Anders Johnson: En ofullbordad resa mot religionsfrihet

Förlagets infotext: Koranbränningar och muslimska böneutrop har gjort att frågor om religionsfrihet har blivit politiskt brännbara. Men detta är inget nytt. Den svenska religionsfrihetens historia har ofta varit dramatisk med bland annat bokbål i Hälsingland, dödsdomar och landsförvisningar. Fortfarande finns det flera begränsningar i den svenska religionsfriheten.

Ulf Lönnberg: En nödvändig info-text för sakligt samtal om religionsfriheten – och inför utformningen av morgondagens politik om religionernas plats och utrymme i Sverige.

Sjölander i Bulletin idag: De ickefanatiska muslimerna

Han frågar: Kommer Sveriges muslimer att vända sin religion ryggen? 

Sveriges integrationsproblem framställs alltför ofta som en kulturkrock mellan islam och Sverige. Men snarare är det en kulturkrock mellan österländsk kultur i allmänhet och Sverige. Även kristna och andra religiösa minoriteter från dessa områden har liknande integrationsproblem som muslimerna. Kulturen är större än religionen. Ett ensidigt fokus på islam som religion snarare än islam som kultursfär riskerar att leda oss vilse.

Länk till artikeln

Ulf Lönnberg: Ska man våga tro på detta? All korrekt info är av värde. Läs och begrunda utredningen Postmuslimer – om sekularitet i ett mångreligiöst Sverige OBS rapporten från 2023

Forskning,se: Kristna och muslimer önskar större familjer

Erik Carlsson, nybliven doktor i demografi (bild, skärmdump från http://www.su.se)

Religiositet spelar roll för hur många barn man vill ha – och får. Men kanske inte på det sätt många tror, enligt en avhandling.

Men huruvida den som är troende är kristen eller muslim verkar spela mindre roll i sammanhanget. ”Religionsfaktorn” handlar i första hand om skillnader mellan icke-religiösa å ena sidan och kristna och muslimer å andra sidan, säger Erik Carlsson.

– Både kristna och muslimer hade högre ideal när det gäller antal barn, intentioner och faktiskt barnafödande än de icke-religiösa, säger Erik Carlsson.

Men huruvida den som är troende är kristen eller muslim verkar spela mindre roll i sammanhanget. ”Religionsfaktorn” handlar i första hand om skillnader mellan icke-religiösa å ena sidan och kristna och muslimer å andra sidan, säger Erik Carlsson.

– Både kristna och muslimer hade högre ideal när det gäller antal barn, intentioner och faktiskt barnafödande än de icke-religiösa, säger Erik Carlsson.

LÄNK https://www.forskning.se/2023/06/27/religiosa-vill-ha-fler-barn-frikyrkor-toppar-listan/

Även professor Jan Hjärpes nominalistiskta utgångspunkt behövs i det religionspolitiska samtalet

Professor Jan Hjärpe reagerar på DAGEN-debatt 10ds på begreppet ”bokstavstroget” i Claphaminstitutets rapport Islamiska värderingar kontra västerländska värderingar.

Ulf Lönnbergs kommentar: Även professor Jan Hjärpes nominalistiskta utgångspunkt behövs i det religionspolitiska samtalet

Professor Jan Hjärpe påpekar att rapportens utgångspunkt är begreppsrealistisk istället för nominalistiskt. Verkligen är brokigare än vad som beskrivs. Jag säger inte emot. Men Jan Hjärpe tar sig inte tid att beröra rapportens reella, faktabaserade och kulturella konfliktytor. De kan inte avfärdas. I rapporten kopplas sjutton konkreta utmaningar, varav viss samsyn må finnas tre fall. Det gäller även med vidare utgångspunkter än begreppet ”bokstavstrogen islam” (vilka?). Btr människors enskilda handlingar generaliserar inte rapporten enligt Hjärpes måttstock. Tvärtom skriver författarna: ”Vi vill understryka att denna nödvändiga och välmotiverade kritik under inga omständigheter får riktas mot muslimer som personer.”

Men även i nominalistiska termer – oavsett religion – ska vi i Sverige motverka vissa religiösa aktörers självpåtagna segregation och somligas oblyga förtryck av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter genom tondöv religiös urkundstillämpning.

Det handlar om att vetenskapligt definiera utmaningarna i vårt religiösa landskap och att utifrån det formulera adekvata politiska åtgärder. Hjärpes kompetens kan här tjäna som hävstång såväl i begreppsmässigt som nominalistiskt formulerat reformarbete.

Ulf Lönnberg

I Dagens Nyheter: Religionsforskare – Salafister tar efter influerare för att locka nya anhängare

”Sammantaget är salafism en snabbt växande inriktning av islam, inte minst bland unga och även i väst. Det konstaterar Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap och föreståndare för IMS – Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet, på Södertörns högskola. Huvudsakligen är det fromhetssalafismen som ökar, snarare än den öppet våldsbejakande formen.”

https://www.dn.se/kultur/religionsforskare-salafister-tar-efter-influerare-for-att-locka-nya-anhangare/

Läs Omar Makram’s analys om att vissa värdesystem är bättre än andra:

”Vi lever i andra tider nu på den del av jordytan vi bebor, och det privilegium som tilldelats religionen har haft sin tid.  Nu är det hög tid för religiös åskådning att behandlas på samma sätt som övrig åskådning.

Vi måste också en gång för alla begrava allt vad identitetspolitik heter, göra oss fullständigt kvitt kollektivistiskt grupptänkande utifrån identitet. Fokus måste återföras till individen och individuella rättigheter, inte gruppers rättigheter.”

>>> Ulf Lönnberg: Han berör religionsfriheten och hur vi bör förhålla sig till denna – återkommer med kommentar att anträda en process i flera steg.

Länk Bullentin

Oskuldsoperstioner måste stoppas

Josefin Malmqvist och Charlotte Broberg (m): ”Att som läkare gå emot rådande evidens är oacceptabelt och läkare som utför denna typ ingrepp bör därför inte få behålla sin läkarlegitimation. De bör därutöver även kunna dömas till kännbara straff. – – Sverige är ett av väldens mest jämställda länder, men tyvärr tyder mycket på att hedersförtrycket ökar.”

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/6zBBvz/forbjud-och-bestraffa-oskuldsoperationerna

”Dags att tala om hederskulturen i frikyrkan”

Erik Lundström

”Vad i kyrkosynen skapar då hederskultur? Jag ser att bibelsynen, den karismatiska förståelsen av världen och förväntan på ungdomar som blivande trons “ambassadörer” gör föräldrarnas uppfostran strängare och särpräglad. I mitt material förekommer bland annat demonutdrivningar i hemmen. Likaså komplicerar och begränsar vikten av helighet, samt det faktum att församlingen är medfostrare. Idén om församlingen som avhängig medlemmarnas enskilda renhet är särskilt ödesdiger.” Länk till debattartikeln