Författare: Ulf Lönnberg

Edward Nordén, lantbrukare, Lantbrukare, och styrelseledamot Medborglig Samling. (skärmdump LinkedIn)

Länk till Edward Nordéns debattartikel på Ledarsidorna.se (27/7 -26) Är lagen om hets mot folkgrupp utdaterad? –

Utdrag ur artikeln:

Lagen om hets mot folkgrupp förbjuder inte alla kränkande eller provocerande yttranden. Den kriminaliserar offentliga uttalanden som hotar eller uttrycker missaktning mot skyddade grupper. Syftet är att skydda människor mot hatpropaganda och allvarliga angrepp – inte att förbjuda stötande eller kontroversiella åsikter. – – – Rätten att uttrycka impopulära åsikter utgör själva kärnan i yttrandefriheten. – – – Min slutsats är att lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas. Yttranden som innebär verkliga hot, uppvigling eller andra konkreta brott kan redan hanteras inom ramen för annan strafflagstiftning. En ordning där staten i mindre utsträckning bedömer åsikters innehåll skulle enligt min mening ge ett starkare skydd för yttrandefriheten och en mer förutsebar rättstillämpning.

Ulf Lönnberg: En väl underbyggd argumentation för att vårda rättssystemet och rusta det för nya utmaningar. Det för tankarna till fler utmaningar av lagstiftningen och det allmänna rättsmedvetandet.

Det är heller inget stickspår i principfrågan att fokusera på religionernas föränderliga plats och utrymme i Sverige.

Redan vid koranbränningarna för några år sedan i Stockholm illustrerades hur viss annan lagstiftning kunde ha åberopats för samma syften som de lagrum som tillämpades.

Den sekulära demokratiska rättsstaten behöver rusta sin lagstiftning mot – inte minst inskränkningar i religionsfriheten i nationell lag som internationella konventioner ger utrymme för – påstådda religiösa handlingar, uttryck och för många på individer kränkande inskränkningar vissa människors liv och leverne i religionsfrihetens namn.

– o –

Ur bloggarkivet denna dag 2023: Uttalande av utrikesminister Tobias Billström inför Islamiska samarbetsorganisationens (OIC) ministermöte den 31 juli.

Ur bloggarkivet denna dag 2023:

Länk till Dagens nyhetsartikel Stopp för religiös klädsel drabbar schweiziska kristna (27/7 -26)

Utdrag: Det är ingen hemlighet att det var den muslimska huvudduken hijab som invånarna i kantonen Genève ville komma åt, om man ska gå efter debatten som föregick beslutet förra månaden. Då antogs med knapp majoritet ett förbud för politiker att bära religiöst motiverad klädsel på till exempel kommunfullmäktigemöten eller i liknande officiella sammanhang. – – – Redan 2019 beslutade kantonen att offentliganställda inte skulle få bära religiösa kläder eller symboler, eftersom de anses företräda det offentliga och därmed ska vara opartiska. Men när kantonen nu även utsträckt detta förbud till tjänstgörande politiker, går flera kristna företrädare i taket och stämmer kantonen för att få beslutet upphävt.

– – –

Ulf Lönnberg: Förbud mot religiösa kläder och symboler har införts i flera europeiska länder. Det gäller personer i offentlig tjänst. (Flera företag tillämpar liknande förbud för sin anställda som har kundkontakter och/eller företräder företaget – flera rättsfall har gett dessa företag rätt).

Detta är en utveckling som borde välkomnas av alla sol vill försvara och upprätthålla den sekulära demokratiska rättsstaten – som ett led i att stärka religionsfriheten för dem använder religionen som förtäckt politisk agenda i religionsfrihetens namn.

Kantonen Genève’s beslut att förbjuda även politiker att använda religiösa symboler i sin klädes går ett steg längre – som inte behöver vara självklart (jämför den i Sverige – ännu – rådande praxisen med klädkod vårdad klädsel i beslutande offentliga församlingar, där parti-pins accepteras) och där det politiska partier ska representeras.

Intressant att följ upp det rättsliga instansernas domar.

Det är däremot inkonsekvent att politiskt driva olika regelverk för olika religioner – som reaktionerna från en citerad frälsningssoldat påvisar.

En viktig principfråga att ändå att beakta är om och hur det ska finnas utrymme i en sekulär demokratisk rättsstat att ge särskilt specificerade utryck för västerländskt kristen tradition i offentliga miljöer.

