Tomas Appelqvist Universitetslektor i religionsvetenskap, verksam vid lärarutbildningen på Karlstads universitet skriver i slutreplik:
”De kunskaper som odlas i svenska skolor bör, oavsett skolform, givetvis vara fria från ideologisk påverkan. Samtidigt är alla skolor bundna att följa läroplanen, som är ett tydligt värdebaserat dokument. Läroplanens värderingar är också tydligt rotade i en kristen etik, vilket Andersson själv noterar, men samtidigt avvisar eftersom han anser läroplanen vara otidsenlig.”
Richard Jomshof, partisekreterare i sd, poängterar att han ”värderar mycket av det som finns inom kristendomen” och han poängterar att han ”själv saknar gudstro”. Han utvecklar detta i Dagen 10/3 under rubriken Ge muslimska barn en rimlig möjlighet att integreras.
Hans debattartikel är ett tydligt exempel på att även bland oss utan gudstro finns det politiker som granskar och analyserar hur olika religioner i olika grad sätter – positiva och negativa – avtryck i olika rättsordningar, grundlagar, lagar och förordningar.
Det är med en sådan värderingsskala som religion och politik ska hållas åtskilda. Det gäller i allas vårt allmänpolitiska samhällsengagemang och därutöver i särskild grad för våra riksdagsledamöters opinions- och lagstiftningsarbete.
Socialdemokraterna och vänstern såg inte heller detta komma. Skärpta kontroller, demokratikrav, ägarprövning mm är både nödvändigt och bra. För sådana åtgärder finna stort stöd i opinionen.
Men elefanten i rummet är och förblir de muslimska friskolorna. Deras religiösa rötter vilar på grundprincipen att individen är underordnad klanen och att rättsväsendet – som vilar på Koranen som rättskälla – behandlar och dömer män och kvinnor olika, håller skolbarn könsseparerade med normen att pojkar ska kolla hur flickor uppträder enligt religiösa normer. Prygel och dödsstraff finns i straffskalorna.
Bra att Sverigedemokraterna (som enda parti?) – konsekvent värnar vår sekulära, öppna, demokratiska rättsstat och samtidigt utgå från det faktum att islam i grunden inte accepterar annat än Koranen som rättskälla. En sådan religions utopier är inte förenliga med den västerländska kristna traditionen som väl tjänar – och tjänat – vår religionsfrihet, demokrati och rättssäkerhet över tid
Richard Jomshof skriver ”Också tanken omatt varje enskild individ har ett personligt ansvar för sina egna gärningar är grundläggande kristna värden som ligger till grund för vårt demokratiska tänkande, våra lagar och vårt rättsväsende.”
De konfessionella friskolorna kommer att bli en av de stora valfrågorna i höst. Svenskt skolsystem ska vara en del i integrationen av alla barn och främst för de barn som av föräldrar hålls fjättrade i religiöst tvång.
Vi ska bekämpa islamism och andra försök till splittring av landet, skriver KD:s rättspolitiske talesperson, Andreas Carlsson, i denna debattartikel.
Andreas Carlsson (kd)
Vi vill förbjuda utländsk finansiering av moskéer, islamistiska föreningar och stiftelser i Sverige. Finansieringen är en bidragande orsak till framväxten av islamistisk extremism. Saudiarabien, Turkiet och Qatar sponsrar och kontrollerar ett antal moskéer i Sverige idag, som fungerar som propagandakanaler för både de politiska regimerna och den religiösa extremismen.
– Av världens 2,3 miljarder kristna, förvägras i dag över 300 miljoner att fritt få praktisera sin tro, sa Lars Adaktusson med hänvisning till Open Doors statistik.
Han beskrev förföljelse av kristna som ett allvarligt globalt problem som borde tas på större allvar, något han menar inte görs i Sverige.
– Regeringens reaktion på detta är ointresse och likgiltighet, menade Lars Adaktusson.
