Han skriver ”Är det rimligt att ha en värdegrund som svänger i takt med känsla, dagsform och politiskt mode? Jag tror inte det, skriver Jan Emanuel.
Vårt samhälle behöver inte mindre av kristna värderingar, utan mer. Inte mindre tänkande och ifrågasättande, utan mer. Vi behöver våra kristna värderingar för att bibehålla öppenhet för oliktänkande, den öppenhet som möjliggjort demokrati, jämlikhet och solidaritet. De kristna värderingar som gett möjlighet till sekularisering, ateism och respekt för andra trosuppfattningar och religioner. Värderingar med påbud att fortsätta tänka och våga fråga: Vad är rimligt?”
Ulf Lönnberg: Läsvärd krönika – inte minst för politiker som antingen jagar opinionssiffror eller sitter still i båten beroende på rådande opinionssiffror ;-)
”Slöjan är ju en symbol för kvinnoförtryck när det används på småbarn och finns till för att skyla sig från mäns blickar, det är ju en sexualisering av barn – det är väldigt problematiskt”, säger Cecilia Elving är ordförande för Liberala kvinnor.
I beslutet från den 12 mars står att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.
– Kortfattat handlar detta om att det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, och det krävs starka skäl att inskränka yttrandefriheten. Detta är grunden i Europakonventionen och därmed också svensk rätt, säger Fredrik Ingblad.
Beslutet är ovanligt utförligt skrivet, säger han, för att förklara de rättsliga grunderna.
Den springande punkten är att det är skillnad mellan att uttrycka missaktning mot människor eller en grupp av människor – och mot en symbol för något.
Gästkrönika i Kvartal (kan ligga bakom betalvägg) av Jacob Rudenstrand från Svenska evangeliska alliansen.
”Anklagelser om att kränka religiösa känslor och krav på blasfemilagar, är snarare ett uttryck för att begränsa religionskritik och -frihet. Lösningen på polarisering är inte att förbjuda stötande uttryck, utan att ägna sig åt mer och bättre uttryck och debatt.”
”Det var inte för intet som Europaparlamentet häromveckan, i sin årsrapport för 2022 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen, kraftfullt markerade mot hädelselagar.”
”Skriver i Bullentin idag: ”Om Joel Halldorfs analys pekar åt rätt håll är det dags för politiska ställningstaganden, inte minst hos regeringsunderlaget M, KD och SD. Svenska kyrkan är ju inte vilket samfund som helst. Den det enda religiösa samfundet som regleras i lag”
För dig som ännu inte fått del av studien hålls nu i januari två releasesamlingar i Stockholm respektive Göteborg, i Stockholm i S:ta Eugenia kyrka där det blir mingel och boksamtal med Thomas Idergard och mig, tors 12/1 kl 19. För den som inte kan närvara på plats direktsänds samlingen även på www.sanktaeugenia.se/live. I Göteborg bjuder nätverket Vägen in till seminarium om boken i Johannebergskyrkans församlingshem, lör 21/1 kl 11-13. Till Göteborgssamlingen får man gärna föranmäla sig, sven.lunden@gmail.com Varmt välkommen med på någon av dessa samlingar!
Ulf Lönnbergr kommentar: Ett angeläget seminarium för oss som utifrån vår existensiella övertygelse, ideologiska kompass och politiska positionering vill verka för ett religiöst landskap i Sverige med religionsfrihetens tydligare rättigheter och preciserade begränsningar inom ramen för FN:s konventioner. >>>Se gärna den korta texten på min blogg Svensk Religionspolitisk Debatt
”…lagförslaget handlar om de religiösa ledare som i religionsfrihetens namn tar sig rätten att avvika från skolans läroplan och trotsa angivna demokratikriterier. Mot fiffel och bedrägeri har vi redan fungerande lagstiftning, även ägar- och ledningsprövning.”.
Imam uttalade sig suddigt om boskillnad mellan sekulär demokratisk rättsordning och Koranen som tillämpad lagtext utan parlamentarisk process.
