Förbud mot slöja / heltäckande plagg

(Kapitel 17 – Utan religionsfrihetens rättigheter och begränsningar – ingen demokrati –  dec 2019)

I
Dagligen ser vi i vår omgivning olika klädkoder som signalerar identitet eller funktion. Även de som väljer bort klädkoder signalerar något om sin identitet eller funktion.

Genom historien finns exempel på påtvingade och förbjudna klädedräkter och emblem. Religiösa klädkoder kan användas fritt hos oss. Mot politiska märken och symboler har vi vissa specifika förbud.

Bland religiöst orienterade individer anammas ofta klädkoder och användning av emblem, accessoarer och symboliska utsmyckningar för att markera den religiösa hemvisten. Olika huvudbonader syftar i den kontexten till att visa vördnad inför sin gud och/eller att avisera position och status i en hierarki. Exempelvis slöjor, kippor, mitror och hättor har olika betydelser. *)

II
I skuggan av världskrig och storpolitik gavs den cylin-derformade röda filthatten utan brätten – fezen – en tydlig politisk roll med sitt religiösa signalvärde. Den osmanska sultanen Mahmud hade beslutat att göra fe-zen obligatorisk för civila och militära ämbetsmän år 1826. I oktober 1923 utropades republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president. Han drev en hård natio-nalism och sekularism. 1925 förbjöd han fezen som den tidigare religiösa och politiska maktens symboliska markör. År 1928 förbjöds den i även i Iran och 1953 i Egypten.

Dagens diskussion i Sverige om religiöst signalerande klädkoder förs i mindre skala och i ett annat tonläge. Men även här och nu följer med slöjan och liknande symbolfyllda plagg underliggande politiska strömningar. Slöjan är redan i viss mån ett starkt, subtilt verktyg för att urholka vår religionsfrihets rättigheter och begränsningar. Vi kan inte blunda för att den spelar särskilt politiska islamistiska krafter i händerna.

III
Profana uniforma klädval (och uniformer) har lång tradition inom det militära. Idag har även de flesta publika företag uniforma arbetskläder, inte minst av mark-nadsföringsskäl men också som skydds- och arbetskläder för de anställda. Många anställda och företagare anser att det är bekvämt och sparsamt att inte behöva slita på den egna garderoben.

Men på en del arbetsplatser får man inte klä sig hur som helst. En dom i EU-domstolen ger arbetsgivaren rätt att neka en anställd att bära slöja på arbetsplatsen. EU-domstolen i Luxemburg skriver i ett pressmeddelande att ”en intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering”. **)

IV
Profil- och uniforma kläder har alltid konsekvenser för användaren, organisation och omgivningen. Marianne Larsson, intendent vid Nordiska Museet, har forskat om makt, mode och identitet. Hon fick frågan om lika/uniforma arbetskläder på en förskola och konstaterade att det händer något när man tar på sig arbetskläder:

– Om alla är likadant klädda avsäger man sig till viss del sin identitet till förmån för kollektivet. Man representerar sin förskola och sin kommun. Hur man för sig kommer att vägas mot ens roll och man lämnar inte arbetet förrän man lämnat kläderna.

– Folk kommer att ha synpunkter på vad man gör på ett annat sätt. Hur vore det till exempel om tre förskollärare tog ett glas vin efter jobbet i sina arbetskläder? Hur skulle det uppfattas?

EU-domen och observationerna ovan kan hjälpa oss att ta ställning hur vi ska förhålla oss till slöjan.

V
Enligt den s.k. uniformslagen (1947:164) rådde förbud mot politiska uniformer i Sverige. År 1996 slog HD fast att lagen ”uppenbart strider mot regeringsformens regler till skydd för yttrandefriheten” och man slutade att använda sig av lagen, som upphävdes 1 juli 2002.

Uniformslagen stadgade: ”Bärande av uniform eller liknande klädedräkt, som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning, vare förbjudet. Förbud som nu sagts avser jämväl uniformsdel, armbindel eller annat därmed jämförligt i ögonen fallande kännetecken.”

VI
Sedan uniformslagen upphävdes utsätts vårt offentliga rum åter för allt fler starka politiska och religiösa markörer i form av olika kläder.

I en trygg, rättssäker demokrati möter medborgarna varandra öppet och med personlig integritet. Den öppenheten undermineras av de som vill eller tvingas använda hel- och ansiktstäckande kläder.

