Kategori: Okategoriserade

Länk till artikeln i Kvartal (18/6 26) Islam måste avkrokas från religionsfriheten

Utdrag: Utspelet från SD:s talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, Sara Gille, om förbud mot slöja och hijab på offentlig plats den 11 juni, har väckt reaktioner. – – – Reaktionerna förbiser emellertid ett viktigt förhållande  – nämligen att fri- och rättigheter måste vara ömsesidiga. Om du respekterar min religion, respekterar jag din. Men det förutsätter ett erkännande av alla religioners likaberättigande samt att ingen religion får gör anspråk på att besitta den enda och absoluta sanningen. Det var tack vare dessa nya tankar som religionskrigen ebbade ut i Europa efter den westfaliska freden 1648. – – – ” Därmed lades grunden för att bygga en stat ”som om Gud inte fanns”.

---

Se Politiken står över religionerna

---

Ur bloggarkivet denna dag 2021: Slöjförbud på arbetsplats

x x

Länk till Ingvar Eliassons, bitr smittskyddsläkare i Region Kalmar län, debattartikel Kan politiken bidra till existentiell hälsa?

Utdrag: Redan 1986 diskuterades detta inom WHO under temat Intersectoral Action for Health. Utgångspunkten var enkel men fortfarande lika aktuell: hälsa skapas inte av hälsosektorn ensam. Den formas av utbildning, arbete, bostäder, kultur, demokrati, social tillit och människors möjligheter att påverka sina egna liv. – – –

Som Ingvar Eliasson skriver är begreppet existens hälsa en fråga långt bortom enskilda sakpolitiska frågor och idiologiska vägval – i förlängningen i gränslandet till filosofi, religionernas plats i samhället och statens ambition att styra människors individuella sfärer; de ska politikerna hålla armlängds avstånd till.

Flummiga politiker ska hållas kort i alla politiska läger.

---

Ur bloggarkivet denna dag 2023: Religionsfrihetens paradigmskifte onu mot tipping-point?

xxx

Utdrag ur Österrike varnar för politisk islam – Sverige har redan facit

Österrike varnar för det Muslimska brödraskapets växande inflytande i landet. Varningen utfärdas med stöd i både den egna säkerhetstjänsten och Tysklands säkerhetstjänst årliga översikt och är i praktiken en beskrivning av en process som redan är genomförd i Sverige. Österrike efterlyser nu ett verktyg i form av en lag. Sverige har redan hotbildsanalysen men saknar fortfarande det politiska modet att omsätta den i lagstiftning.

När ÖVP i Oberösterreich genom landsgeschäftsführer Florian Hiegelsberger nyligen, rapporterat av tidningen Heute krävde att EU terrorklassar det Muslimska brödraskapet och inför ett generellt förbud mot “verksamhet i den politiska islamens anda” är det lätt att avfärda det som ännu ett kontinentalt utspel utan bäring på svenska förhållanden.

Det vore ett misstag.

– – – – – – – – –

Ur bloggarkivet denna dag 2023. Myndighet: Kan bli aktuellt med granskning av själavård

Ur bloggarkivet denna dag 2022. DN-notis: ”EU-domstol: Ok att förbjuda huvudduk”

Länk till hela ledaren Staten har ännu inte släppt taget om Svenska kyrkan

Ur ledaren: ”Nomineringsgrupper med ideologisk koppling är inte i sig farliga för det sekulära statsskicket. Tvärtom. Folkkyrkan gynnas när den representeras av alla dess medlemmar och deras olika synsätt. Problemet uppstår när riksdagspartier utnyttjar sina miljonbudgetar, kända politiska profiler och hundraåriga politiska erfarenhet för att använda Svenska kyrkan som ännu en spelplan för rikspolitiska utspel – och inte som ett interndemokratiskt verktyg för ett kyrkligt samfund. Det vore därför klädsamt om dessa nomineringsgrupper klippte banden med partierna. – – – Det är nu dags att skriva på skilsmässopapperna. Att avsluta det Sundbergska tillståndet. Att lösgöra Svenska kyrkan från statlig styrning. Att den behandlas precis som vilket annat trossamfund som helst. Att Sverige får ett sekulärt statsskick – på riktigt.”

– – – – –

Ulf Lönnberg: Nu är det dags för de politiska partierna att positionera om den inkonsekventa regleringen mellan Svenska staten och Svenska kyrkan – den hör inte hemma i Sverige som sekulär demokratisk rättsstat. Det är anmärkningsvärt att den principfrågan inte tar fäste i en tid när det svenska religiösa landskapet står under omvandlingstryck. Oppositionens nyttjande av Svenska kyrkan som politisk kollektiv hävstång och regeringsunderlagets likgiltighet inför religionernas plats och utrymme i våra offentliga rum motvikter med råge en ny politisk agenda.

