Bild: Teckning av Ulf Lönnberg – länk till pressklipp från 2018 Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, är positiv till böneutrop från moskén i Växjö.
Under rubriken Cum aestimatione i Signum av GÖSTA HALLONSTEN får vi en intressant kommentar till Andra Vatikankonciliets deklaration om förhållandet till andra religioner där katolska kyrkan ser ”med uppskattning” på muslimerna.
Gösta Hallonsten skriver: ”Att bekämpa den radikala islamismen i Sverige är en polisiär uppgift, men att betona islams närhet till det kristet-europeiska arvet är en uppgift för den som vill värna om Sveriges framtid och goda svenska traditioner.”
Ulf Lönnberg: Visst det är skillnad på den polisiära uppgiften och att betona islams närhet till det kristet-europeiska arvet; men utöver det handlar det i en svensk kontext om statens syn på religionernas plats ute i samhället.
Min ambition är också att värna västerländskt kristen trafikinfo och förvalta det kristet-europeiska arvet. Men inför dagens och morgondagens religiösa landskap i Sverige behöver de politiska partierna utveckla sina egna religionspolitiska mål. Det principiella förhållningssättet ska vara hållbart över tid. Det kräver nya och tydliga positioneringar här och nu.
I Sverige har vi nu ett i vissa stycken ett drastiska erfarenheter av hur vårt religiösa landskap på mindre än två decennier utmanats och fortsätter att omvandlas av extrema religiösa krafter – även med inslag av politiska krav mot svensk lagstiftning och för särbehandling av främst islam.
Det handlar inte här om religiös/teologisk exegetik utan om att skapa förnyad och rättssäker religionspolitik. I västerländsk demokratisk tradition skiljer vi på politik och religion. Nu brådskar det, ty vår religionsfrihet, så som vi tolkar den i Sverige, kräver nu större engagemang för religionsfrihetens tydliga rättigheter och dess mer preciserade begränsningar.
Tudelningen är tydlig även när det gäller religiösa företrädares ingångsvärden.
Imamer som i olika sammanhang gett uttryck för att ”vår politik är densamma som vår religion och vår religion är densamma som vår politik” och som medelst att islam respekterar den svenska lagstiftningen ”så länge muslimer är i minoritet”, kräver nya inrikespolitikst religionspolitiska ställningstaganden
I det sammanhanget vill jag lyfta fram den tyske fd finansministern Wolfgang Schäubes yttrande: ”Staten kan inte och ska inte ansvara för nåden men har i sin uppgift att skapa förutsättningar för att den enskilde kan agera barmhärtigt.”
All religiositet är inte av godo. Religioners yttringar kan inte och ska inte lämnas vind för våg utan den demokratiska rättsstatens religionsfrihet med tydligare rättigheter och mer preciserade begränsningar.
Ulf Lönnberg