Vi behöver nu överväga någon form av slöjförbud. Vi behöver förhindra det maktmissbruk som informellt slöjtvång innebär. Verkningarna av det ser vi långt utanför de parallellsamhällen där religiösa och politiska självpåtagna ledare redan tagit över.

Sammantaget som vi möter islams religiösa uttryck i det offentliga rummet ser vi också hur islams politiska budskap sprids där.

VII
I Danmark är det förbjudet att på offentliga platser bära ansiktstäckande plagg som niqab och burka. Förbudet inkluderar MC-hjälmar, balaklavas och masker och lös-skägg. Undantag kan göras om det finns ett s.k. ”rimligt syfte” att täcka ansiktet som vid kallt väder – eller på väg till maskerad. Polisen får avgöra om och när brott har begåtts.

Det danska modellen med ett avgränsat förbud mot helt ansiktstäckande plagg på offentlig plats syftar till att öka säkerheten i samhället. Förbudet signalerar inte antireligiösa övertoner och är i så måtto inte integritetskränkande. Maskeringsförbund enligt dansk modell bör införas i Sverige.

I dansk lagstiftning berörs inte hijab, abaya och slöjor som döljer håret men inte ansiktet. Vuxna kvinnor ska ha rätt att välja hur de vill täcka, pryda eller täcka sitt hår. Det ska också framgent gälla i Sverige.

o Ett maskeringsförbud enligt dansk modell ska införas i Sverige. Det ryms inom ramarna för vår religionsfrihet utan att i oförsvarlig grad inkräkta på den personliga integriteten.

Följande europeiska länder har infört nationellt förbud mot niqab och burka på offentliga platser: Frankrike, Belgien, Österrike, Tyskland, Bulgarien, Nederländerna och Italien.

IIX
Nästa år blir Barnkonventionen svensk lag. Förr eller senare kommer någon att pröva ´barns grundlagsfästa religionsfrihet´ i rättsliga instanser.

Enligt en granskning som Göteborgs-Posten genomför-de 2014 framgick att omkring 100 000 barn bedömdes riskera att leva under hedersförtryck i Sverige. I en ny omfattande granskning kunde Göteborgs-Posten berätta om 527 fall där barn omhändertagits eller tvångs-vårdats på grund av hedersrelaterat förtryck. ***)

Samma undersökning visar att de allra vanligaste exemplen är att flickor övervakas, begränsas, riskerar att giftas bort och tvingas att bära slöja – ofta av sina egna familjer.

Om Barnkonventionen kommer att innebära rättsligt utrymme för begränsning av extrema hederstraditioner i hemmen får framtiden utvisa. De politiska partierna har nu att positionera sig i frågor om eventuella åtgär-der mot de traditioner som visat sig prägla generationer och skapat ett fortgående hedersförtryck över tid.

IX
Nu är tiden inne för att införa förbjud mot slöja på barn i grundskolan.

Ordförandena i GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, Sara Mohammad, och Alexandra Anstrell (m) har en viktig poäng i att vi politiskt ska ta konflikten med de familjer som vill att deras döttrar ska bära slöja i grundskolan. De lyfter frågan till den rätta nivån som religionspo-litisk sakfråga, vilket det i högsta grad är. De skriver:

”Ett förbud gör att det är samhället som tar konflikten med familjerna – och inte enskilda flickor och kvinnor. Det är en svår fråga men vi får inte rädas diskussionen.” ****)

Redan idag finns utrymme för en sådan ordning i skolans läroplan:

”Utbildningen ska förmedla och förankra respektför de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderinga som det svenska samhället vilar på.” *****)

0 Ett slöjförbud i grundskolan ryms inom religions-frihetens rättigheter och begränsningar. Slöja på barn i grundskolan motarbetar idén om jämställdhet. Slöja i skolan kränker flickors, och i förlängningen kvinnors, barns och HBTQ-personers rättigheter.

0 Ett slöjförbud i grundskolan tar vi som nation också ta för att upprätthålla den västerländska judiskt-kristna traditionen.

________
*)    www.ledarsidorna.se/2019/09/min-universella-ratt-att-kritisera-din-religion-star-over-din-gud/

**)  www.aftonbladet.se/nyheter/a/OKq0b/eu-domstol-okej-att-forbjuda-sloja-pa-arbetsplats

***)  www.gp.se/nyheter/göteborg/var-sjätte-niondeklassare-utsatt-för-hedersförtryck-1.10527648

****)  www.svd.se/utred-slojforbud-i-grund-och-forskola

*****)  www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

 

 

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.