”Muslimska (intresse-) partier”

I

Inför valet 2018 ansökte det muslimska partiet Jasin om registrering hos valmyndigheten. Partiets namn refererar till 36:e suran i Koranen: Hjärtat av Koranen. Enligt partiets talesperson Mehdi Hosseini orsakade interna stridigheter, att de inte kunde skicka in de komplette-rande uppgifter som krävdes, varför partiet inte kunde delta i valrörelsen.

Inför valet 2022 satsar ett annat nytt parti, Nyans, på att ta sig in i kommunfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Riksdagen. Partibildare är Mikail Yüksel. Han har uteslutits från Centern efter ett flertal kontakter med den turkiska extremistorganisationen De grå vargarna.

På Aftonbladets debattsida (22/8 -19) skriver han att integrationen gynnas bäst genom att ”frångå värderingsfrågor” och krav på assimilation.

II

Erik van der Heeg har publicerat en artikel där han analyserar och pekar på motsvarande partibildning i Nederländerna med splittring och försvagning när deras in-riktning efter hand blev tydlig.

van der Heeg skriver: ”I takt med att Denk ställs inför konkreta frågor, som Israels existens, närvaro av kvinnor i vissa sammanhang, inställningen till homosexuel-la och till den turkiska regimen, har västjournalister på de stora tidningarna och i etermedierna allt mer kommit att inse att partiets avoghet mot det holländska samhäl-let inbegriper dem själva också. Detta blev särskilt tydligt när Denk vägrade att medverka i en kampanj mot antisemitism anordnad av Amsterdams stad.”

Han fortsätter: ”Samma splittring ligger i korten även för Partiet Nyans. Vilken kurd skulle rösta på ett parti med koppli-ngar till Erdogan och De grå vargarna? Vad har shiitiska afghaner att hämta bland sunniförespråkande turkar och araber som i hög grad ser dem som kättare och andra klassens människor? – – Och om nu Nyans fick en företrädare ur den somaliska diasporan i Sverige – – vem, förutom en annan somalier, skulle rösta på honom? Jag har känslan att Muhammed från Aleppo hellre lägger en röst på Jimmie Åkesson än på Abdi från Mogadishu.”

III

Den 23 sept 2019 lade jag ut Mikail Yüksels partinformation på min FaceBook-sida, i en kommentar gav Alan Dogan följande adekvata information:

”Han [Mikail Yüksel] har nog inte förstått att muslimer inte är en folkgrupp. I de områden där islam är dominerande finns många olika etniciteter som tyvärr hamnar under islams flagg per automatik och med tvång därmed kallas de för muslimer alldeles oavsett vilken åskådning de har eller inte har.

Termen muslimer används ofta för att beskriva framför allt människor från dessa områden vilket islamkritiker i väst också gör i allt för stor utsträckning utan att ta hänsyn till etniciteter. Det i sin tur bidrar till vad Nyans eftersträvar – således bygga en folkgrupp av en idé.”

IV

De två partibildningarna Jasin och Nyans kan inte sägas vara konfessionella utifrån hur de hittills presenterat sig för allmänheten. Att beskriva dem som en form av ”muslimska intressepartier” leder inte tanken helt fel all den stund de själva så snävt pekar ut etniska målgrupper för sitt politiska arbete.

Huruvida det leder till deras framtida krav på särlagstiftning och/eller sharialagar återstår att se.

V

I många länder, som kan betecknas som muslimska, finns inte sekulär rättssäker demokrati så som vi definierar den. Det betyder att det bland invandrare från muslimska länder finns ett antal individer som inte accepterar att leva efter vår lagar och i enlighet med vår rättsordning.

Därmed utmanas vår ambition att upprätthålla rådande religionsfrihet inom ramen för FN:s mänskliga rättigheter. Det kräver att härvarande medborgare och nyanlända visar sin vilja att försvara vår religiöst neutrala och allmängiltiga religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar.

Här har de politiska partierna, utifrån sina principprogram, att ta ett särskilt ansvar.

VI

Ruud Koopmans, professor i socioogi och migrations-forskning vid Humboldt-Universität i Berlin har sedan 20 år forskat om muslimers integration i olika länder i Europa. Han har gett ut boken ”Het vervallen huis van de islam. Over de crisis van de islamitische wereld” (Ungefär: Islams förfallna hus. Om krisen i den isla-miska världen, min anm)

För sex år sedan stod Koopmans bakom en undersök-ning som visade att ”två tredjedelar av de undersökta muslimerna anser att religiösa regler är viktigare än lagstiftning i landet där de bor. Drygt 60% av de tillfrågade avvisade att vara vän med en homosexuell person, och 45 procent avvisade vänskap med judar.”

Koopmans understryker att han talar om statistiska genomsnitt, inte om enskilda människor.

Professor Ruud Koopmans: ”Budskapet i min bok är inte att det alltid finns något fel med islam själv, utan att det finns ett problem med hur många muslimer – och på global nivå många muslimska länder – tolkar islam.

Nämligen på ett sätt som grundläggande argumenterar för att Koranen och sunna bör tas bokstavligen och att profeten som levde på 800-talet ska vara måttstock för hur muslimer ska leva på 2000-talet.”

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.