen den 19 september 2021 är det kyrkoval i Sverige, då får vi återigen möjlighet att frigöra kyrkan från dess socialdemokratiska grepp. Sverigedemokraternas vision är en bred och livskraftig folkkyrka där det kristna budskapet står i centrum för dess verksamhet. En kyrka som utan att ge avkall på sina värden, sin värdighet eller sina traditioner vänder sig till samhället och söker nya arbets- och kommunikationsformer.”
Vill man som politiskt parti försvara en kyrkas rättighet att inom religionsfrihetens ramar verka ”utan att ge avkall på sina värden” ska ett politiskt parti inte inneha mandat i denna kyrkas beslutande organ.
Det står varje trossamfund fritt – enligt Lagen om trossamfund – att organisera sina nomineringsprocesser inom ramen för demokratiskt vedertagna kriterier.
De politiker som låtit sig inväljas på sitt partis mandat utmärker sig särskilt. I den demokratiska rättsstaten ska rågången mellan politik och religion upprätthållas i alla led.
Sedan kyrkovalet 2017 sitter i Kyrkomötet 76 socialdemokrater med gruppledaren Jesper Eneroth, 34 centerpar-tister med gruppledare Niklas Larsson och 24 sverige-demokrater med gruppledare Aron Emilsson. Dessa ledamöter kan antas ha särskild religionspolitisk kompetens och vara väl insatta i deras resp partis ståndpunkter om den sekulära demokratiska rättsstatens fundament.
De duckar i det offentliga om sin syn på rågången mellan politik och religion. De borde istället stiga fram i det politiska samtalet nu och fram till kyrkovalet 2021.
/Ulf Lönnberg