• o –

Ur blockarkivet denna dag år 2023: DN Debatt. ”Dags för skilsmässa mellan moskén och staten”

Ur blockarkivet denna dag år 2021: Om rättsläget för anställda att bära religiösa symboler

xx

Epoch Times Får man kritisera islam – eller är den frågan redan förbjuden? (2026-06-03)

”Stefan Gustavsson, teolog och direktor för Apologia gästar Människor och Tro i ett av våra mest utmanande samtal hittills. Frågan är inte vad vi tycker om religion. Frågan är om vi fortfarande vågar diskutera den.

Programledare: Josefin Utas och Yngve Göransson Länk till podcast ”

– – –

Ur bloggarkivet denna dag 2023:

Ur abloggarkivet denna dag 2016:

Sameh Egyptson i Bulletin debatt – När identitet ersätter analysskriver slutreplik

Ingen religion ska trumfa de demokratiska beslutsprocesserna.

Utdrag: ”Att försvara religionsfrihet innebär inte att religiösa miljöer ska vara immuna mot kritik. Tvärtom måste organisationer, normsystem och maktanspråk kunna granskas demokratiskt – oavsett religiös eller ideologisk bakgrund. Svensk lag och demokratiska principer ska alltid stå över religiösa normsystem.

Samtidigt blir demokratin farlig om hela grupper människor börjar betraktas som säkerhetsproblem enbart utifrån religiös identitet. När islam som religion och islamism som politisk ideologi behandlas som samma sak riskerar både analysen och rättsstaten att försvagas.”

Utdrag ur debattartikeln Konfessionella friskolor misstänkliggörs av Stefan Häggström, rektor och lärare i religionskunskap på Broskolan (Epochtimes 24/7 -26):

”Att i teorin ha en lagstiftning som tillåter konfessionella inslag men i praktiken använda myndighetsstyrning för att göra det omöjligt att verka är ett demokratiskt haveri som utmanar Europakonventionens friheter. – – – Här krävs en likvärdig, proportionerlig och rättssäker skoltillsyn som är blind för konfession och som bedömer skolor efter pedagogisk kvalitet – inte efter politiska pekpinnar. – – – Det går inte längre att jämföra tillsynsresultat mellan skolformerna, eftersom de mäts med helt olika måttstockar. Resultatet av denna politiskt motiverade jakt är slående: I dag återstår endast en muslimsk skola i landet, de judiska skolorna överlever på dispens som nationell minoritet och de cirka 50 kvarvarande kristna friskolorna verkar under ett konstant, kvävande misstroende. Flera av dessa har bedrivit fläckfri pedagogik i decennier.”

Ulf Lönnberg: Stefan Häggström redovisar dokumenterade skillnader i skolinspektörernas prioritering, fokus och skärpa vid olika kontrollbesök. På den punkten är regeringen svaret skyldig.

Däremot står det klart att Sverige betyder en betydligt mer genomarbetad och vass politik för de konfessionella skolornas villkor och handlingsutrymme. Alternativet att avveckla och helt förbjuda konfessionella skolor är sannolikt en alltför komplicerad process. Mer rationellt att skärpa lagstiftningen om och kontrollfunktionerna av de konfessionella skolorna med verksamma sanktioner mot de skolledningar som inte håller måttet.

Inspektion av de konfessionella skolorna ska inte vara blind för dess konfessionella profil och uppdrag. Ytterst handlar det om vilken plats, vilket utrymme och vilka former av religioners tillämpning och utövning vi ska tillåta och skydda i Sverige som sekulär demokratisk rättsstat.

Sverige behöver utveckla en sekulär, förutsägbar och rättssäker tillämpning av religionsfrihetens utfästelser med preciserade begränsningar inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.

Utan religionsfrihet fungerar inte demokratin. Vi behöver utveckla en svenskanpassad laïcité i syfte att skärpa rågången mellan religion och politik. (laïcité – Frankrikes sekulärism; frånvaron av religiöst inflytande i statliga angelägenheter såväl som frånvaro av statligt inflytande i religiösa angelägenheter).

– o – – o – xx

Regeringens pressmeddelande 6/3 -26: -Den judiska minoriteten är en självklar del av Sverige. Vi måste se till att judiska elever får bästa möjliga förutsättningar att lära sig om sin kultur, historia, traditioner och religion Här fyller den särskilda utbildningen i judiska studier en viktig roll, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Ulf Lönnberg: I vidare perspektiv handlar det om den sekulära demokratiska rättsstatens förhållningssätt och på alla religioner och med särskilt fokus på de tre abrahamitiska världsreligionerna (Kristendom, judendom, islam).

Regeringens här presenterade initiativ välkomnas. Sveriges religiösa landskapet står sedan länge – och i allt högre grad – under ett kulturellt och religiöst omvandlingstryck med olika politiska förtecken om religionernas plats och utrymme i morgondagens Sverige.

