Varning för låt-gå-mentalitet med stora konsekvenser

Ingressen till Barometerns ledartext ”Socialdemokraternas populistiska grepp att utmåla konfessionella skolor och förskolor som nästen för extremism är att misstänkliggöra minoritetsgrupper.” (9/3 -26) Thomas Hermansson Barometerns ledarskribent skriver vidare:

”De friskolor som omgärdats av extremistiska skandaler har ofta varit av det islamistiska slaget. I dag finns bara en enda muslimsk friskola kvar. Och det bör understrykas att inte alla de skandalskolor som uppmärksammats ens haft konfessionell huvudman, det vill säga de har inte varit ”religiösa friskolor” som det ofta felaktigt kallas. Det har skapats en vrångbild av vad problemet faktiskt gäller.

Att det finns förskolor och skolor som behöver förändras i grunden, eller i värsta fall stängas ned, är inte skäl nog att misstänkliggöra samtliga. Tror någon på allvar att de runt 100 förskolor som drivs av Svenska kyrkan präglas av extremism och otillbörlig påverkan på barnen?”

Ulf Lönnberg: Starkt skydd för minoriteter är ett av den sekulära demokratiska rättsstatens grunder. Huruvida sannolikheten är stor eller liten för att en minoritetsgrupp skulle missbruka sin status eller skulle bli utsatt för majoritetssamhällets diskriminering är dåliga rekvisit för lagstiftning.

Tvärtom – viktigt att rättsstaten skyddar mot minoriteters utmaningar och övergrepp liksom att dessa minoriteters rättigheter inte kränks oavsett dess numerärer.

Lagstiftning är en grannlaga uppgift vars verkningar kan tolkas olika av såväl de som känner sig särskilt utpekade som av de som uppfattar en viss minoritet som särskilt störande eller särskilt skyddsvärd.

Med de utgångspunkterna utmanar särskilt religiösa grupperingar, minoriteter vs olika ”religiösa och profana majoriteter” särskilt starkt och problematiskt.

I Sverige har vi tagit vårt första steg på i dessa komplicerade konfliktområden i de nu införda Demokrativillkoren. Låt dessa verka.

Demokrativillkoren kommer förr eller senare prövas rättsligt. Det här är ett komplicerat rättsområde där rättspraxis behöver utvecklas.

Demokratin kan förvisso undermineras inom våra beslutsprocesser av illvilliga odemokratiska, extrem religiositet och av den organiserade brottsligheten som nyttjar och missbrukar vår lagar och vårt rättsystem.

Just på denna punkt bör Barometern m fl opinionsbildare agera för vår demokrati och rättssäkerhet med tålamod och juridisk konsekvens. Demokrativillkoren kommer att behöva vidareutvecklas.

I Sverige är vi varsamma med förbud inskränkningar i yttrandefriheten. I en diktatur undviks långdragna processer genom den regimens självpåtagna makt – ideologiskt och praktiskt.

Vad vill Barometern se för förändringar i dagens Demokrativillkor och kontrollfunktioner av religiösa organisationer och ideella aktörer?

SvD debatt: ”Förbjud utländskt ägande av skolor”

betydande risker med att låta främmande makt köpa och investera i den svenska skolan – i synnerhet att utländska antagonister kan investera i svenska skolor med syfte att påverka det demokratiska samhället eller kontrollera och förfölja sin diaspora. 

https://share.google/ixFuLpuBxYBqQfiO7

Ulf Lönnberg: Välkommet förslag som även skulle få hämmande effekt mot en del av marknaden för konfessionella friskolor.

Mirjamsdotter: Barn har också religionsfrihet (VK)

”Därför finns det anledning att fråga sig om det verkligen är rimligt att tillåta religiösa friskolor. En annan fråga att ställa är varför skolor som upprepade gånger får liknande kritik får fortsätta att bedriva verksamhet. Man kan ju börja där, med att stänga de skolor som visar sig inte leva upp till de mest grundläggande kraven som ställs.”

Till hela krönikan

Resonerande krönika som rekommenderas! …borde inspirera de konfessionella friskolornas hetaste supportar.

Krav efter skolgranskningar: Håll det konfessionella utanför undervisningen (Tidningen Dagen på nyhetsplats)

10 av 23 inspekterade kristna friskolor måste åtgärda brister i undervisningen

Oklara skiljelinjer, bristande frivillighet och bristande information till vårdnadshavare. Det är de vanligaste klagomålen som Skolinspektionen riktar mot de kristna friskolor som granskades under vårterminen, visar Dagens genomgång av en lång rad nya beslut. Ett fåtal skolor måste dessutom inskärpa för eleverna vad som är sant och inte om jordens skapelse.

