Caroline Thelning Grundare och talesperson Kvinnokraft 4.0 ((skärmdump från hemsidan)
Uttag ur Thelnings debattartikel ”Svensk lag intresserar sig inte för vilken religion, kultur eller ideologi en person tillhör. Svensk lag intresserar sig för handlingar och konsekvenser. Det innebär att social kontroll nu kan granskas oavsett varifrån den kommer eller hur den motiveras. – – –
Hedersbrott och äktenskapstvång är redan kriminaliserade. Könsstympning är förbjudet. Trots detta lever många fortfarande under dessa normer och krav som om svenska lagar inte gällde för dem. Kontroll, skuld och rädsla vävs samman till en vardag där friheten gradvis krymper.
För första gången kan den samlade psykiska kontrollen bedömas som ett eget brott. Det är ett viktigt steg, och ett erkännande av att Sverige har parallella normsystem med stor informell makt.”
John Gustavsson Filosofie doktor i nationalekonomi, konservativ debattör och f.d. politisk rådgivare i Europaparlamentet. (Foto från J Gustavssons FB-sida)
Idag är särskilt frikyrkokristendomen att betrakta som en subkultur, och en mycket stigmatiserad sådan. Kyrkorna har vad som på engelska brukar kallas ”siege mentality”, en paranoid – men inte helt grundlös – föreställning om att hela världen är emot en och att undergången är nära. Det svenska begreppet bunkermentalitet är nära besläktat. En grupp med den här mentaliteten agerar desperat på ett sätt som, för en utomstående, är svårt att förstå.
Detta för oss till relationen till islam. En källa till sympati för muslimer är tanken att dessa ändå utgör en sorts ”trosfränder”. Visst, de har fel religion, men till skillnad från den förkrossande sekulära majoriteten så tror de ju ändå på Gud. En svensk frikyrkokristen som inte kan särskilt mycket om islam kan lätt uppleva sig ha mer gemensamt med en muslim än med en ateist.
Ulf Lönnberg: Intressant spaning som, tror jag, inte många frireligiösa personer själva har problematiserat eller som inte vill se skillnad på religionerna då de, som John Gustavsson skriver, har en känslomässig gemenskap med de (alla?) som har en tro. Måhända är religionsfriheten för många av dessa en ”en fråga för politiker i världen utanför” det sakrala spektrat”.
I det perspektivet har politiken ett övergripande ansvar mot religiösa trender och sekter som väljer att vända ryggen åt och för en sekulär religionsfrihet över tid.
Muslimsk normering och tradition bärs upp av en religions-politisk entitet med Koranen som rättskälla och utan den religionsfrihet så som den skyddas inom FN och Europakonventionen.
Enligt artikel 9.2 i den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) kan – i svensk lag – religionsfriheten ”endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.”
Politiken får inte lämna religionernas platser i samhället åt sina egna öden.
Stridsfråga inför kyrkovalet: Planer på att foga samman kyrka med moské
Tidningen uppger att Lars Alexandersson (SD), invald i kyrkofullmäktige, och Marie-Louise Warnström (Borgerligt alternativ), vice ordförande i kyrkorådet i Nacka församling, i fjol skrev en motion med begäran om ett möte för att diskutera gränser för församlingens deltagande i den interreligiösa dialogen.
Motionen behandlades av kyrkorådet som beslutade att fullmäktige skulle avslå begäran om ett möte.
– Jag tycker att det är dumt att dra i gång denna diskussion om ”Guds hus” innan kyrkovalet i höst,
RELIGIONS-POLITISK DEMONTERING AV DEMOKRATI MEDAN VI TITTAR PÅ Som väljare är det dags att hålla koll på det parti du röstat på. Viker sig ditt parti 2026?
Den tidigare socialdemokraten Jamal El-Haj startar politiskt parti: ”Enighetspartiet”, anmält till Valmyndigheten.
Islam är en entitet där religion och politik är oskiljaktiga faktorer med en rättsordning som har Koranen som källa. Denna entitet är inkompatibel med sekulär, demokratisk rättsstat som tillämpar centraleuropeisk rättstradition.
Partiledaren Jamal El-Haj ska inte få freda sig bakom religionsfriheten och med den kväva politiska samtal när hans religion-politiska program kritiseras och förkastas.
RELIGIONS-POLITISK DEMONTERING Som väljare är det dags att hålla koll på det parti du röstat på. Viker sig ditt parti 2026?
Den tidigare socialdemokraten Jamal El-Haj startar politiskt parti: ”Enighetspartiet”, anmält till Valmyndigheten.
Islam är en entitet där religion och politik är oskiljaktiga faktorer med en rättsordning som har Koranen som källa. Denna entitet är inkompatibel med sekulär, demokratisk rättsstat som tillämpar centraleuropeisk rättstradition.
Partiledaren Jamal El-Haj ska inte få freda sig bakom religionsfriheten och med den kväva politiska samtal när hans religion-politiska program kritiseras och förkastas.
