– Vår målsättning är att kristen utbildning ska utgöra en positiv påverkan på hela skolväsendet, säger Bo Nyberg, en av de svenska deltagarna vid mötet där man fattade beslut om en ny allians för kristen utbildning i Europa.”
En gemensam utmaning för europeiska kristna skolor är det sekulära och humanistiska övertagandet av skolan i västvärlden.
– I Sverige ska kristna skolor vara så lite kristna som möjligt medan de i Tyskland inte får kalla sig kristna skolor om de inte är tydliga med sin kristna profil. Jag tror det är viktigt att vi är emot det som är dåligt, men ännu viktigare att vi är för det som är bra, säger Bo Nyberg.
Ester Herlin-Karnell, Professor i EU-rätt vid Göteborgs universitet (skärmdump från gu.se)
Professor Ester Herlin-Karnell väcker frågan om koranbränningarna i Sverige bör stävjas genom ändring i ordningslagen eller andra åtgärder i solidaritetspliktens namn mot EU.
Ester Herlin-Karnell skriver på Dagens Juridik Debatt den 11/7:
”När det gäller Koranbränning bör frågan ställas om det är rimligt att en enskild har rätt att bränna utanför tex en moské eller ambassad – – på annat anvisat ställe för att det annars utgör ett hatbrott – – [med] säkerhetshot för alla medlemsstater i EU, då det finns en omfattande solidaritetsplikt inom EU-rätten.” (frågan om ”det systematiska missbruket av personuppgifter i Sverige” berörs inte i denna replik.)
Professorns diskuterade förändringar/inskränkningar i yttrandefriheten skulle i prakten omdana Sveriges religiösa landskap än mer i muslimsk riktning. Det skulle försvaga Sveriges position i Europa som sekulär demokratisk rättstat utan blasfemilagar.
Det handlar här om ett religionspolitiskt vägval för framtiden: I Sverige ska vi hålla fast vid nationell lagstiftning som manifesterar statens sekulära förhållningssätt till religionerna och att religionstillämpning och -utövning i Sverige förblir en privat angelägenhet.
Ester Herlin-Karnell påminner om den omfattande solidaritetsplikten inom EU-rätten och att fortsatta koranbränningar vid ambassader och moskéer skulle kunna öka politiska och religiösa säkerhetshot också mot fler EU-länder än Sverige. Men en eftergiftspolitik med nya blasfemilagar i Sverige skulle påverka det politiska och religiösa omvandlingstryck också utanför våra gränser. Solidaritetsplikt kan inte vara enkelriktad.
Redan idag finns olika ingångsvärden till exempelvis Tysklands konstitution på kristna värderingar (med t o m naturrätten inkluderad) och Frankrikes sedan revolutionen grundade sekularism – laïcité. Solidaritetsplikten är därmed dubbelriktad och EU:s medlemstater kan därmed rättssäkert parera även muslimskt religiösa och politiska påtryckningar.
Ester Herlin-Karnell blickar mot ett Sverige som hyllar ”mottot ’lagom’ är bäst” och att det skulle vara mot Sveriges politiska tradition att hålla fast vid den yttrande- och åsiktsfrihet vi sedan länge värnar. Ester Herlin-Karnell förutspår att ett proportionalitetstest, beträffande inskränkningar av individers rättigheter mot det religiösa kollektivets rättigheter skulle, i en svensk EU-kontext, tala för ändring i ordningslagen och/eller inskränkningar med blasfemilag.
Enligt Europakonventionen, artikel 9, är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. I detta finns också en dubbelriktad solidaritetsplikt.
Muslimskt politiska ledare gör anspråk på större plats i landets offentliga rum och de pretenderar på att tillämpa normer, regler och lagar som vilar på bokstavstolkning av Koranen. Det är politiska uttryck som ska motarbetas politiskt i Sverige inom våra demokratiska och konstitutionella villkor. Det ska också återspeglas i vårt lagstiftningsarbete.
Av de tre abrahamitiska religionerna har kristendom och judendom över tid inordnats under demokratiskt grundlagsfäst religionsfrihet. I muslimska stater, där mestadels diktatur och teokrati råder, vilar den moraliska och politiska rättsordningen på Koranen som rättskälla. Det visar att religionerna främst i de västerländska demokratierna har tyglats politiskt medan islam tvärtom styr och kontrollerar politiken i de muslimska teokratierna.
Sverige alltjämt och framgent ska vila på det kontinentaleuropeiska rättssystemet och på den västerländskt kristna tradition som har tjänat och som tjänar oss väl.
