
Lasse Granestrand frågar och problematiserar Vem vill förstå ett förvandlat Sverige? på SvD debatt 3/1 -25, han skriver:
Mycket sällan beskrivs problemen/utmaningarna och eventuella möjligheter utifrån det hårdhänta faktum att en stor demografisk förändring på kort tid förvandlat Sverige i grunden.
För inrikes födda betyder vardagen i många stadsdelar i dag att de inte längre förstår språken omkring sig, i sitt invanda centrum. Och för den invandrade i en segregerad stad är det svårt att lära sig språket om man bor där få, eller nästan ingen, talar svenska.
I Sverige som helhet är i dag drygt 21 procent av invånarna utrikes födda vilket är en av de högsta siffrorna som finns att finna i västvärlden. (Skatteparadis har högre tal av begripliga skäl).
Ulf Lönnberg: Lasse Granestrands text är angelägen; om att acceptera hur Sverige ser ut och fungerar idag. Så hur går vi vidare härifrån utan att fastna i nostalgi, önsketänkande, uppgivenhet…
Vi kan inte utkräva ansvar av de statsministrar som passerat sedan 2015 fram till förra valet. Men vi har samma partier i riksdagen – som visserligen kan rannsaka sig själva och till val 2026 på nya genomarbetade framtidsprogram på ideologisk grund och vilja till praktisk problemlösning.
Jag anser att i det läge som Sverige nu befinner sig behöver Riksdagen sätta mer fokus på religionernas plats och utrymme i Sverige. Men det behövs också nyanserat och sakligt engagemang från de som identifierar sig med sin religiösa tillhörighet.
I Sverige har vi en frikyrkorörelse som gång var på barrikaderna och kämpade för sin egen frihet och allas rättigheter gentemot dåtidens kyrka och stat. Bland samfunden var några tidigt ute att släppa fram kvinnor i ledande positioner. Statskyrkan har vi kvar i ny skepnad sedan den partiella skilsmässan från staten år 2000.
Självklart kan frikyrkorörelsen, som andra i civilsamhället, vara PARTI-politiskt OBUNDNA aktörer. Men det får inte bli en självpåtagen ”opolitisk plikt” att lämna ansvarstagande och opinionsbildning för vår religionsfriheten vind för våg.
Sverige är idag ett av världens mest sekulariserade länder som blivit ett av Europas mest mångreligiösa länder. Sveriges politiska landskap står inför nya utmaningar och Sveriges religösa landskap är sedan decennier under ett brutalt omvandlingstryck.
Politisk islam och många i gruppen kulturella muslimer accepterar inte västerländsk rågång mellan religion och politik. De anser sig – i religionsfrihetens namn – vara fredade från motargument för sina politiska krav på könsseparerade rättigheter och skyldigheter i en annan rättsordning med Koranen som rättskälla med sharialagar.
Man behöver inte vara partipolitisk för att förvalta och försvara de friheter som frikyrkorna kämpade för till gagn för sig själva och hela Sverige.
Ulf Lönnberg