Frankrike – mot religiöst tvång

”Frankrikes underhus – – röstade – – igenom ett lagförslag som skärper förbud mot vissa religiösa sedvänjor – – och tvång. Syftet med lagen – – är att motverka en islamistisk utveckling i landet.”

”Lagen lades fram inför parlamentet på dagen 115 år efter det att den lag som fastställde åtskillnad av stat och religion antogs.”

Till DNs artikel 16/2 -21

Om oskuldskontroller

Omar Makram, sakkunnig GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime:

”Men ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller och ”oskuldsoperationer”, samt förser familjen med oskuldsintyg” Till artikeln

http://www.gp.se/1.40928498

”I Frankrike bubblar ett lågintensivt krig, riktat mot att radikalisera utbildningssystemet.”

Giulio Meotti, kulturredaktör på Il Foglio:

Vi borde ha ägnat mer uppmärksamhet åt det första fallet. – – Om extremisterna har lyckats skrämma Frankrikes skolor och universitet, varför skulle de inte kunna underkuva hela samhället?

https://sv.gatestoneinstitute.org/17029/franska-skolors-religiosa-forvandling

Sveriges kristna råd till försvar för kyrkorestriktioner

Björn Cedersjö, tillförordnad generalsekreterare på SKR (Sveriges kristna råd):

”Jag tror att det finns en tveksamhet hos många att begära särskilda villkor med hänsyn till religionsfriheten. Men här kan man naturligtvis göra olika avvägningar”, skriver han.

VärldenIdag

http://www.varldenidag.se/archive/rep/2020/12/16/jy1h9HelQvO8x8OYGdyYfg/index.xml

Religionspolitik – Vad är det, behövs det?

I

Som demokratisk rättsstat ska Sverige alltjämt och framgent vila på västerländsk judisk-kristen tradition som tjänat och tjänar oss väl. Här ska ingen hindras att utöva sin religion. Här ska ingen behöva acceptera påtvingade och integritetskränkande religiösa uttryck och normer.

Under de senaste decennierna har Sveriges religiösa landskap omdanats. Religionsfriheten har aldrig varit – och ska heller inte vara – gränslös. Idag och för framtiden ska religionsfrihetens rättigheter klargöras och nya begränsningar preciseras för praktisk tillämpning.

Politisk islam, islamistiska aktörer och andra samhällsengagerade med annan religiös hemvist må kännas vid förutsägbara och rättssäkra inskränkningar. Det kommer således att också att gälla kristna religiösa utövare, mest påtagligt när det gäler kyrkopolitiska strukturer som inte hör hemma i en modern demokratisk rättstat. Svenska Kyrkan ska skiljas fullt ut från staten.

Utan den grundlagsfästa religionsfriheten fungerar ingen demokrati. I Sverige, som en västerländsk sekulär rättsstat, behövs nu fokus på ett nytt politiskt sakområde: Religionspolitik. Med en övergripande religionspolitik ska vi precisera religionsfrihetens praktiska rättigheter och begränsningar i samhället och i de offentliga förvaltningarna.

I Sverige ska den sekulära rättsordningen och den västerländskt judiskt-kristna traditionen vårdas och upprätthållas i linje med befolkningens hittills gällande rättsuppfattning.

Religionens plats och roll i samhället hanteras politiskt – indirekt och direkt – som kultur- och idrottsfrågor, skol- och utbildningsfrågor, fritids- och bidragsfrågor, bygg- och planfrågor mm. Religionernas juridiska status styrs genom lagar och förordningar.

Inför valet 2022 behöver partierna positionera sig och redovisa hur de – inom religionsfrihetens ramar – ska hindra religiöst grundade krav på särlagstiftning, integritetskränkande normer och traditioner i skolan, i vardagen och i det sociala umgänget.

II

Sveriges religionspolitiska mål ska rymmas inom FN:s mänskliga rättigheter och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna.

Europakonventionen trädde i kraft som svensk lag den 1 januari 1995. Enligt artikel 9 är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

I Sverige ska religion aldrig vara förbjuden. Ingen medborgare ska heller inte, formellt eller informellt påtvingas någon religion eller livsfilosofi. I Sverige är medborgaren fri att lämna, välja,eller anamma en religiös tro – eller ingen alls. Staten ska inte styra eller lägga sig i vilka politiska, religiösa eller filosofiska inriktningar och övertygelser som individen hyser. I Sverige är religionen den enskildes privata angelägenhet.

Inom de ramarna ska vi garantera religionsfrihetens rättigheter och stadfästa nödvändiga begränsningar.

III

Hitintills finns inga konfessionella partier i Riksdagen.

Nya muslimskt värdeorienterade partier har aviserat att de ska ställa upp regionalt och lokalt och sannolikt också på nationell nivå i valet 2022. Huruvida dessa är uttalat – eller outtalat – konfessionella partier och om något av dem kommer att verka på nationell nivå för särlagstiftning (sharialagar) och nya religiöst anpassade regler och förordningar när det gäller slöja på skolbarn, könsåtskild skolundervisning eller könskilda gymnastik- och badtider mm återstår att se.

