VILKEN VÄRDEGRUND HAR DE SOM REPRESENTERAR STADSMISSIONEN?

Bengt Sareld

Öppet brev till Stadsmissionen från Bengt Sareld – med fokus på demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet, könsjämlikhet och rasism

Nedan, efter Bengt Sarelds text, kopia av inkommet svar från Stadsmissionen 11 augusti

Jag läser DN (2022-07-29, ”Här fortsätter flyktinghjälpen …”), och ser till min förvåning att Stadsmissionens hjälpcenter vid Fridhemsplan, Stockholm, leds av en kvinna i strikt heltäckande hijab.

Jag blir förvånad, eftersom jag hade uppfattat att värdegrund är en angelägen fråga för Stadsmissionen. 

Jag minns att Stadsmissionen t ex tackade nej till en gåva från Sverigedemokraterna med hänvisning till givarens värdegrund.

ÄR VÄRDEGRUNDEN VÄSENTLIG FÖR BÅDE GIVARE OCH ANSTÄLLDA?

Angelägenheten om värdegrund, gäller det bara givare, eller även personal? Det må vara angeläget att sålla bland givarna, men är det inte än mer angeläget att personal som representerar Stadsmissionen har en god värdegrund?

En hijab står, som jag uppfattar det, för en strikt islamisk tro. Det finns många olika grenar inom islam, men den som väljer att bära hijab är, enligt min förståelse, vanligen en relativt bokstavstroende muslim.

Denna bokstavstrogna islam har, som jag uppfattar det, en värdegrund som är svårförenlig med den svenska demokratiska värdegrunden, och kanske än mer med den kristna värdegrunden.

ISLAM OCH DEN SVENSKA DEMOKRATISKA VÄRDEGRUNDEN – 5 PUNKTER

1. DEMOKRATI:

Bokstavstrogen islam ser med en viss misstänksamhet på demokrati. Det finns till och med grupper av islam där det påbjuds att man inte ska rösta. En bokstavstroende muslim anser vanligen att sharia står över demokratiskt tillkomna lagar (denna åsikt har stort stöd bland muslimer i Europa, inte minst bland de yngre muslimerna; en undersökning i Frankrike nyligen visade att 57 % av landets muslimer yngre än 25 år ansåg sharia vara viktigare än fransk lag). Man ser sharia som gudagivet och evigt, överlägset de demokratiskt tillkomna lagarna som ”måste lappas och lagas hela tiden” (citat från en artikel på hemsidan för ”Hizb-ut-Tahrir”). Denna åsikt är ett allvarligt inslag i frågan om värdegrund.

2. YTTRANDEFRIHET:

Bokstavstrogen islam vill återinföra de i Sverige numera avskaffade blasfemilagarna. Bokstavstroende muslimer agerar kraftfullt mot den frihet som vi har i Sverige idag att kritisera – och även häckla – valfri religion och ideologi. Blasfemilagar, om de återinförs, kommer att innebära en regression till en gången tid, och kommer att ideligen kräva svåra gränsdragningar mellan vad som av religionens företrädare uppfattas som rimlig kritik och vad som skulle kunna falla under blasfemilagen. Inskränkning av yttrandefriheten är ett allvarligt inslag i frågan om värdegrund.

3. RELIGIONSFRIHET:

Enligt bokstavstrogen islam är det straffbart för en muslim att lämna islam. Man ser det som förräderi! Detta är så eftertryckligt hävdat i urkunderna, att det är dödsstraff för detta ”brott” i 13 av världens ca 50 islamdominerade länder! Dödsstraff för att vilja lämna en religion! Och där det inte är dödsstraff kan straffet ha andra former, i de mest ”milda” (!) formerna kan det handla om exkommunicering från klan och sammanhang. Straff för att lämna islam är så långt från religionsfrihet man kan komma, ett allvarligt inslag i frågan om värdegrund.

4. KÖNSJÄMLIKHET:

Bokstavstrogen islam ger mannen auktoritet över ”sin” kvinna. Hon ska lyda, och gör hon inte det förväntas mannen tillrättavisa, om så måste, även med (milt) fysiskt våld. Inom islam framhålls gärna hur fint det är att mannen försörjer sin kvinna, tar ansvar. Men den formen av kvinnofälla har vi haft nog av i Sverige, insikten om det problematiska med detta synsätt har kommit långsamt, och vägen bort från dessa förhållanden har varit mödosam. Här är en religion som med kraft drar utvecklingen tillbaka. En kvinnas vittnesmål räknas i vissa shariadomstolar som halva värdet jämfört med vittnesmålet från en man. En syster ärver hälften jämfört med sin bror. Kvinnan inom islam utsätts för en kontroll som är ett allvarligt inslag i frågan om värdegrund.

5. RASISM:

Det finns inom islam en tydlig skillnad mellan de rättrogna och de otrogna. De förra har ett klart högre värde. De förfärliga straff som i evighet väntar de otrogna passar inte ens att beskriva i text! Denna skillnad uttrycks på flera sätt i islams heliga skrifter, bl a genom den särskilda underkastelseskatten (”Jizya”) som föreskrivs för landets otrogna (och fortfarande idag tillämpas i några av de islamdominerade länderna!). Detta är en slags religiös apartheid, eller religiös rasism om man så vill. Detta tänkande utgör ett allvarligt inslag i frågan om värdegrund.

Med tanke på det ovan anförda, och på det definitiva uttryck för islamisk tro och övertygelse som hijaben är, och med tanke på Stadsmissionens dokumenterat allvarliga syn på frågan om värdegrund, är det ett rimligt förslag att Stadsmissionen tar till omprövning att placera en person i hijab som Stadsmissionens ansikte utåt.

Med vänlig hälsning

Bengt Sareld

Svar från Stadsmissionen till Bengt Sareld

Stockholms Stadsmission är en idéburen organisation som arbetar för ett mänskligare samhälle för alla. Vår värdegrund vilar på en uthållig och handlingskraftig kärlek till människan, och vi har en stark tro på varje människas rätt att få sina rättigheter tillgodosedda, oavsett bakgrund eller religion. Alla som arbetar på Stockholms Stadsmission har valt att jobba här för att det är en värdegrund de står bakom och aktivt vill verka för att levandegöra, såväl i våra verksamheter som i samhället i stort.

Att ta hänsyn till människors tro när vi anställer personal skulle inte bara gå stick i stäv med vår värdegrund, utan också bryta mot Sveriges diskrimineringslagstiftning och FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Vi kommer alltid att stå upp för och värna alla människors rätt att vara den de är, utan att tillskrivas egenskaper utifrån utseende, religion eller kön.

Hoppas detta gav svar på din synpunkt.

Med vänliga hälsning,

Åsa

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com