Bengt Sareld: Läs gärna urkunderna, men sluta aldrig tänka själv.

Bengt Sareld, Fil. mag. och pensionerad IT-konsult

Alla föreställningar om gudar är i grunden människans försök att begripa något av det som är obegripligt. Något som är bortom människans förmåga att förstå. Hur ska man kunna begripa sig på det som är existensens upphov? Och det är inga småsaker till existens vi pratar om: Så där 40 miljarder ljusår till den mest avlägsna galaxen. Och antalet galaxer – oräkneligt.

Bibeln skrevs under loppet av ett par tusen år. Vi ser av bibeltexterna att bilden av Gud har utvecklats under tidens lopp. Från stamgud till nationens gud, och vidare till hela världens Gud.

Även efter att bibeln som bok är färdigskriven och avslutad har det skett en fortsatt tankens utveckling. Förändrad världsbild har inte gått kristendomens företrädare obemärkt förbi. Nya insikter har påverkat gudsbilden. Ganska kraftigt faktiskt. Idag har du svårt att hitta en kyrka med 1800-talets helvetesförkunnelse, t ex.

För de flesta som är troende sker också en individuell utveckling av gudsbilden. I barnaåren har man svårt att ta till sig annat än en tydligt antropomorf bild av Gud, en bild som med växande insikter förändras, ofta till en större grad av otydlighet. Otydligheten är inte sällan en följd av insikten om det omöjliga att förstå sig på ett så pretentiöst begrepp som en gud. Hjalmar Söderberg har i ”En herrelös hund” väl beskrivit den förlust av trygghet som en sådan växande insikt medför.

Begreppet bokstavstro går på tvärs mot tanken på en utvecklad gudsbild. Med bokstavstro är gudsbilden fastlåst vid texter som är flera tusen år gamla. Det skapar ett tänkandets stagnation som kan upplevas som trygghet i en föränderlig och orolig värld, men denna bokstavstrons stagnation bär också på ett farligt gift. Vi har motbjudande texter i bibeln. Och om man tar dem bokstavligt kan följderna bli katastrofala.

Kristendomen har ett visst skydd mot denna stagnation genom att Jesus själv visade så tydliga tecken på protest mot en stel och tankebefriad tolkning av sin tids heliga texter. Han var lite av rebell! Och den som bekänner sig som kristen är kallad att följa Jesus. Men Jesus är samtidigt mångtydig, och i evangelierna finns även uttalanden som graviterar åt bokstavstro.

Inom islam är problemen med bokstavstro mångdubbelt värre. Där finns i teologin en överväldigande betoning på bokstavstrogen förståelse av koranen och de övriga heliga texterna, och uppmuntran till nytänkande och förändring ligger nära nollstrecket. Det förödande resultatet är också lätt att avläsa genom ett studium av dagens islamdominerade länder, med dess påträngande stagnation och trånga världsbild som genomsyrar allt i samhället.

Mitt motto, efter ett liv där den här typen av frågor varit levande, är som följer:
LÄS GÄRNA URKUNDERNA, MEN SLUTA ALDRIG TÄNKA SJÄLV!

Koranbränning hotar inte muslimers religionsfrihet

Jacob Rudenstrand

Gästkrönika i Kvartal (kan ligga bakom betalvägg) av Jacob Rudenstrand från Svenska evangeliska alliansen.

”Anklagelser om att kränka religiösa känslor och krav på blasfemilagar, är snarare ett uttryck för att begränsa religionskritik och -frihet. Lösningen på polarisering är inte att förbjuda stötande uttryck, utan att ägna sig åt mer och bättre uttryck och debatt.”

”Det var inte för intet som Europaparlamentet häromveckan, i sin årsrapport för 2022 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen, kraftfullt markerade mot hädelselagar.”