Olika syn på religionsfrihet

I

Efter andra världskriget stod världen inför nya politiska förutsättningar i ett nytt politiskt landskap. Under de närmare sjuttiofem år som gått sedan dess har nationer-nas politik förändrats och de internationella samarbetsformerna omdanats.

Religiöst starka och extremistiska krafter tar för sig allt mer i västerlandet och i det internationella samfundet. Vår syn på individens religionsfrihet, med de rättig-heter och begränsningar som statueras i FN:s mänskliga rättigheter, undergrävs i UNESCO av muslimska krafter som hänvisar till ”asiatiska värden.”

År 1998, till 50-årsfirandet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, publicerade ett antal före detta statschefer och religiösa företrädare en ”komp-letterande deklaration”, A Universal Declaration of Human Responsibilities. De anser att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna överbetonar och fokuserar alltför snävt på individens rättigheter, detta på bekostnad av individens skyldigheter. Enligt de ”asiatiska värdena” anses sociala och religiösa traditioner ha mindre fokus på individens egna rättigheter i relation till hans och hennes (olika) skyldigheter gentemot andra individer och mot gemenskapen (klanen, staten, min anm). De menar att det behövs ett kompletterande fokus på individens skyldigheter gentemot gemenskapen.

II

Den tidigare föreståndaren för Raoul Wallenberg-institutet i Lund, Gudmundur Alfredsson, kritiserar å sin sida UNESCO:s Common Framework for Ethic, som enligt honom på flera punkter går emot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Han noterar också att UNESCO nu visar en trend att i internationel-la sammanhang undergräva FN:s förklaring med motiveringen att ”den är västerländskt präglad och stämmer dåligt med etiska traditioner i Asien”.

Den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen anser dessutom att det är svårt att utläsa UNESCO:s egentliga inställning till FN:s allmänna förklaringar. I en kommentar till UNESCO:s rapport ”Vår skapande mångfald” uppmärksammar han oss på UNESCO:s försök att inkorporera grupprättigheter och kulturbegrepp utifrån gamla värden som hör hemma i en annan tids stamsamhällen.

III

Det finns här anledning att fästa uppmärksamheten på att det i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rät-tigheterna också uttryckligen står i artikel 29, att den enskilde individen har skyldigheter mot det omgivande samhället.

För sina religionspolitiska syften utmanar UNESCO de västerländska demokratiska staternas rättsordningar.

Sverige ska gå i bräschen och tydligt försvara skrivningarna i FN:s mänskliga rättigheter.

Sverige ska avvisa de ”kompletterande grupprät-tigheter” som UNESCO förordar.

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.