[Texten uppdaterad 28/9 07:30] Jag välkomnar att böneutropen blir en fråga för riksdagen. Se syftet med projektet Svenskreligionspolitiskdebatt.com
Religioner och dess utövare ska garanteras rättigheter i svensk religionsfrihet med begränsningar i svensk lag som ryms inom FN:s mänskliga rättigheter och Europadeklarationen.
Inom de ramarna kan och ska den kristna traditionen utgöra grunden oavsett i vilken religions namn vår demokrati och rättsordning utmanas av normförskjutningar, traditioner, påbud och krav på särlagstiftning.
I Sverige saknar ännu de politiska partierna religionspolitiska program. De religionspolitiska positioneringar som finns – ofta knapphändiga – redovisas huvudsakligen i partiernas allmänna principprogram och utgör som sådana inte ett specifikt politiskt sakområde.
Men under allmänna motionstiden har Hans Eklind (KD) lämnat motionen ”Regelbundna och institutionaliserade offentlig böneutrop måste kunna stoppas lokalt oavsett bullernivå” Länk Motion till riksdagen 2020/21:371
Jag saxar ur Hans Eklunds motion:
”Religionsfriheten är en mänsklig rättighet och får inte sättas på undantag alldeles oavsett vad vi tycker om andra religioner som finns i vårt land. Vår rätt till religionsfrihet får dock inte begränsa andras rätt till samma sak. Rättigheter begränsas således av andras rätt till samma rättigheter. Religionsfrihet är även rätten att inte ha en religiös tro. Det handlar vidare om rätten att byta från en trosåskådning till en annan.

Det har funnits en rädsla att ett nej till de muslimska böneutropen (”Adhan”, arabiska, som betyder information, pålysning) skulle stå i strid med religionsfriheten. Det gör det inte. Böneutrop är inte ett nödvändigt rekvisit för att kunna utöva religionen. Att det förhåller sig på det viset manifesteras bäst av att de flesta muslimska moskéer inte har eller vill ansöka om tillstånd för böneutrop.
En annan rädsla, som jag mötte från kollegor när jag var församlingsherde och präst, var att ett nej till böneutrop skulle innebära att kyrkklockorna kommer att tystna. Men, jämförelsen med kyrkklockor är absurd och vittnar både om okunskap och historielöshet. Förutom att kyrkklockorna är en del av vårt kulturella och historiska arv så är kyrkklockorna ett ringande ljud som informerar om att något (dop, vigsel, begravning, gudstjänst med eller utan nattvard) påbörjas i en lokal (kyrka).”
Här möter vi en av de religionspolitiska frågor som kommer att ta plats i valrörelsen 2022. Det är bra.
/Ulf Lönnberg