”Lägg ner muslimska friskolor – de bidrar inte med något positivt”

Richard Jomshof (sd)

Richard Jomshof redogör för en rad dokumenterade fall av fusk i och misskötsel av muslimska friskolor. Han skriver:

Jag är dock inte förvånad att det är så verkligheten ser ut. Islam bygger nämligen på en helt annan värdegrund än vad kristendomen gör. Skillnaden mellan islam och kristendom är lika stor som den mellan exempelvis liberalism och nationalsocialism. De muslimska friskolorna har ingenting positivt att bidra med. De bidrar endast till att ytterligare förstärka segregation och utanförskap samtidigt som vi ger islamisterna redskapen att ytterligare flytta fram sina positioner. Genom att lägga ned dessa skolor ger vi i stället dessa barn en möjlighet att gå i vanliga skolor och förhoppningsvis en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället.

Länk till artikeln i Dagen

Göteborgs-Posten: Pojk- och flickklasser i dansk skola

”En skola på den danska ön Bornholm delar upp åttondeklassare i en pojk- respektive flickklass. Motiveringen är att pojkar och flickor stör varandra. Men tilltaget väcker undran och ilska hos föräldrar.”

https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/pojk-och-flickklasser-i-dansk-skola-1.63148335

Ulf Lönnberg; Anmärkningsvärt. Danmark har i flera avseende tagit sig an kulturellt och religiöst forntida traditioner som exempelvis de islamska extrempolitiska krafterna vill återinföra: könsseparerad skolundervisning är en åtgärd i deras arsenal. Här borde de konservativa och liberala krafterna göra gemensam sak mot reaktionära populister som ovetandes går bakåtsträvare och religiösa extremister till mötes.

Intressant om neutralitetspolicy och hygienisk slöja i sjukvården

Lag&Avtal skriver att Neutralitetspolicy kan vara indirekt diskriminering: ”Huruvida en neutralitetspolicy är indirekt diskriminerande kräver en prövning i flera steg.

EU-domstolen kumulerade de båda målen. I sin dom konstaterade EU-domstolen att det följer av 2017 års domar att en arbetsgivare får uppställa riktlinjer som förbjuder användning av synliga religiösa symboler utan att det utgör direkt diskriminering om den tillämpas konsekvent och på samma sätt för alla arbetstagare oberoende av vilken religion de har.” Länk till Lag & Avtal

SVT rapporterar om Örebro kommun. Det ärven av få som delar ut slöjor med arbetskläder.

– Vi arbetar aktivt för icke-diskriminerande arbetsplatser, säger Camilla Hofwander, verksamhetschef för vård- och omsorgsboenden Örebro kommun. Länk till SVT

Tre debattartiklar om religionskunskap i läroplanen idag och i morgon

Camilla Grepes syn på religionskunskapens plats i skolans läroplan har intressanta ingångar till både Humanisternas och min debattartikel om hur religionskunskap och näraliggande ämnen bör behandlas i en ny läroplan för skolan.

Camilla Grepe: Splittrad rest av förlegat ämne

Humanisterna: Namnbyte kan ge mer avspänd relation till religion

Ulf Lönnberg: Humanisternas förslag utan precision

RÄTTELSE i REPLIKEN till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

På förfrågan fick jag följde fakta från Kalmar kommun

”Skribenten hänvisar till en policy från Kalmar kommun. Någon sådan policy finns inte.

Däremot finns information kring fasta (exempelvis ramadan) som i vissa fall går ut till vårdnadshavare.

Den typen av information skickas direkt från skolor/rektorer till vårdnadshavare.”

Länk till REPLIKEN till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

Replik till Valley Ghanem, muslim och stats­vetare, som skriver om barns fasta i skolan

Valley Ghanem tycker att den religiöst påbjudna fastan för barn i skolan ifrågasätts med felaktiga ingångsvärden (i sin Insändare i DN 28/4): ”Vissa skolor tror sig veta bättre än muslimska föräldrar vad som är bäst för deras barns fysiska och psykiska hälsa”.

Valley Ghanem berättar om skolor som ”för indirekt registrering av religiös tillhörighet” då barnen får räcka upphandling för att läraren ska veta vilka som är muslimer – och som fastar. På den punkten är kritiken berättigad, om sådana barnregister förs måste saken granskas av i första hand Skolverket.

Utöver det lyfter Valley Ghanem särskilt tre aktörers skrivningar som rör skolbarn under ramadan:

Bjurhovdaskolan, Västerås: ”Det är jätteviktigt att barnen inte fastar i skolan (…) en regel som måste följas för barnens skull.”

Internationella Engelska skolan, Landskrona: ”Uppmanar (…) föräldrarna att inte låta barnen delta i fastan …”

Kalmar kommun: ”Religion är en privat angelägenhet och bör utövas i hemmet.”

Det finns goda skäl för skolledningar att ta sig an frågan om barns fasta i skolan. Föräldrars påbjudna fasta väcker oro för barnens hälsa och deras förutsättningar att orka med skolarbetet och det måste skolan förhålla sig till. (Men någon orosanmälan hittills känner jag inte till.)

Det gäller också om elever p g a dålig matkvalitet eller usel matsalsmiljö skulle vägra att äta skollunch. Då skulle ansvaret för att barnen klarade skolarbetet vara uppenbart.

Kalmars kommuns policyskrivning om att ”religionen – – bör utövas i hemmet” må sticka i ögonen men det finns flera skäl för politiker i den demokratiska rättsstaten att förhålla sig till religionerna. Det gäller slöja på skolbarn, skilda badtider för pojkar och flickor, månggifte och även de religiösa högtiders utrymme i samhället.

Under flera år fick Jehovas Vittnen inga statliga eftersom de inte accepterar blodtransfusioner. Men förra året betalade staten ut bidrag efter en tidigare dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD 2011 ref. 10) som tog fasta på att Jehovas vittnen nu uppmanar medlemmarna att samarbeta med sjukvården när det beslutas att ett barn ska få blodtransfusion.

I Sverige tillåter vi inte att föräldrar hälsovådligt svälter sina barn eller vägrar dem nödvändig sjukvård för att följa sina religiösa påbud. Religiöst påbjudna plikter får aldrig trumfa gällande lagstiftning.

I Sverige ska ska vi ingripa mot föräldrar som låter sin religiösa övertygelse få allvarliga, skadliga och negativa konsekvenser för barns liv och hälsa och för vår samhällsutveckling.

Den dusten ska vi ta politiskt med föräldrar och inte direkt mot under skolpliktstiden. De kan ju senare som myndiga göra egna vägval på en religiös eller traditions grund.

Sverige har rätt att genom lagstiftning – inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter – att förbjuda utmanande religiösa uttryck och traditioner. Religionsfriheten är inte gränslös. Dags nu för de politiska partierna att positionera sig för religionsfrihetens tydliga rättigheter och nya preciserade begränsningar.

Ulf Lönnberg