Riksdagspartierna har ännu inte satt ner foten för eller emot ett slöjförbud i grundskolan. Förhoppningsvis tar de beslut i endera riktningen före valet 2022.
Ökad närvaro av religiösa ledare som anammar normer och rättsuppfattningar som råder i teokratiska regimer, som inte respekterar vår syn på demokrati och religionsfrihet,ställer Sverige inför stora utmaningar.
Ett argument mot slöjförbud är att det skulle strida mot religions- och trosfriheten i internationella konventioner. Det stämmer inte. Enligt Europakonventionen, som är svensk lag sedan 1 januari 1995, och dess artikel 9 är inskränkningar i religions- och trosfriheten tillåtna under förutsättning att de är föreskrivna i lag och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Slöjförbud finns exempelvis i Frankrike sedan 2004. Det gäller för elever, i de grund- och gymnasieskolor som den franska staten driver. Förbudet gäller att bära överdrivet stora symboler eller kläder som visar religiös tillhörighet. Förbudet gäller inte små diskreta halssmycken som kors, Davidsstjärna och ”Fatimas hand”. Förbudet anses inte strida mot FN:s eller Europakonventionens regler om religionsfrihet.
Det är välkommet att Skurups kommunfullmäktige går i bräschen i väntan på riksdagspartiernas vägval. Skurups beslut innebär ett införande av förbud i skolan mot huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg, som har till syfte att dölja elever och personal.
TT (Tidningarnas Telegrambyrå) har gjort en undersökning (i april i år) som visar att frågan om slöjförbud har väckts i 23 av de 265 kommuner som svarade på TT:s enkät. Av dessa 23 har 6 kommuner tagit beslut i frågan: I fem kommuner har man sagt nej. I Skurup beslöt man den 16 december 2019 att införa slöjförbud i skolan.
I en rättssäker demokrati som Sverige ska beslutsprocesser och lagstiftning ha sin gång. Skurups slöjförbud kan därför inte implementeras innan kommunens integrationsplan kommit på plats. Dessutom har fullmäktigebeslutet överklagats och ärendet ska avgöras i förvaltningsrätten. Och nyligen har DO, Diskrimineringsombudsmannen, väckt ett tillsynsärende för att undersöka om beslutet är förenligt med diskrimineringslagen.
I sitt yttrande till DO skriver Skurup bl a: Bärandet av huvudsjal eller liknande är en sådan kraftfull symbol som har inverkan på andra i skolan. Det vill säga att förbudet mot bärandet är ett skydd för alla i skolan mot indoktrinering och proselytism (sic!). Det är ett hållbart argument – förutom att hänvisa till ”proselytism”. ”Proselytism” betyder förvisso religiös påverkan men används huvudsakligen i nedsättande betydelse för mission inom kristendomen för att värva andra kyrkors medlemmar från en kyrka till en annan. Det är en annan och mer begränsad fråga.
Självklart får man i religionens namn inte indoktrinera och påverka med hot och våld. Man får inte heller förbjuda någon att byta eller lämna sin religion. Men just mot de punkterna bryter företrädare för islamism och exrtremistisk politisk islam.
När det gäller våra värderingar är skolans läroplan tydlig:
Skolan ska arbeta ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”
Skurups kommunfullmäktige flyttar genom sitt beslut fram positionerna för debatten om slöjförbud i grundskolan.
– Ulf Lönnberg
Svensk religionspolitisk debatt 