Imam Anwar Olwan (foto Ulf Lönnberg)
Koranbrännig var inte huvudfrågan men självklart viktigt att inte gå förbi på Fri Tankes existentiella salong om gränsdragning mellan religion och politik (Kulturhuset den 19ds). Måhända för breddat perspektiv modererade både Joel Halldorf och Christer Sturmark den inbjudna panelen: Anna Nachman, begravningsansvarig på Judiska församlingen i Stockholm, Awad Olwan, pensionerad imam, Ulf Gustafsson, förbundssekreterare i Humanisterna Lars Gårdfeldt, präst i Svenska kyrkan Dominik Terstriep, Sankta Eugenia katolska församling i Stockholm.
Awad Olwan är imanen som initierade Guds Hus-byggnaden i Fisksätra, den består av tre delar: kyrkan, moskén och ett inomhustorg dem emellan. På hemsidan för Svenska kyrkan, Nacka församling står det:
Citat från Nackaförsamlingens hemsida:
Guds Hus är ett interreligiöst ett fredsprojekt i Fisksätra där Svenska kyrkan, Stockholms katolska stift och Muslimernas förening i Nacka samverkar. Tanken är att skapa en mötesplats för kristna och muslimer, motverka främlingskap och istället utveckla vänskap och respekt för varandra.
Awad Olwan förklarade att islam består, som andra religioner, av ett otal varierande versioner med olika urkundstolkningar, former av traditionellt utövande och praktisk tillämpning över tid. Med Koranen i hand sade han att det finns en religion med Guds ord som är Koranen (som jag uppfattade som hans religion) att utgå ifrån parallellt med ett otal olika varianter och versioner av islam. I den kontexten definierade han religionen som mjukvaran och verkligheten som hårdvaran i ett existentiellt gränssnitt att förhålla sig till.
Awad Olwan analyser – och tillämpar? – alltså praktiska gränslinjer mellan religion och verklighet i sin egen existensiella orientering.
Med anledning av upploppen under påskhelgen fick paneldeltagarna frågan om koranbränning ska vara förbjuden i svensk lag. Alla, utom imam Awad Olwan, var tydligt emot sådan lag samtidigt som de motiverade sitt ställningstagande eller spekulerade om koranbrännares motiv och målsättning.
Anwar Olwan å sin sida duckade för frågan, För honom var det viktigare i det konkreta fallet att få möjlighet att tala med en koranbrännare och fråga om dennes motiv och att peka på annat och mer konstruktivt agerande för att försvara sin tro.
Imam Anwar Olwan sade sig också vara övertygad om att nästa generation muslimer i Sverige ska göra bättre än tidigare generationer och delta i debatten för att öka förståelsen mellan muslimer och majoritetssamhället. Som i många andra länder, lade han till. Och anknöt till vad han sa i debattens inledning: Vår moské i Fisksätra använder vi mest för bön, diskussioner som den vi har här idag är sällsynta. Här har västerlandet visat en väg framåt.
Anwar Olwan uttalade aldrig något ställningstagande i frågan om förbud i svensk lag mot koranbränning eller hädelselagar.
Imam Anwar Olwan kunde lätt ha knutit an till sin liknelse om religionen som mjukvara och satt den mot gällande lagstiftning i Sverige som verklighetens hårdvara i sin syn på boskillnad mellan sekulär demokratisk rättsordning och Koranen som tillämpad lagtext utan parlamentarisk process.
Jag fortsätter gärna det offentliga samtalet med imam Anwar Olwan och detta helst nu i begynnande valtider.
Ulf Lönnbergs kommentar: Den fortsatta rättsliga prövningen kommer att visa på om rekvisiten för att vägra studieförbundet kommunala ekonomiska bidrag. Krav på tillämpningen av studieförbundets stadgefästa demokratiska värderingar kommer också att prövas. Denna process kan bli startpunkten för att vi i Sverige vidareutvecklar religionsfrihetens definierade rättigheter och preciserade begränsningar inom ramen för FNs mänskliga rättigheter.
Alltinget skriver: ”Kommunala tjänstemän utredde förbundet och kom fram till att de levde upp till bidragskraven. Men i februari i år, avslogs ansökan igen av socialnämnden, enligt GP. En majoritet av politikerna vill att förbundet utreds ytterligare innan de får grönt ljus.”
”Men Ibn Rushd hävdar att de inte har blivit bedömda på samma sätt som andra studieförbund. I stället menar de sig ha blivit ”utdömda på förhand” och hävdar att avslaget är ”islamofobiskt motiverat”.