– – –

Föreningen för Gefle kristna skola, senast den 29 november, se till ”att undervisningen i skolans val kristendom är saklig och vilar på vetenskaplig grund”, skriver Skolinspektionen.

”Det innebär att skolan ska upphöra med att framställa ovetenskapliga argument för att bibliska historier ägt rum som vetenskapliga”, tillägger myndigheten, som menar att vissa lärare ger argument för att bibliska berättelser, om Adam och Eva och syndafloden, inträffat på riktigt.

Länk till hela nyhetsartikel på Dagen

Katolskt Magasin – ledaren: ”Skäl till vaksamhet för trossamfunden”

Citat ur ledaren: I det nya förslaget föreslås samfund med kopplingar till extremism eller våldsbejakande verksamhet bli av med sitt stöd, samt att stöd ska kunna dras in för trossamfund och organisationer som propagerar för alternativ rättskipning eller mot fria val. Gott så. Men bidrag kommer också att kunna dras in för organisationer och trossamfund med företrädare, eller internationella företrädare med påverkan på svenska förhållanden, som hyser åsikter ”i strid med samhällets grundläggande värderingar”.

Länk till hela ledaren

Ulf Lönnberg: Intressant reservation ”som hyser åsikter ”i strid med samhällets grundläggande värderingar”.

Självklart ska vi ha ett öppet offentligt samtal även om religionernas plats och roll i samhället. Vore dock intressantare om ledaren utvecklade varför, hur och vilka värderingar som avses eller ska vilken kontext de ska tolkas.

Som en konsekvens av muslimsk närvaro och islamsk-politisk opinionsbildning i Sverige behöver preciserad definition av värderingar som står i strid ’grundläggande värderingar’ i den problemställning som KM avser.

Generellt kan väl sägas att värderingar i praktiken fungerar som orientering i människors privatliv, förvärvsliv och politik som i någon mån vilar på individens livsfilosofi och i gemenskapernas och kollektivens resa i nuet och framtiden.

Inom bokstavstrogen Korantolkning finns inte utrymme för varken religionsfrihet eller rågång mellan politik och religion.

Alla synpunkter ska principiellt kunna framförs, kritisera, bemötas eller anammas. I de delar en religiös företrädare vill se lagändringar för sin tros påbud handlar det ytters om politik (ex-vis könsseparerad rättsordning, månggifte mm).

Yttrandefriheten begränsas inte av huruvida avsändaren/kyrkan/mosken är berättigad till offentliga verksamhetsbidrag – eller inte.

Även konfessionella samhällsaktörer bör göra begriplig skillnad mellan religion och politik – när handlar det om ’sakral livsorientering’ och när handlar det om politiska krav på den stat man verkar i?

Från politiskt håll krävs mer kunskap, mot och konsekvens att ta fasta på politiska ingångsvärden som beskrivs/definieras som ett religiöst krav/påbud i religionsfrihetens namn.

Religiösa avsändare kan kratta i manegen för sina ideal genom att vända sig till den politiska arenan i de delar religionens krav kräver lagändring.

I grunden är det individuella och kollektiva värderingar som gör skillnad på politik och religion.

Religionsfriheten är inte (politiskt eller religiöst). Och offentliga bidrag är ingen mänsklig rättighet.

Dagen (ledaren): Välkommet med noggranna inspektioner av kristna friskolor

Kristna skolor ska inte ha för nära band till huvudmän och blanda ihop församling med skola. Ingen elev ska behöva tveka om vad som är trosutövning – och därmed frivilligt – och vad som är undervisning, där man behöver prestera efter bästa förmåga. Undervisningen kring till exempel evolutionsteorin måste givetvis vila på vetenskaplig grund, vilket den också gör i de flesta fallen.

– – –

Kritiken mot islamism och extremism har i flera fall varit befogad när det gäller de ytterst få konfessionella muslimska skolor som finns i Sverige. I den massiva kritiken har de kristna skolorna oförtjänt dragits över samma kam. Desto viktigare då att de inte på någon punkt ger kritikerna vatten på sin kvarn.

https://www.dagen.se/ledare/2024/08/01/valkommet-med-noggranna-inspektioner-av-kristna-friskolor/

Ulf Lönnberg: Ref till min kursivering ovan i ledarcitatet: Så viktigt! Kristna konfessionella skoltvist Sverige lyder som alla konfessionella skolor under samma regelverk.