Inget hindrar att religiöst orienterade partier ställer upp i allmänna val. Så ska det vara. Politisk islam och andra politiska krafter som verkar för andra rättskällor och rättsordningar ska bemötas politiskt och vår konstituion ska försvaras med politiska argumentation.

Vàclav Havel, dramatiker och Tjeckiens president 1993-2003, skrev i sin bok Sommartankar:

Det beror i hög grad på politikerna vilka sociala krafter de frigör och vilka de undertrycker, om de söker stöd hos det bästa som finns hos varje medborgare eller det sämsta som finns hos varje medborgare.

• Vi har de politiker vi valt

• Vi får de politiker vi väljer

Religiöst omvandlingstryck i Sverige

Ulf Lönnberg

Ökat antal individer i Sverige från totalitära och teokratisk regimer medför en andel extremt religiösa aktörer som kräver parallell religiös rättsordning, religiöst motiverade klädkoder, könsseparerade badtider, böneutrop och olika rättigheter för män och kvinnor.

En mindre andel av de som kommit till Sverige från totalitära och teokratisk regimer kräver i religionsfrihetens namn parallell religiös rättsordning, religiöst motiverade klädkoder, könsseparerade badtider, böneutrop och olika rättigheter för män och kvinnor.

Dags nu att ta ställning för att Sverige alltjämt ska byggas vidare på demokratisk västerländsk judisk-kristen tradition som tjänat och tjänar oss väl.

Under årets allmänna motionstid lämnades drygt 3600 motioner in. Ett 40-tal behandlar i någon form religionernas villkor och tillämpning i Sverige. Vi ser ett begynnande offentligt samtal om religionernas plats i samhället. Det behövs.

I motionen ’Klan- och hederskultur – hot mot demokrati och jämställdhet’ föreslår några mer eller mindre namnkunniga ledamöter gemensamt

-att utrikesförvaltningen ska ha specialkompetens på frågor om barn- och tvångsäktenskap och könsstympning 

-ökad myndighetssamverkan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, 

-att forskningen kartlägger sambandet mellan hedersförtryck, gängkriminalitet och religiös extremism.

Nio ledamöter från alla partier utom (V) och (SD) har skrivit under. Där utöver också riksdagsvilden Amineh Kakabaveh som lämnat Vänsterpartiet. Det visar att partiledningarna saknar strategier för att upprätthålla vår rättsordning och religionsfrihet under rådande religiösa omvandlingstryck. Måhända är deras motion en välkommen försöksballong.

Riksdagsledamöter som värnar rågången mellan politik och religion borde sälla sig till Jan Ericson (M) och Bengt Eliasson (L) som i varsin motion förordar att endast ’civilrättsliga vigslar’ ska förekomma.

Idag har totalt 43 kristna och muslimska organisationer fått vigselrätt från Kammarkollegiet.

Heder åt Evangeliska frikyrkan [EFK] som avsade sig sin vigselrätt i mars 2010. (S), (C) och (SD) säger inget om civilrättsliga vigslar. Men de har aviserat sin partimedverkan i Kyrkovalet 2021. Deras otidsenliga symbios med Svenska Kyrkan är uppenbar.

Hans Eklind (KD) tar ett konkret steg framåt och föreslår att ’Regelbundna och institutionaliserade offentlig böneutrop måste kunna stoppas lokalt oavsett bullernivå’

På den punkten går (SD) längre och kräver totalstopp för böneutrop. Richard Jomshof (SD) föreslår också ’Stopp för utländsk finansiering av moskéer’ Den vägen bör Sverige gå för att hindra fler religiöst extremistiska miljöer.

I (SD)-motionen ’Förbud mot heltäckande muslimsk slöja’ borde istället ett generellt slöjförbud enligt dansk modell föreslagits. Utan att peka ut den muslimska slöjan skulle det ge bättre grund för rättssäkra rättigheter och begränsningar.

Tvärtom vill riksdagsledamoten Leila Ali-Elmi (MP) i sin motion ’Om slöjan’ att religionsfriheten ska tolkas som att det är förbjudet för kommuner att besluta om förbud mot slöja, som exempelvis i Skurups kommun. Här läggs grunden för ett viktigt offentligt samtal om vår religionsfrihet.

Vi kan inte lagstifta fram normer och värderingar. Att ’Vårda Sveriges kristna kulturarv’ kan således i vissa delar vara svårt att förverkliga med träffsäker lagstiftning. Bra att Julia Kronlid (SD) tar sig an uppdraget att bygga vidare på den legala grund vi har! Nämligen lagregleringen av

1 våra helgdagar på kristen tradition

2 att statschefen (kungen och omsider drottningen) ska vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530

3 att skolans läroplan stipulerar att skolan ska arbeta ”i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”

Vår religionsfrihet behöver preciseras med rättigheter och begränsningar utan vilka ingen demokrati fungerar. Inom FN:s mänskliga rättigheter ryms nödvändiga nationella begränsningar. Några av årets inspel under allmänna motionstiden kan bidra till det religionspolitiska samtal som Sverige behöver inför valet 2022.

Ulf Lönnberg

driver bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com