Även professor Jan Hjärpes nominalistiskta utgångspunkt behövs i det religionspolitiska samtalet

Professor Jan Hjärpe reagerar på DAGEN-debatt 10ds på begreppet ”bokstavstroget” i Claphaminstitutets rapport Islamiska värderingar kontra västerländska värderingar.

Ulf Lönnbergs kommentar: Även professor Jan Hjärpes nominalistiskta utgångspunkt behövs i det religionspolitiska samtalet

Professor Jan Hjärpe påpekar att rapportens utgångspunkt är begreppsrealistisk istället för nominalistiskt. Verkligen är brokigare än vad som beskrivs. Jag säger inte emot. Men Jan Hjärpe tar sig inte tid att beröra rapportens reella, faktabaserade och kulturella konfliktytor. De kan inte avfärdas. I rapporten kopplas sjutton konkreta utmaningar, varav viss samsyn må finnas tre fall. Det gäller även med vidare utgångspunkter än begreppet ”bokstavstrogen islam” (vilka?). Btr människors enskilda handlingar generaliserar inte rapporten enligt Hjärpes måttstock. Tvärtom skriver författarna: ”Vi vill understryka att denna nödvändiga och välmotiverade kritik under inga omständigheter får riktas mot muslimer som personer.”

Men även i nominalistiska termer – oavsett religion – ska vi i Sverige motverka vissa religiösa aktörers självpåtagna segregation och somligas oblyga förtryck av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter genom tondöv religiös urkundstillämpning.

Det handlar om att vetenskapligt definiera utmaningarna i vårt religiösa landskap och att utifrån det formulera adekvata politiska åtgärder. Hjärpes kompetens kan här tjäna som hävstång såväl i begreppsmässigt som nominalistiskt formulerat reformarbete.

Ulf Lönnberg