Etikett: Frankrike

Värderingar, normer och politik – i kristdemokratiskt tillämpning

Rågång mellan religion och politik är förutsättningen för en religionsfrihet med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar. Och utan religionsfrihet fungerar ingen demokrati.

I två artiklar nalkas några skribenter kristdemokratins kärnvärden från olika håll. Precis som i alla andra icke-konfessionella politiska partier är deras förhållningssätt till rågången mellan politik och religion en självklarhet.

Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren

För kristdemokrater handlar det ”om nedärvd visdom och den finns där för alla oavsett om man är kristen eller ateist”, skriver Ebba Busch, Tuve Skånberg och Per Landgren på Dagen debatt den 31 mars.

Joel Halldorf

Författaren och teologen Joel Halldorf redovisar på Expressens kultursida hur Ebba Busch’s artikel (ovan) mottogs med bifall, höjda ögonbryn och allmänt avståndstagande. Halldorf illustrerar det allmängiltiga intellektuella kravet – för alla – att hålla isär religion och politik och samtidigt ta fasta på de mänskliga och tusenåriga erfarenheterna. Halldorf skriver i sin kulturartikel i Expressen den 1april:

”Det är alltså sant att kristendomen har lagt grunden för demokratin, men därigenom har den också gett upp kraven på makt och kulturell monopolställning. Att hålla dessa två tankar i huvudet samtidigt är något som både antikälskare och kristdemokrater behöver lära sig.”

Att Socialdemokraterna, Centerpartisterna Sverigedemokraterna ställer upp i Kyrkovalet den 21 september i höst – ännu två decennier efter skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan – vittnar om dessa tre partiers vaga och/eller strategiskt valda politiska sammankoppling med en religiös agenda.

Som Halldorf påpekar handlar det om att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller också vägvalet mot religiöst påtvingande normer, religiöst grundade rättsordningar och religiösa traditioner som underblåser juridisk könsdiskriminering från arv och mångifte till skilda badhustider.

Låt oss med den kristna traditionens erfarenheter slå vakt om en samhällsordning med en religionsfrihet som garanteras i FN:s mänskliga rättigheter och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Ulf Lönnberg

Frankrike – mot religiöst tvång

”Frankrikes underhus – – röstade – – igenom ett lagförslag som skärper förbud mot vissa religiösa sedvänjor – – och tvång. Syftet med lagen – – är att motverka en islamistisk utveckling i landet.”

”Lagen lades fram inför parlamentet på dagen 115 år efter det att den lag som fastställde åtskillnad av stat och religion antogs.”

Till DNs artikel 16/2 -21

Länk till (låst) DN-artikel om Franska avtalet med CFCM

Erik Helmerson, DN:

På måndagen presenterade CFCM, paraplyorganisation för flera franska muslimska grupper, ett 10 punkter långt kontrakt med regeringen, ett avtal vars syfte är att visa att islam är fullt förenligt med det moderna Frankrikes värderingar.

CFCM tar avstånd från diskriminering av kvinnor och politisering av islam.

https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-macrons-avtal-mot-islamism-skulle-fa-problem-i-sverige/

Religionsfrihet i praktisk tillämpning

Yttrandefrihet trumfar religionskritik. I Sverige har vi heller ingen lag mot religionskränkning.

I Sverige har vi ingen lag mot religionskränkning. Det är en av grundförutsättningarna för att upprätthålla rågången mellan religion och politik. Den rågången måste bevakas och upprätthållas men på den punkten är alltför många politiker vaga eller passiva.

Men i Frankrike bekmpar president Emmanuel Macron religiös extremism och han kräver nu att muslimska ledare tar fram ”en stadga för sina muslimska församlingar för samsyn i vissa grundläggande frågor”.

Presidenten kräver ett avtal (om en sådan intern stadga) som är förenligt med franska lagar och värderingar. Den frågan analyseras nu vidare. Stadgan ska stipulerar ”att islam inte ska få användas som verktyg för att uppnå politiska mål och att det ska råda jämlikhet mellan män och kvinnor. Rasism och antisemitism fördöms uttryckligen.”

Men i svensk politisk debatt sägs inget till religionsfrihetens försvar. Inget om att förtydliga rättigheter och införa nya begränsningar i religionsfriheten för att försvara vår demokrati. Inget om en rättssäker religionsfrihet utan vilken ingen demokrati fungerar.

Mot den bakgrunden är det välkommet med nyanserade och sakliga inlägg från något oväntat håll – till försvar för yttrandefrihet och religionsfrihet i det offentliga samtalet.

Det är Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen, som tagit till orda (Dagen 25/11 -20): ”Efter koranbränningarna i Stockholm och Malmö ville även ett flertal svenska muslimska församlingar förbjuda hån av islam och andra religioner. – – Nu utgör krav på hädelseförbud inte en direkt uppmaning till terror – och flera imamer har markerat mot våld. Ändå illustrerar kraven att yttrandefriheten behöver förklaras och försvaras. Även om kritik eller hån av religiösa övertygelser inte är trevliga kan de upprörda känslorna inte utgöra yttrandefrihetens gräns. Det skulle i så fall även drabba muslimer själva.”

Det är Kjell-Erik Selin, Centrumkyrkan, som den skriver den 13 Jan i Dagen: ”Frikyrkan, liksom det kristna etablissemanget i stort, tar alltmer plats i det offentliga samtalet. I dag hörs och syns troende kristna, varav många är hemmahörande i frikyrkan, i samhällsdebatten. Och gör skillnad. Så var det inte för bara något årtionde sedan. – – Sverige behöver en engagerad frikyrka inför 2021 och framåt. En kyrka med självförtroende.”

Dags också för svenska politiker att ta dig an den rättssäkra religionsfriheten i praktisk tillämpning – där förutan fungerar inte demokratin.

Ulf Lönnberg, SvenskReligionspolitiskDebatt.se