Som en del i en sådan bred och målinriktad politik om kultur och religion kan förhoppningsvis DIR 2026:53 Religiös radikalisering med fokus på politisk islam – konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap – ses som ett första steg.

Regeringens pressmeddelande: En särskild utredare ska sammanställa kunskap om religiös radikalisering med fokus på politisk islam och analysera konsekvenser för demokratin, integration och utanförskap. Syftet är att tillhandahålla ett fördjupat kunskapsunderlag som kan bidra till regeringens arbete för att förbättra integrationen och minska utanförskapet i Sverige.

– – –

Ur bloggarkivet denna dag 2024:Katolska kyrkan i Nigeria ska återevangelisera västvärlden – kan det leda till geopolitisk religion/politisk utmaning ?!

Ur bloggarkivet denna dag 2021: Politik i och utanför Svenska kyrkan

Jämställdhetsminoster Nina Larsson (L) [överst], Amie Kronblad (L), ordförande, Liberala Kvinnor

Länk till debattartikeln Hedersnormer bör kartläggas i förskolan (Aftonbladet 21/7-26)

Utdrag: Trots framstegen räcker inte dagens insatser. När skolorna stänger för sommaren försvinner också skolpersonal, ofta de vuxna som annars fungerar som barnens skyddsnät och som kan slå larm. – – – Parallellt har en lång rad lagskärpningar skett, exempelvis genom ett utvidgat utreseförbud, kriminalisering av oskuldskontroller, förbud mot kusinäktenskap, skärpta straff för hedersrelaterade brott. Detta är nödvändig reformer för att staten äntligen ska stå på de utsatta flickornas sida. – – – Under lång tid har politiken duckat för att prata om och vidta särskilda åtgärder mot hedersförtrycket, men i dag syns ett tydligt skifte.

Ulf Lönnberg: Att politiker duckat för frågeställningen är uppenbart av minst två avgörande faktorer. Den första beskriver debattörerna i länkad artikel. En annan avgörande orsak är att diskussionen alltid indirekt och snart direkt kommer att beröra religionernas plats, utrymme och tillämpning i våra offentliga rum och i besvärande fall i privata sfärer med konkreta konsekvenser för hela Sverige som sekulär demokratisk rättsstat..

Liberalerna, liksom övriga partier, behöver utifrån sina olika ideologiska grunder och olika partiprogram ta sig an religionsfrihetens praktiska tillämpning och många gånger utmanade och provocerande utövning i religionsfrihetens namn.

— – –

Ur bloggarkivet denna dag 2024: Kurdo Baksi: Stoppa den islamistiska moskén i Skärholmen.

• o –

Länk till artikeln i Kvartal (18/6 26) Islam måste avkrokas från religionsfriheten

Utdrag: Utspelet från SD:s talesperson i jämställdhets- och hederspolitiska frågor, Sara Gille, om förbud mot slöja och hijab på offentlig plats den 11 juni, har väckt reaktioner. – – – Reaktionerna förbiser emellertid ett viktigt förhållande  – nämligen att fri- och rättigheter måste vara ömsesidiga. Om du respekterar min religion, respekterar jag din. Men det förutsätter ett erkännande av alla religioners likaberättigande samt att ingen religion får gör anspråk på att besitta den enda och absoluta sanningen. Det var tack vare dessa nya tankar som religionskrigen ebbade ut i Europa efter den westfaliska freden 1648. – – – ” Därmed lades grunden för att bygga en stat ”som om Gud inte fanns”.

Se Politiken står över religionerna

Ur bloggarkivet denna dag 2021: Slöjförbud på arbetsplats

x x

Länk till Ingvar Eliassons, bitr smittskyddsläkare i Region Kalmar län, debattartikel Kan politiken bidra till existentiell hälsa?

Utdrag: Redan 1986 diskuterades detta inom WHO under temat Intersectoral Action for Health. Utgångspunkten var enkel men fortfarande lika aktuell: hälsa skapas inte av hälsosektorn ensam. Den formas av utbildning, arbete, bostäder, kultur, demokrati, social tillit och människors möjligheter att påverka sina egna liv. – – –

Som Ingvar Eliasson skriver är begreppet existens hälsa en fråga långt bortom enskilda sakpolitiska frågor och idiologiska vägval – i förlängningen i gränslandet till filosofi, religionernas plats i samhället och statens ambition att styra människors individuella sfärer; de ska politikerna hålla armlängds avstånd till.

Flummiga politiker ska hållas kort i alla politiska läger.

Ur bloggarkivet denna dag 2023: Religionsfrihetens paradigmskifte onu mot tipping-point?

xxx