Det finns kristet konfessionella skolors ledare/företrädare som fått myndighetens anmärkning flera gånger. Sådan obstruktion undergräver allmänhetens/väljarnas/politikers stöd för denna typ av skolor

Det är först när de dessa, särskilt berörda, tar reson och följer regelverket som det är politiskt möjligt – och fullt ut legitimt – att försvara konfessionella skolor och samtidigt klargöra för de muslimskt konfessionellaskolledarna att i Sverige accepteras inte att regelverket för konfessionella skolor inte följs fullt ut i religionsfrihetens namn.

.

Mathias Bengtsson (KD): Seriös tillsyn av kristna skolor helt nödvändigt

Mathias Bengtsson (KD) Foto: Riksdagen

Länk till denna debattartikel i tidningen Dagen 10 juni -24

För oss som ivrigt försvarar rätten att bedriva kristna skolor är Skolinspektionens roll det centrala argumentet. Varje gång någon föreslår att alla konfessionella skolor ska förbjudas på grund av enstaka misskötsel, kan vi svara att det är bättre att låta skolinspektionen göra sitt jobb och bara stänga den skolan som missköts.

Det är därför av yttersta vikt att Skolinspektionen fungerar effektivt och har högt förtroende av alla aktörer i skolväsendet. Granskningarna måste ske på ett sådant sätt så att förtroendet för myndigheten inte äventyras. Tyvärr är detta inte alltid fallet.

Ulf Lönnberg kommentar: Skolinspektionens påtalade rutiner och, som det tycks, ojämna effektivitet skapar bristande rättssäkerhet för friskolornas förutsättningar över tid.

I en tid med, faktiskt förekommande, både övernitiska kristna och islamska oblygt politiskt programmerade, har motståndarna till konfessionella friskolor en poäng i satt förbjuda dessa/nytillkommande rakt av.

Efter hand har dock vårt religiösa landskap satts under brutalt islamskt omvandlingstryck.

I denna turbulent religionspräglade infrastruktur beskriver sig Centerpartiets ledare Muharrem Demirok som ”kulturell muslim” i ett parti som alltjämt torgför sig som aktivt i Svenska kyrkan, bl a genom att delta i kyrkovalen.

Muharrem Demirok om någon borde välkomna en juridiskt och organisatoriskt starkare Skolinspektion; ett första tillfälle för honom att som riksdagsledamot, med muslimsk anknytning, aktivt motverka aktörer för politisk islam som inte blygs att utmana statliga förvaltningar för att flytta fram sina positioner.

Ännu är förbud mot nya konfessionella friskolor att föredra. De kvarvarande behöver en lika effektiv och rättssäker tillsyn som alla nytillkommande oavsett religiös hemvist.

Inget politiskt parti har inför dagens och morgondagens politiskt religiösa aktörer som inte döljer sitt mål att förändra svensk rättsordning för att etablera muslimsk rättstradition med Koranen som rättskälla. Även valkampanjen inför gårdagens EU-val blev visade att de svansa politiska partierna inte fullt ut ser riskerna med det religiösa omvandlingstryck som redan söker underminera vår demokratiska rättsstat.

Se svenskreligionspolitiskdebatt: Dags för en sekulär religionspolitisk agenda för Sverige

Dagen: Skola i Stockholm stängs – påverkas för mycket av Scientologikyrkan

Där slår de också fast att skolan inte uppfyller de krav på saklighet och allsidighet som ska finnas enligt läroplanen. Vidare menar Skolinspektionen att det i undervisningen finns icke-vetenskapliga påståenden som lärs ut och som eleverna utsätts för, vilket påverkar dem ”till fördel för en viss åskådning”.

https://www.dagen.se/nyheter/2023/05/11/skola-kopplad-till-scientologikyrkan-stangs-ned/

Jens Lunnergård: Förbjuda religiösa friskolor strider mot religionsfriheten

”I läroplanen står att den svenska skolans värdegrund ska vara i överensstämmelse med ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Kd föreslår att denna formulering även förs in i skollagen. Den kristna värdegrunden ger en stark bas för att motverka mobbning, kränkningar, utanförskap och segregation.”

Länk till Västerbottens-Kuriren

NWT-ledaren: Liberalerna glömmer religionsfriheten

”Partiledaren Johan Pehrson motiverar förslaget med att ”lära sig om en speciell religion, att ha den prägeln, det får man lösa på annat sätt som förälder”. Han hänvisar även till att finns ”utmärkta” söndagsskolor för ändamålet.”

Till NWT-ledaren den 1 juli

”För många troende elever är sådana möjligheter viktiga. När Sveriges kristna råd år 2020 genomförde undersökningen ”Unga troende i samhället” visade det sig att nästan hälften av kristna ungdomar upplevt kränkningar på grund av sin tro, varav var fjärde från lärare. För dem kan konfessionella skolor utgöra en fristad där deras tro respekteras.”