Varken Koranen eller andra religiösa urkunder står i religionens namn över svensk lag.
”Moskéer ger inte stöd till våldsutsatta kvinnor” skriver Nätverket gömda kvinnor och Kvinnoförmedlingen på Aftonbladet Debatt (12/6).
De skriver vidare:
I många av våra svenska muslimska församlingar finns det inget stöd eller skyddsnät för kvinnor som försöker eller har lämnat en våldsam relation, många gånger tillsammans med barn. – – Moskéer ger inte stöd till våldsutsatta kvinnor
De har erbjudit 33 moskéer stöd i arbetet för att motverka våld i nära relation och utbildning kring ämnet.
”Föreningen Kvinnoförmedlingen tillsammans med Nätverket gömda kvinnor har med start den 17 maj skickat ut mejl till 33 moskéer över hela Sverige.
Vi frågade samtliga moskéer som omfattades av utskicket om de i dagsläget har någon form av rådgivning för våldsutsatta kvinnor och barn som lämnar eller har lämnat en våldsam man.
Inte en enda moské har svarat.”
Frågan är huruvida de 33 moskéeledningarna/imamerna uttalar att religiösa påbud och traditioner ska tillämpas bokstavligt i religionsfrihetens eller om församlingsmedlemmarna uppmanas att följa svensk lag på svenskt territorium.
De 33 imamernas tystnad är uppenbarligen samordnad och ska betraktad som deras officiella ståndpunkt.
Den danska regeringen lade under hösten 2020 ett lagförslag om att alla predikningar som hålls på andra språk än danska ska översättas och offentliggöras. (Kristeligt Dagblad, DK, 18/11-20). Det skulle gälla all predikan utan undantag – såväl minoritetsspråken färöiska, grönländska och tyska som alla andra språk från arabiska till svenska.
Men utan sådan lagstiftning borde det finnas vilja och utrymme att ta emot dessa två kvinnoföreningars erbjudande och därmed även på ledningsnivå låta sig informeras det svenska samhällets sociala normer.
Ett annat – mer näraliggande alternativ – är att de 33 berörda imamerna ekrar i det offentliga samtalet som en civil samhällsföreträdare bland övriga i det organisationstäta Sverige.
Ulf Lönnberg
Den som verka för en annan rättsordning än den som gäller i Sverige är ytterst en politiskt handling.
I valet 2022 ställer nya politiska partier – med muslimsk förankring – upp. Vilket parti företräder dessa 33 Moskéeledningar eller håller någon av dessa en slags rågång mellan religion och politik?
Ulf Lönnberg
Svensk religionspolitisk debatt 