I
Religiös förkunnelse – och trossamfundens aktiviteter och verksamheter – ska upprätthållas och kan kringgärdas av religionsfrihetens, yttrande- och åsiktsfriheternas rättigheter med dess lagfästa begränsningar.
På gator och torg ser vi muslimska ”självutnämnda religiösa poliser” som kontrollerar den egna gruppens religiösa klädkoder och begränsar unga kvinnors umgänge. Sådana religiösa samhällsomvälvande ledargestalter bryter och utmanar – felaktigt i religionsfrihetens namn – våra lagar och vårt rättssystem.
Religiösa fundamentalister och våldsbejakande, kriminella ledare som i parallellsamhällen påtvingar omgiv-ningen egna sociala regler och straffskalor måste motarbetas opinionsmässigt och politiskt och stävjas av rättsvårdande myndigheter. De politiska ledarna och civilsamhällets företrädare har att agera målmedvetet och proaktivt.
Alla har att följa rättigheter och uppfylla skyldigheter med gällande lagstiftning. Visar sig lagstiftningen vara otillräcklig ska berörda lagar skärpas.
II
Vissa samfund är mer separerade och isolerade än andra. I en moské framförs mycket på åhörarnas/deltagar-nas hemspråk. Det är exempel på i praktiken slutna miljöer gentemot omvärlden. Hierarkin främjar där den självrådige ledarens tolkningsföreträde, visioner och politiska utspel som att exempelvis propagera för sharialagar med eller utan våldsbejakande utomparlamentariska aktioner.
Det är först när någon uttalat/torgfört hot, tvång eller begått lagstridiga gärningar som rättsliga åtgärder kan komma i fråga. En väg framåt för rättssamhället, är en ny form av ”ansvarig förkunnare” enligt modellen ansvarig utgivare som sedan länge gagnar oss inom massmedia och i den offentliga debatten.
Församlingar och samfund ska ska på vardera nivån åläggas att utse en ansvarig person som ”Trossamfundets ansvarige förkunnare” (vilken kan vara imamen, pastorn, rabbinen eller annan person). I den funktionen ska personen ha ett eget juridiskt preciserat ansvar inför lagen – vid sidan om det personliga verksamhetsansvaret som den, på sin nivå, religiösa organisationens ledare.
Församlingens /trossamfundets ”ansvarige förkunnare” kan ställas till svars för vad som sägs och torgförs i moskén och av trossamfundets eventuella officiella representanter. I preventivt syfte skulle det öka vaksamheten mot uppvigling och samhällsomstörtande aktivism. Det skulle markera hur trossamfunden har att tolka och tillämpa religiösa urkunder praktiskt i Sverige när de valt att etablera sig här.
o Lagen om trossamfund ska kompletteras. Alla registrerade trossamfund ska åläggas att utse sin ansvarige förkunnare inom sina respektive organisationsnivåer.