Land skall med lag byggas var kung Karl XV:s valspråk. I en tråd på Facebook ställer på facebook Bengt Sareld två alternativ mot varandra: ”Vad vill vi ha för ett samhälle?
Alternativ 1: Samhällets utgångspunkt är en grundlag som inkluderar religionsfrihet med religionsneutralitet.
Alternativ 2: Samhällets utgångspunkt är en uppenbarelse som anses som gudomlig och evig.” Han utvecklar något som jag skulle vilja kalla rågången mellan politik och religion. Bengt Sareld avslutar: ”Här gäller att ha ett känsligt öra och god urskillning. Av frukten känner man trädet.”
I kommentarsfältet påpekas just att med lag ska land byggas men med lag kan det förvisso också rivas.
Jag deltar gärna i denna debatt. Här är min syn på saken:
Jo, så är det. Och visst, hur kan och ska demokratin skydda sig själv mot populistiska, totalitära och teokratiska krafter som vill avskaffa demokratin.?
Jag har inget bättre svar än att det handlar om att med uthållighet argumentera för vårt demokratiska systems särart och potential. Det kräver förvisso ett svårt uthålligt, pedagogisk målinriktat och för väljarna angeläget offentligt samtal om praktiska och ideologiska spörsmål.
Vi får inte bortse från människors behov av existentiellt sökande med eller utan religiösa, filosofiska förtecken och/eller teoretisk och praktisk nyfikenhet på sin omgivning och livets förutsättningar.
Teokratiska regimer med en rättsordning som vilar på Koranen är mot ovan beskrivna fond statistiska och inte sällan utvecklingsfientliga. När den religiösa urkunden bokstavstolkas i nutid (gäller bl a Koranen och Bibeln) får alla människor inte samma värde, samma förutsättning och samma möjligheter och skillnaden mellan män och kvinnor är uppenbar.
Mot denna bild må inväntas att det är ett förenklat sett att inlemma existentiellt sökande och religiös livsföring i en allmänpolitisk kontext. Men faktum är att religiösa grupperingar som tvingas under jord av en totalitär regim har att välja hur de ska förhålla sig till politiken: laga efter läge, följa reglerna och aldrig sträva efter statens tolerans eller begära statens lagliga skydd.
I vår fria demokrati väljer ”religiöst rättrogna” ofta att vända samhället och politiken ryggen. Det är deras val. Men när förtrycket mot religiösa är verkligt har vi alla – religiösa och icke-religiösa medborgare i den demokratiska rättsstaten att ta vårt ansvar.
I valet 2022 kommer det muslimska partiet Nyans enligt egen utsago ställa upp i några storstäder och ev till riksdagen. Huruvida det är ett icke konfessionellt eller konfessionellt parti kommer att visa sig.
Där Koranen råder som rättskälla får varken religionen eller politiken ifrågasättas. I Sverige behövs idag modiga och målinriktade politiker som försvarar vår svenska rättsordning.
Demokratin kan vi inte ta för självklar.
Religionsfriheten kan vi inte ta för självklar
Se gärna min debattskrift.
Beställ från Adlibris papper/nedladdning – KLICKA HÄR
Svensk religionspolitisk debatt 