Richard Jomshof redogör för en rad dokumenterade fall av fusk i och misskötsel av muslimska friskolor. Han skriver:
Jag är dock inte förvånad att det är så verkligheten ser ut. Islam bygger nämligen på en helt annan värdegrund än vad kristendomen gör. Skillnaden mellan islam och kristendom är lika stor som den mellan exempelvis liberalism och nationalsocialism. De muslimska friskolorna har ingenting positivt att bidra med. De bidrar endast till att ytterligare förstärka segregation och utanförskap samtidigt som vi ger islamisterna redskapen att ytterligare flytta fram sina positioner. Genom att lägga ned dessa skolor ger vi i stället dessa barn en möjlighet att gå i vanliga skolor och förhoppningsvis en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället.
– Vi vet sedan tidigare att islamistiska grupper krävt speciallagar för muslimer – i Sverige. Det är en fullkomligt galen tanke. Vår demokrati är utsatt för ett allvarligt hot. Det måste motas.
Det finns ett par saker som behöver göras för att Sverige ska stå bättre rustade mot islamistiska kampanjer.
Förbjud finansiering av moskéer, stiftelser och föreningar från utländska extremister.
Inför ett demokratikrav för bidrag till civilsamhället.
Skydda utsatt personal.
Skärp straffen för den som angriper viktiga samhällsfunktioner.
I muslimska länder är traditionen att man äger sina barn och uppfostrar dem enligt vissa normer som vi inte accepterar. Visst – det handlar om kulturkrock – men när alla immigranter får sakinformation om vår kultur och vår socialtjänstlag, är det det upp till de berörda att följa att svensk lag.
Konstruktivt, bra och ansvarsfullt att Landskrona kommun kontaktar muslimska församlingar, föreningsliv och nattvandrare.
Carina Jording, biträdande chef för individ- och familjeförvaltningen:
– Att få sina barn omhändertagna väcker känslor hos alla grupper i samhället, den reaktionen möter socialtjänsten dagligen. – – det är jätteviktigt att motverka falsk ryktesspridning.
Desinformationskampanjen som de senaste månaderna riktats mot Sverige och främst arabisktalande svenskar ökar nu i styrka efter att den regimkontrollerade kanalen TRT World nu aktivt sprider den vidare. TRT World anses internationellt vara en av det turkiska partiet AKP och regimens viktigaste pr[…]
Bland annat föreslår regeringen att det införs ett så kallat demokrativillkor för att få driva en skola med religiösa inslag. Det skulle innebära att fler uppgifter hämtas in i samband med den ägar- och ledningsprövning som görs och att den som inte står upp för demokratiska värderingar inte får möjlighet att driva skola.
Här måste vi utgå från tydliga principer och som A Braun påpekar: Man måste kräva mätbara mål för bidragen samt verifierbar uppföljning. Det måste vara utgångspunkten. Bra liberalt initiativ i Uppsala. Demokratikriterier i de ansökande föreningarnas ändamålsparagraf är bra och formellt nödvändigt – även om det är lätt att anpassa formuleringarna enligt myndigheters önskemål. Därför måste man utöver det göra det politiska valet att inte dela ut verksamhetsbidrag till religiösa och politiska föreningar. De som vill att exempelvis kristna föreningar ska få bidrag men inte andra religiösa och politiska föreningar kan alltid pröva den frågan i fullmäktige. Sådana beslut kommer att överklagas och prövas i förvaltningsrätt. Slutligen leder till diskussion om vilken nationell lagstiftning vi vill ha på detta område. Föreningsfriheten ger alla rätt att starta en förening med egen finansiering varför indragna kommunala föreningsbidrag inte per definition skulle undergräva religiöst och politiskt föreningsliv. Alltså: Bra om politikerna i Uppsala uppdrar till sina förvaltningar att utarbeta sådana förslag. Även kommunalpolitik är att ta ställning för principer och pröva dem om inte rikspolitikerna går före.
