Fredrik Johansson: Lämnade M kyrkan i händerna på S?

Fredrik Johansson är kommunikationsrådgivare, tidigare Politisk planeringschef vid Moderaternas Riksorganisation och Huvudsekreterare i den Moderata Idéprogramsgruppen.

”Ur ett borgerligt perspektiv var avpolitiseringen av kyrkan en konsekvens av det konstitutionella beslutet att skilja staten från kyrkan. Eller borde ha varit. Som någon konstaterade: vi har gått från en statskyrka till en partikyrka. – – – Vad som hände i fallet kyrkan ar att moderater med flera drog sig tillbaka, samtidigt som S stod kvar. I en artikel i SvD skrev den dåvarande Partisekreteraren Sofia Arkelsten och den moderata parti- och kyrkostyrelseledamoten Hans Wallmark att:

”” När det nu gått mer än tio år sedan de förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten finns det också anledning för partierna att fundera huruvida dessa aktivt ska agera inom Svenska kyrkan eller istället dra sig tillbaka och tydligare markera skillnaden mellan det civila samhället å ena sidan och de politiska organisationerna å den andra.””

Länk till Svensk tidskrift

Annika Borg: Helig rätt att häda

”Sveriges kristna råd säger i samma uttalande att de motsätter sig medvetna kränkningar av människors tro. Det är inte första gången de formulerar sig på liknande sätt. Kyrkoledarna är således inte några vi kan hålla i handen när våra grundläggande friheter ifrågasätts eller ruckas.” Till Axess

Politisk rekryterare för ett kalifat i Järva

Dags att uppmärksamma dina politiker lokalt och nationellt.

Mycket angeläget att känna till och reagera på denna pågående opinionsbildning

LYSSNA Till SVT 1 MINUT

1) Känner din politiker till detta?

2) Hur reagerar han eller hon på detta?

Se också

I Märsta 2015 och i Järfälla idag: Konvertera till islam eller dö

Religionsfrihet, en icke-fråga för Ann Linde (s)

Tidningen Dagen (27ds) granskar utrikesministerns blinda fläck.

”Och när hon på torsdagen talade i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), där Sverige just tillträtt som ordförandeland, avstod hon från att ta stafettpinnen från företrädarlandet Albanien som så sent som i november kraftfullt väckte frågan om religionsfrihet på nätet.Länk till Dagens ledare

Utrikesdeklarationen

I sammanhanget är det läge att påminna om att utan en grundlagsfäst religionsfrihet med rättigheter och begränsningar fungerar ingen demokrati.

Inför valet 2022 behöver de politiska partierna i Sverige utveckla en förutsägbar rättssäker och uppdaterad religionsfrihet för att upprätthålla Sverige som demokratisk rättsstat. Följ gärna bloggen Svensk Religionspolitisk Debatt

Frankrike – mot religiöst tvång

”Frankrikes underhus – – röstade – – igenom ett lagförslag som skärper förbud mot vissa religiösa sedvänjor – – och tvång. Syftet med lagen – – är att motverka en islamistisk utveckling i landet.”

”Lagen lades fram inför parlamentet på dagen 115 år efter det att den lag som fastställde åtskillnad av stat och religion antogs.”

Till DNs artikel 16/2 -21

Om religionsfrihet, virus och statsmakt

JAKOB LÖNDAHL och ANDERS PILTZ:

Vi får aldrig glömma att det är viruset som är vår fiende, inte statsmakterna. All retorik som spelar ut myndigheternas plikt att skydda medborgarna mot de troendes rättigheter att samlas för gudstjänst måste undvikas. Det är en kristen plikt att visa vad begreppet samhällssolidaritet betyder i handling.

Signum

Med religionsfobi vänder Humanisterna värderingsfrågorna ryggen

Trossamfunden har inget monopol när det gäller människovärdesfrågor, skriver David Rönnegard, Humanisternas ordförande på SydsvenskanDebatt(12ds).

David Rönnegard, Humanisternas ordf

Det har inte heller några andra idéburna organisationer som verkar för sina filosofiska eller andra ideala tankemodeller.

Redan i april sade FN:s generalsekreterare António Guterres att ”Coronapandemin är den värsta globala krisen sedan andra världskriget [och att] smittan är en kris som hotar hela världens befolkning och kommer att orsaka en recession som antagligen saknar motstycke i den moderna historien.”

David Rönnegard värnar med rätta gränssnittet mellan politik å ena sidan och religion, filosofi och livsåskådning med olika förtecken å den andra. Men han tycks inte se någon situation då de politiska ledarna skulle ha anledning att lyssna till – eller ens orientera sig om – hur aktörer utanför politiken formar olika ingångsvärden på människovärdesfrågor.

Regeringen och hela samhället är nu försatt i ett läge av sådan dignitet att vi omöjligen kan bedöma konsekvenserna av pandemin.

Mot den bakgrunden, och Sveriges annorlunda pandemihantering, är det stora förväntningar på den nu tillsatta Coronakommissionen. Förhoppningsvis ger regeringsuppdragets ”utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19” några svar.

Många har kritiserat kommissionens sammansättning för svag medicinsk förankring. Humanisterna, å sin sida, reagerar starkast på att en präst ingår i den brokiga samlingen.

Regeringen tog helt enkelt en genväg när de skrev uppdraget och tillsatte med Coronakommissionen. Istället borde två kommissioner tillsats med vardera egen medicinsk/epidemiologisk och psykosocial kompetens.

När det gäller människovärdesfrågorna snavar Humanisterna på sina egna fördomar. De anser att eftersom ingen har monopol på människovärdesfrågorna ska politikerna inte alls ta sig an dessa när coronahanteringen ska utvärderas medicinskt och socialt.

Tvärtom borde Humanisterna tagit sitt eget ideal ad notan (enligt deras hemsida): ”Vi förhåller oss till omvärlden med nyfikenhet och kritiskt tänkande, och fördömer dogmatism. Det finns inga givna svar som inte kan ifrågasättas – – – Vi förespråkar att vi människor skapar vår egen mening med våra liv.”

Humanisterna hade vunnit stor respekt om de erbjudit sin kompetens i lämpligt forum och inte utestängt sig själva och andra som arbetar med människovärdesfrågorna utifrån sina respektive tankemodeller.

Humanisternas religionsfobi triggades av Sveriges Kristna Råd, SKR, som avslutade en Debattartikel i Dagens Nyheter (den 24/6 -20) med ”Människovärdesfrågan bör vara en självklar grund för bedömningen. I kommissionens arbete bör därför representanter för trossamfunden självklart finnas med.”

Humanisterna, SKR och andra aktörer med fokus på livsåskådning och människovärde bör med sina ingångsvärden ta sig an samhällets och medborgarnas rehabilitering under och efter coronan – alldeles oavsett om regeringen ber om någon kommissionsmedverkan eller ej.

Ulf Lönnberg, Stockholm