(s), (c) och (sd) släpper inte taget om religion och kyrka

Socialdemokraterna är nu största parti inför kyrkovalet (31%) och (s) är ett av tre riksdagspartier som inte släppt taget om religionen och kyrkans inre angelägenheter.

Vid kyrkovalet sönd 19 sept i år har alla medlemmar i Svenska kyrkan rösträtt (de ska ha fyllt 16 år).

Inför förra kyrkovalet sade Stefan Löfven att ”vi vill ha en modern folkkyrka som utstrålar framtidstro – – – vi socialdemokrater anser att den öppna folkkyrkan ska vila på samma värden som den svenska modellen” (SvD 31/8 17). För ett år sedan Stefan Löfven också att han aldrig kommer att kritisera islam.

Alla religioner måste i ett demokratiskt rättssamhälle kritiseras om och när de påtvingar medborgare särskilda påbud och i ett sådant samhälle hör partibildningar inom en kyrka heller inte hemma.

Vid kyrkovalet sönd Kyrkovalet – demokrati i kyrkan. Söndagen den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Alla medlemmar som är 16 år

Annie Lööf säger nu inför kyrkovalet 2021 ungefär samma som han sade inför det förra ”att partiet varit drivande i att kvinnor har fått rätt att prästvigas, att samkönade par har rätt att vigas i kyrkan och att 16-åringar får rösta i kyrkovalet, det är tre stora och viktiga frågor där vi som nomineringsgrupp har haft ett stort inflytande.” (Kyrkans Tidning 4/7 17)

Det politiska kravet att samkönade par ska få gifta sig enligt svensk lag är lagstiftarens ansvarsområde. Och den frågan utmanas idag av inget parti Sverige. Att som politiskt parti skaffa sig mandat i en kyrkans beslutande församlingar för att påverka dess inte arbete hör inte hemma i ett demokratiskt rättssamhälle.

Sverigedemokraterna värvar nu kandidater till kyrkovalet och beskriver sin politik i kyrkan sålunda: ”Söndagen den 19 september 2021 är det kyrkoval i Sverige, då får vi återigen möjlighet att frigöra kyrkan från dess socialdemokratiska grepp. Sverigedemokraternas vision är en bred och livskraftig folkkyrka där det kristna budskapet står i centrum för dess verksamhet. En kyrka som utan att ge avkall på sina värden, sin värdighet eller sina traditioner vänder sig till samhället och söker nya arbets- och kommunikationsformer.”

Vill man som politiskt parti försvara en kyrkas rättighet att inom religionsfrihetens ramar verka ”utan att ge avkall på sina värden” ska ett politiskt parti inte inneha mandat i denna kyrkas beslutande organ.

Det står varje trossamfund fritt – enligt Lagen om trossamfund – att organisera sina nomineringsprocesser inom ramen för demokratiskt vedertagna kriterier.

De politiker som låtit sig inväljas på sitt partis mandat utmärker sig särskilt. I den demokratiska rättsstaten ska rågången mellan politik och religion upprätthållas i alla led.

Sedan kyrkovalet 2017 sitter i Kyrkomötet 76 socialdemokrater med gruppledaren Jesper Eneroth, 34 centerpar-tister med gruppledare Niklas Larsson och 24 sverige-demokrater med gruppledare Aron Emilsson. Dessa ledamöter kan antas ha särskild religionspolitisk kompetens och vara väl insatta i deras resp partis ståndpunkter om den sekulära demokratiska rättsstatens fundament.

De duckar i det offentliga om sin syn på rågången mellan politik och religion. De borde istället stiga fram i det politiska samtalet nu och fram till kyrkovalet 2021.

/Ulf Lönnberg

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com