– – – – –

Se även Politiken står över religionerna

– – – – – – –

Ur bloggarkivet 13/7 2024. Kurdo Baksi: Stoppa den islamistiska moskén i Skärholmen

Ur bloggarkivet 13/7 2021 Österrike skärper antiterrorlagar – Sverige alltmer isolerad fristad för islamism’

Svensk religionspolitisk debatt *

Världen Idags ledarskribent Jonas Adolfsson pejlar sin pastorsprofil mellan religion och politik. I ledartexten Kyrkan bör avstå partipolitik – utan att tappa sin profetiska röst (11/7 -26) skriver han: ”I dagens kristenhet hör man – – – att politik inte hör hemma i kyrkliga talar­stolar. Och när vi talar parti­politik är det nog ofta klokt att vara åter­hållsam (sic!). När det gäller enskilda politiska sakfrågor – – – bör man – ibland stå upp och visa riktning i viktiga samhälls­frågor (sic!) – – – utifrån en tydlig biblisk motivering.”.

Han uttrycker liknande balansgång som prästerna i Svenska Kyrkan när de försvarar sin ”opolitiska vägledning/existensiella samhällspåverkan”. Till skillnad från Svenska Kyrkans princip om ”gemensamt uppdrag och delade ansvar” (i dagligt tal den gemensamma ansvarslinjen) borde pastorn ta ett annat tydligare ansvar för sin ledningsfunktion inför sin församling (med vars styrka och hjälp budskapet också ska generera en slags samhällspåverkan).

Ska en pastor försvara sin metod att ”visa riktning i viktiga samhälls­frågor – – – utifrån en tydlig biblisk motivering” kommer hen att tvingas formulera sin samsyn/stöd för eller sitt avståndstagande/oppostionsråd mot ett politiskt parti i varje enskilt fall en politisk sakfråga uppmärksammas generellt och med sakpolitiskt konkretion.

Sådana pastorsuttalanden kommer där och då att förknippas med ett politiskt parti – och sannolikt med olika partier över tid – och sådana uttalanden kommer med nödvändighet spegla dennes/dennas politiska referenser.

Jämför profilkonturen som framträder när en intresseorganisation, idrottsrörelse eller en aktiviströrelse uttalar sin syn på ett politiskt partis agerande i en viss politisk sakfråga.

Frikyrkorörelsen har således – rätt hanterat – tillgång till en annan unik samhällsarena än den sossestyrda/förment opolitiskt styrda Svenska Kyrkans. Svensk kyrkan är vårt enda specifikt lagreglerade samfundet (Lagen om Svenska Kyrkan – ska verka över hela landet som evangelisk-lutherskt trossamfund).

En pastor i en frikyrka kan driva sitt kall utan politiska undertoner men med tydligt religiöst orienterad samhällsagenda. En annan pastor kan välja de indirekta partipolitiska rekommendationer som Jonas Adolfsson beskriver ovan.

Och åter andra kan välja en liberal, konservativ eller radikal politisk inriktning som speglar deras gärning och som tar sig plats i det offentliga samtalet. I förlängningen bilda nomineringsgrupp i Svenska Kyrkan, supportgrupp till ett politiskt parti eller rent av fullt ut partistöd – eller ett t o m eget part?

Jonas Adolfssons balansgång på slak lina mellan religion och politik må inspirera till en tydligare debatt om religionernas plats och utrymme i offentliga rum och om hur frikyrkliga församlingar och samfund ska ställa sig religionsfriheten som rättighetslagstiftning med preciserade nationella begränsningar mot vissa politiska och tvingande religiösa uttryck – inom ramen för de internationella konventioner som Sverige har ratificerat.

Ulf Lönnberg

______________________

Från bloggarkivet denna dag 2023: ”Ta av er offerkoftorna Svenska POC:s!”

–

Sameh Egyptson har vidarebefordrat Professor Göran Lindes text, med dennes medgivande. Om en avgörande distinktion – alla muslimer är inte islamister. (Substack 11/7 2026)

Utdrag ur texten; ”Vi skulle väl alla önska att religionsfriheten verkar så att alla får tro och be som de vill eller låta bli som de vill och att tron är en personlig angelägenhet och inte en auktoritet och att man inte bryr sig om vad andra tror eller inte tror och inte kräver eftergifter eller anpassningar av andra.

Vi kan som exempel se till de vietnameser och thailändare som bor i Sverige och är buddhister. Det förekommer inga som helst motsättningar i relation till svensk majoritetsbefolkning och de ställer inga krav på eftergifter. Detsamma gäller invandrare från Indien som är sikher eller hinduer. Inga som helst motsättningar uppstår p g a skilda religioner.

För fyrahundra år sedan utkämpades ett förödande krig under trettio år för att hindra katolicismens återtagande av reformerade länder och katolska ambitioner om återtaget inflytande. Idag när europeiska ungdomar studerar i utbytesprogram, sommarjobbar, praktiserar etc i andra europeiska länder och ibland betuttar sig i varandra så är det en absolut ickefråga om vem som är protestant eller katolik. Vi har lagt sådana motsättningar bakom oss.”

Ur bloggarkivet denna dag 2022: Själavårdssamtal och psykologisk terapi är inte samma sak

Ur bloggarkivet denna dag 2022: DN om omvändelseterapi

-o-

Utdrag ur artikeln Svensk kirkeliv er brevet en politisk kampplads (Jyllands-Posten 3/7 -26).