Håkan Karlsson (S), ordförande i kyrkorådet i Älvkarleby-Skutskärs församling: ”Vi beslutade att sluta hyra ut när det kom uppgifter om att det fanns kopplingar mellan den ortodoxa församlingen och patriarkatet i Moskva och det pågående kriget i Ukraina. Med den informationen som framkom, var det nödvändigt att avbryta uthyrningen”.
Handgemäng uppstod
S:t Sigfrids kyrka är en av flera kyrkor som rysk-ortodoxa församlingar tillhörande Moskvapatriarkatet har försökt ta kontroll över.
”Präst vill köpa Växjökyrka – men Svenska kyrkan vill den blir moské
Laurentiu Draghicenoiu påpekar också att de har svenska besökare som läser böner på svenska, och att en präst från Stockholm hjälpt till att översätta gudstjänsterna till svenska.
– Vi bor ju i Sverige, konstaterar han.
I augusti 2023 hålls den sista gudstjänsten i Västrabokyrkan i Växjö; en kyrka byggd på 50-talet. Det är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) som tas ur bruk.” Länk till hela nyhetsartikeln
***
”Katolska kyrkan blir ny ägare av S:t Johannes kyrka i
Efter Rysslands anfall på Ukraina har kyrkan också kommit att bli en plats där ukrainska katolska missionen firar sina gudstjänster och där ukrainska flyktingar har funnit tröst. Därmed har det genom åren vuxit fram en vänskap och dialog mellan S:t Johannes församling och Stockholms katolska stift.
I en kommentar säger kardinal Anders Arborelius:
– Jag är djupt tacksam för att vi har kunnat förvärva denna fantastiska kyrka och det förtroende som Svenska kyrkan visar oss genom detta.
S:t Johannes kyrka blir den fjärde katolska kyrkan i Stockholms innerstad. Sedan tidigare finns S:t Eriks katolska domkyrka vid Medborgarplatsen, S:ta Eugenia katolska kyrka vid Kungsträdgården och Marie Bebådelse katolska kyrka på Linnégatan.” Länk till katolsk tidskrift Länk till Stockholms Katolska Stift
***
”Pingstkyrkan har sålts till en muslimsk förening. (2011)
– Det var mycket diskussioner fram och tillbaka med vånda för en del medlemmar som tycker det känns konstigt eftersom kristna blir förföljda i en del muslimska länder. Men vi ser inget hinder. De muslimer som kommit hit har gjort det av en anledning och vi vill visa vår goda vilja. Det här kan skapa möten och goda relationer. Det säger Christina Blomqvist, ordförande för Centrumkyrkan, till Eskilstuna-Kuriren.” Länk till Kyrkans tidning
Ulf Lönnberg: Jämförelsen kan tyckas spektakulär- men nu när det kinesiska batteribolaget PTL ska investera cirka 14 miljarder kronor i en gigantisk anläggning i Torsboda i Timrå, har utländska strategiska investeringar i Sverige blivit kontroversiellt.
Flera riksdagspartier har vid olika tillfällen tidigare uttalat sig kritiskt mot utländsk finansiering av moskéer i Sverige.
Ur artikeln ”Dagens ETC kan – – – avslöja att organisationen finansieras av ryska oligarker som utför Kremls påverkansoperationer. Via medlemmar och sympatisörer har Agenda Europa fått unik tillgång till svenska politiker.”
Ulf Lönnberg: Jag har haft kontakt med de två i artikeln berörda politikerna. Lars Adaktusson svarar: ”Jag känner inte till organisationen och har inte haft med den att göra” (e-mail 22/3). Mikael Oskarsson avvisar helt vad som skrivs i artiklarna, via direkt telefonsamtal 22/3. Expressen skriver en artikel i samma ämne 24 feb 2014 Bråket: ”Kyrkan blev kidnappad av ryssarna.”
Citat ut Expressen: – Kyrkan blev kidnappad av ryssarna, säger Inger Eriksson Trygg, sekreterare i Föreningen Sankt Sigfrids Kyrkas Vänner, som äger och förvaltar kyrkan. Den rysk-ortodoxa kyrkans församling hotas nu av vräkning med hjälp av Kronofogden. Ordföranden Evgenij Ljubimov förnekar att de gjort något fel eller befinner sig olagligt i kyrkan.
Vi minns Vàclav Havel, dramatiker och Tjeckiens president 1993-2003, skrev i sin bok Sommartankar:
”Det beror i hög grad på politikerna vilka sociala krafter de frigör och vilka de undertrycker, om de söker stöd hos det bästa som finns hos varje medborgare eller det sämsta som finns hos varje medborgare.”
Jakob Olofsgård (L) skriver i en replik varför han nu är med och arbetar i riskdagens civilutskott.
”Första tumregeln är att inte använda ett bibelord för att slå mot ett annat parti. Skulle Berners moraliska kompass byggd på Bibeln vara bättre än andras? Skulle hans parti vara den enda rätta vägen för en kristen? Självklart inte. Därför hör inte ett bibelord hemma i syfte att debattera mot en annan politisk hållning.
Det andra jag kraftigt reagerar emot är att ifrågasätta någon annans politiska beslut genom att påstå att de inte går ihop med att tillhöra en frikyrka.”
