I
Som demokratisk rättsstat ska Sverige alltjämt och framgent vila på västerländsk judisk-kristen tradition som tjänat och tjänar oss väl. Här ska ingen hindras att utöva sin religion. Här ska ingen behöva acceptera påtvingade och integritetskränkande religiösa uttryck och normer.
Under de senaste decennierna har Sveriges religiösa landskap omdanats. Religionsfriheten har aldrig varit – och ska heller inte vara – gränslös. Idag och för framtiden ska religionsfrihetens rättigheter klargöras och nya begränsningar preciseras för praktisk tillämpning.
Politisk islam, islamistiska aktörer och andra samhällsengagerade med annan religiös hemvist må kännas vid förutsägbara och rättssäkra inskränkningar. Det kommer således att också att gälla kristna religiösa utövare, mest påtagligt när det gäler kyrkopolitiska strukturer som inte hör hemma i en modern demokratisk rättstat. Svenska Kyrkan ska skiljas fullt ut från staten.
Utan den grundlagsfästa religionsfriheten fungerar ingen demokrati. I Sverige, som en västerländsk sekulär rättsstat, behövs nu fokus på ett nytt politiskt sakområde: Religionspolitik. Med en övergripande religionspolitik ska vi precisera religionsfrihetens praktiska rättigheter och begränsningar i samhället och i de offentliga förvaltningarna.
I Sverige ska den sekulära rättsordningen och den västerländskt judiskt-kristna traditionen vårdas och upprätthållas i linje med befolkningens hittills gällande rättsuppfattning.
Religionens plats och roll i samhället hanteras politiskt – indirekt och direkt – som kultur- och idrottsfrågor, skol- och utbildningsfrågor, fritids- och bidragsfrågor, bygg- och planfrågor mm. Religionernas juridiska status styrs genom lagar och förordningar.
Inför valet 2022 behöver partierna positionera sig och redovisa hur de – inom religionsfrihetens ramar – ska hindra religiöst grundade krav på särlagstiftning, integritetskränkande normer och traditioner i skolan, i vardagen och i det sociala umgänget.
II
Sveriges religionspolitiska mål ska rymmas inom FN:s mänskliga rättigheter och Europakonventionens skydd för de mänskliga rättigheterna.
Europakonventionen trädde i kraft som svensk lag den 1 januari 1995. Enligt artikel 9 är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
I Sverige ska religion aldrig vara förbjuden. Ingen medborgare ska heller inte, formellt eller informellt påtvingas någon religion eller livsfilosofi. I Sverige är medborgaren fri att lämna, välja,eller anamma en religiös tro – eller ingen alls. Staten ska inte styra eller lägga sig i vilka politiska, religiösa eller filosofiska inriktningar och övertygelser som individen hyser. I Sverige är religionen den enskildes privata angelägenhet.
Inom de ramarna ska vi garantera religionsfrihetens rättigheter och stadfästa nödvändiga begränsningar.
III
Hitintills finns inga konfessionella partier i Riksdagen.
Nya muslimskt värdeorienterade partier har aviserat att de ska ställa upp regionalt och lokalt och sannolikt också på nationell nivå i valet 2022. Huruvida dessa är uttalat – eller outtalat – konfessionella partier och om något av dem kommer att verka på nationell nivå för särlagstiftning (sharialagar) och nya religiöst anpassade regler och förordningar när det gäller slöja på skolbarn, könsåtskild skolundervisning eller könskilda gymnastik- och badtider mm återstår att se.
Inget hindrar att religiöst orienterade partier ställer upp i allmänna val. Så ska det vara. Politisk islam och andra politiska krafter som verkar för andra rättskällor och rättsordningar ska bemötas politiskt och vår konstituion ska försvaras med politiska argumentation.
Vàclav Havel, dramatiker och Tjeckiens president 1993-2003, skrev i sin bok Sommartankar:
Det beror i hög grad på politikerna vilka sociala krafter de frigör och vilka de undertrycker, om de söker stöd hos det bästa som finns hos varje medborgare eller det sämsta som finns hos varje medborgare.
• Vi har de politiker vi valt
• Vi får de politiker vi väljer
Svensk religionspolitisk debatt 