”At denne kirkelige synode i Sverige ofte tager stilling til dagens politiske spørgsmål, kan ikke overraske. Mange tænker også herhjemme, at kirkens relevans afhænger af dens evne til at ændre samfundsforhold, mens flertallet formentlig stadig ønsker, at Folkekirken i Danmark skal være et politikfrit område. Teologien har, hvis den formulerer sin etik begavet nok, samfundsmæssig relevans, men kirkens funktion som sted for forkyndelse og sjælesorg bør ikke være en magtfaktor. – – – Adskillelsen af kirke og stat i Sverige i 2000 har imidlertid gjort Svenska Kyrkan til et med danske øjne meget anderledes kirkesamfund.- – – Men mange steder i Sverige er det ofte påbudt at gå med den. Én biskop instruerer sine nye præster:

»Du skal bære den, når som helst du er uden for hjemmet, om du køber ind, eller går i teatret eller med dine børn i skole. Du er altid i tjeneste!«

Måske skal I være glade for, at de mennesker, der sad og aftalte det her, ikke smed en kirkeforfatning eller en adskillelse af kirke og stat ned i regeringsgrundlaget.« Endnu?

Ulf Lönnberg: I Danmak vill många inte ha åtskillnad mellan kyrka och stat i regeringsunderlaget. Som framförs i artikeln ses den danska Folkenirken med andra ögon och kan inte jämföras rakt av med vår gamla statskyrka före år 2000. Intressant att man med danska ingångsvärden kan se den från svenska staten partiellt skilda kyrka som en frikyrka (som har att ”missionera bland svenskar som inte är med nuvarande Svensk kyrka som av kyrkan utsätts för politisk propaganda”?)

Svenska kyrkan behöver skiljas från staten fullt ut. Svenska kyrkan är det enda religiösa samfund som är reglerad isärsnild lag. Det är en anomani i vår sekulära demokratiska rättsstat.

---

Ur bloggarkivet denna dag 2020: Stoppa utländsk finansiering av religiösa lokaler

Ur bloggarkivet denna dag 2021: Tillåtet att häda

-o-

Jonas Lindberg, Kyrkoherde och teologie doktor i religionssociologi, skriver i Kyrkans tidning på ledarplats Det behövs mer polarisering i kyrkopolitiken (30/6 -26).

Utdrag ur ledartexten:

I statsvetenskaplig mening går det – – – att tala om två former av polarisering. – – – [det] finns – – – ideologisk polarisering, som handlar om att olika partier intar olika positioner på exempelvis vänster-höger-skalan. I den meningen är polarisering något positivt, eftersom den tydliggör skillnaderna mellan partierna för väljarna – – – och det gynnar i sin tur valdeltagandet. Om vi istället talar om affektiv polarisering är det något negativt. Det handlar om graden av känslomässigt avståndstagande från de som tycker annorlunda än man själv eller det parti man sympatiserar med och det skapar i sin tur svårare konflikter än den ideologiska polariseringen. – – – Den typen av polarisering har varit olika stark över tid – – – exempelvis det så kallade Palmehatet på 70- och 80-talen.

Ulf Lönnberg: Huruvida konsekvenserna av ideologisk polarisering vs affektiv polarisering är goda eller onda är förvisso värt att uppmärksamma men Jonas Lindberg väcker en större principfråga – som han omedvetet skjuter åt sidan – eller duckar för.

Det torde inte vara ett relevant gränssnitt för alla i alla kyrkor att etikettera olika spänningar mellan olika kyrkogruppers opinion och syn på dess lära, uppgift och sociala roll i samhället som goda eller onda.

Sannolikt har församlingsmedlemmar i andra kyrkor – än i Svenska Kyrkan – i olika grad sina traditionsbundna tolkningar av vilken grund deras kyrka står på, vart den är på väg och vilken roll den ska ha. Men dess ledningar eller sakkunniga väljer sannolikt inte det mest bekväma mellan ideologisk polarisering och affektiv polarisering.

Jag förutsätter att Jonas Lindberg talar om sin egen kyrka: Svenska Kyrkan. Den är ett politiskt och religionssociologist unikum med sitt ’dubbla ansvarslinjesysten’ som riksdagens beslut om Svenska Kyrkans partiella skilsmässa från svenska staten år 2000. Hans preciserade gränssnitt mellan ideologisk/affektiv polarisering är inte fullt ut tillämplig inom andra fria samfund än Svenska Kyrkan.

Jonas Lindbergs ledartext den 30/6 -26 är dock ett intressant tidsdokument om det svenska religiösa landskapet som idag är heterogent med nya förutsättningar, utmaningar och möjligheter med kolossen Svenska Kyrkan på lerfötter som ännu har att parera mellan politik och religion och där en kyrkoherde förordats större politisk polarisering för att främja högt valdeltagande i nästa kyrkoval (och i förestående allmänna val i sept 2026?)

– o – –

Ur bloggarkivet denna dag 2025 Stoppa religions-politisk demontering av vår demokrati

Ur bloggarkivet denna dag 2023: Aftonbladet: ”Koranbränningarna: Regeringen överväger ändringar i lagen”