Så angeläget att även riksdagsledamöter tar sig an religionernas plats och uttryck i våra offentliga dum. Det behövs en modern och uppdaterad lagstiftning som i nödvändig utsträckning adresserar religionsfrihetens tydliga rättigheter med preciserade och rättssäkra begränsningar.
”Lagstiftning på en rad olika områden har inverkan på och reglerar även religiöst motiverat agerande. För individuellt och kollektivt hot och tvång i religionsfrihetens namn finns inget utrymme i svensk lagstiftning. Religionsfriheten är således inte villkorslös och utan begränsningar. För att skapa en rättssäker helhet och en konsekvent färdriktning behöver Sverige en ny och vidareutvecklad religionspolitisk agenda. För detta ändamål skissades i denna skrift ett 30-tal reformförslag.”
Under rubriken Cum aestimationei Signum av GÖSTA HALLONSTEN får vi en intressant kommentar till Andra Vatikankonciliets deklaration om förhållandet till andra religioner där katolska kyrkan ser ”med uppskattning” på muslimerna.
Gösta Hallonsten skriver: ”Att bekämpa den radikala islamismen i Sverige är en polisiär uppgift, men att betona islams närhet till det kristet-europeiska arvet är en uppgift för den som vill värna om Sveriges framtid och goda svenska traditioner.”
Ulf Lönnberg: Visst det är skillnad på den polisiära uppgiften och att betona islams närhet till det kristet-europeiska arvet; men utöver det handlar det i en svensk kontext om statens syn på religionernas plats ute i samhället.
Min ambition är också att värna västerländskt kristen trafikinfo och förvalta det kristet-europeiska arvet. Men inför dagens och morgondagens religiösa landskap i Sverige behöver de politiska partierna utveckla sina egna religionspolitiska mål. Det principiella förhållningssättet ska vara hållbart över tid. Det kräver nya och tydliga positioneringar här och nu.
I Sverige har vi nu ett i vissa stycken ett drastiska erfarenheter av hur vårt religiösa landskap på mindre än två decennier utmanats och fortsätter att omvandlas av extrema religiösa krafter – även med inslag av politiska krav mot svensk lagstiftning och för särbehandling av främst islam.
Det handlar inte här om religiös/teologisk exegetik utan om att skapa förnyad och rättssäker religionspolitik.I västerländsk demokratisk tradition skiljer vi på politik och religion. Nu brådskar det, ty vår religionsfrihet, så som vi tolkar den i Sverige, kräver nu större engagemang för religionsfrihetens tydliga rättigheter och dess mer preciserade begränsningar.
Tudelningen är tydlig även när det gäller religiösa företrädares ingångsvärden.
Imamer som i olika sammanhang gett uttryck för att ”vår politik är densamma som vår religion och vår religion är densamma som vår politik” och som medelst att islam respekterar den svenska lagstiftningen ”så länge muslimer är i minoritet”, kräver nya inrikespolitikst religionspolitiska ställningstaganden
I det sammanhanget vill jag lyfta fram den tyske fd finansministern Wolfgang Schäubes yttrande: ”Staten kan inte och ska inte ansvara för nåden men har i sin uppgift att skapa förutsättningar för att den enskilde kan agera barmhärtigt.”
All religiositet är inte av godo. Religioners yttringar kan inte och ska inte lämnas vind för våg utan den demokratiska rättsstatens religionsfrihet med tydligare rättigheter och mer preciserade begränsningar.
”De permanenta ökningarna, som av Liberalernas partiledare presenterades som en sänkning följer retoriskt regeringen Kristerssons Orwellska retorik Begrepp som ”firhet” och ”besparing” töms på sitt innehåll och fylls med nytt innehåll. Som till exempel repressiva lagar och permanenta kostnadsökningar.
Tillskotten kommer inte heller ha några egentliga krav på sig efter att Kristdemokraterna tvingat Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna att stoppa den proposition som skulle göra de flesta statsbidrag till religiösa och etniska organisationer omöjliga.
Existentiell hälsa och det andliga perspektivet är med Kristdemokraternas synsätt ett allmänintresse. Där alla ska bidra via skattsedeln oavsett egen trosuppfattning eller ingen trosuppfattning.”
Ulf Lönnberg; WHO ska vi hålla koll på, när tro och andlig styrka ska definieras, främjas eller styras av internationella organ blir det förr eller senare en dragkamp om tron och religion.
FRÅN NÄTET:
”WHO:s syn på existentiell hälsa
Världshälsoorganisationen brukar tala om den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Allt det berörs i verktygets olika teman.
Men WHO talar också om den existentiella hälsan, som handlar om förhållningssättet till det sammanhang vi lever i. En undersökning som WHO genomförde 2006 i arton länder från olika världsdelar visade ett samband mellan existentiell hälsa och fysiska och psykiska mått på hälsa.
I sina studier har WHO identifierat åtta aspekter av existentiell hälsa. De går under beteckningarna inre harmoni, förundran, mening i livet, andlig styrka och närhet, helhet, hopp och tro som resurs.Mer info se länk”
